Frågeställning och syfte. Vår huvudsakliga frågeställning är; Hur ser journalisters etiska avväganden angående namn och bildpublicering ut i Storbritannien och i Sverige? Vilka skillnader och likheter finns i journalisternas inställning till namn och bild publicering, och varför ser sederna så annorlunda ut i respektive land?.

Det här är en studie om omsorgspersonals resonemang och erfarenheter av etik i deras yrkesutövning inom äldreomsorgens särskilda vård- och omsorgsboenden med demensinriktning. Studiens resultat bygger på kvalitativa intervjuer med fem undersköterskor från ett vård- och omsorgsboende i Stockholm. Metoden som använts för datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Tolkning och bearbetning av den insamlade empirin har skett genom tematisk innehållsanalys där huvudteman och underteman identifierats och analyserats med hjälp av teorin om Accounts samt de etiska teorierna konsekvensetik, deontologisk etik och dygdetik. Slutsatser som gjorts utifrån resultat och analys är att undersköterskornas arbete är präglat av en mängd etiska val, men också av olika aktörers intressen som påverkar dessa val och vilka ibland försätter undersköterskorna i svåra lojalitetskonflikter.

Utifrån ett handelsrättsligt perspektiv har skiljeförfarandet som tvistelösningsmetod alltjämt varit att föredra. Kommersiella aktörers speciella krav på handläggningen upprätthålls med hjälp av en stark partsautonomi som möjliggör en insynsfri, snabb, effektiv och ändamålsenlig handläggning. Effektiviteten aktualiseras inte minst på grund av uppbyggnaden som ett eninstansförfarande. Ett förfarande utan en generell överprövningsmöjlighet medför vissa inskränkningar i parternas rättssäkerhet. Den inskränkta rättssäkerheten i ett skiljeförfarande anses dock kompenseras av att parterna är medvetna om förfarandets uppbyggnad och av att det står dem fritt att välja varsin skiljeman de har förtroende för.

Eftersom det inte finns något universellt rätt eller fel sätt att hantera jordens resurser så håller etiska frågor på att bli en allt viktigare del av diskussionen kring våra gemensamma tillgångar. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva gymnasieungdomars etiska tankar kring människans förhållande till naturen. För analysen används två perspektiv som står i konflikt med varandra, nämligen de miljöetiska centrismerna och ekofeminismen, som kritiserar centrismtanken.Sex gymnasieungdomar har intervjuats i grupper om tre angående sin syn på människans förhållande till naturen. Resultatet pekar på att elevernas miljöetik är mestadels antropocentrisk, med vissa inslag av djurrättsbiocentrism, och att de ser omsorg som ett moraliskt motiv.I diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till de två synsätten och kopplingar görs till den svenska samhällsdebatten, media och tecknad film. Slutsatsen är att omsorgsdimensionen bör stärkas i naturkunskapsundervisningen eftersom den idag är en outnyttjad resurs i fråga om att skapa engagemang för miljöfrågorna, men att man samtidigt inte får glömma bort att fakta utgör en viktig del av välgrundade beslut..

Syftet med denna studie var att undersöka hur röntgensjuksköterskor förhöll sig till patienter som är äldre. Denna patientkategori ökar eftersom befolkningen blir allt äldre och fler avancerade undersökningar kan utföras på en röntgenavdelning på kort tid.Metoden som användes till denna uppsats var en kvalitativ intervjustudie, där fem stycken röntgensjuksköterskor intervjuades. Resultatet visade att fem olika områden ansågs var viktiga i mötet med dessa patienter. Tiden spelade en stor roll på flera sätt. Information till patienterna ansågs vara ett gott bemötande.

Syftet med detta arbete är att belysa hur pedagoger i förskolan ser på värdegrunden och dess värden samt hur de omsätter den i praktiken. Värdegrundsfrågor i skola och förskola lyfts inte fram på samma sätt som läs- och skrivämnen något som kan resultera i att värdegrundsarbetet ges mindre och mindre utrymme i verksamheten. I detta arbete bryts begreppet inledningsvis ner via tidigare forskning och aktuell litteratur rörande ämnet. Här beskrivs värdegrundsbegreppets intåg i de svenska läroplanerna via värdegrundsprojektet, de demokratiska värdena i läroplanerna men även andra begrepp som värdegrunden är uppbyggt på beskrivs. Arbetet går även på djupet med att beskriva de fyra grundläggande etiska värdena som är autonomi, integritet, jämställdhet/jämlikhet och solidaritet.

I april 2011 arbetar riksenheten mot korruption med nio utredningar där koppling till kommuner, landsting eller kommunala bolag finns. Trots att Sverige i en internationell jämförelse har en låg korruptionsgrad så förekommer fall av korruption. Syftet med denna uppsats är att undersöka korruptionens mekanismer på kommunal nivå i Sverige. För att uppfylla detta söks svar på frågeställningar gällande den kommunala organisationens betydelse för korruption, om några sambandsfaktorer finns samt huruvida etiska förhållningssätt kan vara av betydelse. Teorin som övergripande används menar att en gynnsam frestelsestruktur främjar ett korrupt beteende.

Under senare år har intresset för etik ökat. Etiska regler och riktlinjer blir allt vanligare inom näringslivet, både inom företag och i olika yrkesgrupper. Våra syften med uppsatsen var att undersöka orsakerna till uppkomsten av FAR:s etikregler, hur de är skrivna samt vilken syn revisorer har på dem. Vi vill också undersöka vilka faktorer utöver FAR:s etikregler som påverkar det etiska beteendet hos revisorer samt på vilket sätt revisionsbyråerna arbetar för att främja etiskt beteende bland sina anställda. Den empiriska undersökningen genomfördes som personliga intervjuer med fem revisorer vid olika revisionsbyråer i Luleå.

I denna studie ligger fokus på dokumentation i förskolan. Syftet var att ta reda på hur förskolepedagoger förhåller sig till de etiska aspekterna kring barns deltagande i dokumentationer eftersom dessa är offentliga handlingar. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från olika kommuner i Hallands län. Inspiration hämtades från poststrukturalismen och Foucaults teorier om Governmentality och vid tolkning och analysering av intervjuerna användes diskurspsykologin som analysverktyg.Resultatet visade att pedagoger i vissa situationer väljer att inte fråga barnen om de vill bli fotograferade, utan använder sig av olika styrningstekniker för att få fram de svar som önskas. Tidsbrist ses som ett stort problem vilket har påverkat pedagogers inställning till dokumentation.Av studien framkom att det är viktigt att pedagogen tar stort ansvar för hur barn framställs i dokumentation och sociala medier.

Bakgrund: Fetma är ett folkhälsoproblem som har ökat dramatiskt de senaste två decennierna. För att behandla extrem fetma har magsäcksoperationer blivit en allt mer vanlig metod. De hälsoekonomiska aspekterna av operation har ännu inte studerats i Sverige. Syfte: Studiens syfte var att belysa hälsoekonomiska aspekter av magsäcksoperationer som intervention mot fetma. Metod: Metoden var en litteraturstudie.

Examensarbetet handlar om skolans värdegrund, vad värdegrunden innehåller och hur detta innehåll kan användas i skolans dagliga verksamhet. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur innehållet i värdegrunden kommer till uttryck i skolans arbete. De frågor vi ställde var, om en undervisning som på ett medvetet sätt behandlar värdegrundens innehåll ökar elevernas förmåga, att dels samtala om etiska problem och dels motivera sina ställningstaganden. Dessutom ställde vi frågan, hur lärarna förhåller sig till arbetet med och innehållet i den värdegrund som Lpo 94 anger att skolan ska förmedla till eleverna. Vårt resultat visar att eleverna tyckte att det var viktigt att prata om etik och moral och om hur man uppför och beter sig mot andra i sin omgivning.

All lagstiftning kan ses som resultatet av val mellan olika, ofta oförenliga, intressen. Kriminaliseringsförfarandet skiljer sig i detta avseende inte från annan lagstiftning, utan det är viktigt att lagstiftaren, vid prioritering mellan sådana intressen, tar sitt ansvar för de medborgare de representerar. Detta bör ske genom att de kriterier som legat till grund för kriminaliseringen redovisas öppet och att valalternativen svarar upp mot de etiska krav som skall gälla för en sådan process. I denna uppsats analyserar Jimmy Johansson vad som utgör brottets natur. Med stöd av framförallt pliktetiska skäl, argumenterar han mot att kriminaliseringen kan rättfärdigas enbart genom anförande av grunder inom ramen för den positiva rätten.

Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer när vårdpersonal hamnar i situationer där etiska dilemman uppstår och där de är oförmögna att skydda allas behov och värderingar. Syftet med denna studie var att mäta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård med ett speciellt fokus på situationer som framkallar moralisk stress och på eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som använts var en enkätstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård i Norrbotten. Enkäten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nästan alla situationer där etiska dilemman fanns beskrivna.

SammanfattningTitel: Vad kostar din tröja?Datum: 2014-01-15Författare: Diana Adolfsson, Kristin Pettersson, Dennis SjögrenNivå: Kandidatuppsats i ekonomistyrning 15 hpHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonProblem och Syfte: Globalisering har idag medfört att produktion och andra processer inom företag har förlagts i olika länder runt om i världen. Svenska textilföretag gör inköp främst från Asien och oftast ägs inte fabrikerna av företagen utan de har sin produktion placerad hos olika leverantörer. Negativa händelser inom textilindustrin kopplat till arbetsvillkor, miljö och djurskydd har under årens lopp avlöst varandra och högre krav på att företagen ska ta ett större ansvar i etiska och sociala frågor ställdes från olika intressenter. Dock medför antalet leverantörer tillsammans med andra faktorer som kulturella skillnader komplikationer inom uppföljningen av ställda krav.

Vårt examensarbetet handlar om huruvida verksamheten stämmer överens med läroplanen i en årskurs 1-2:a när det gäller etiska värdegrundsfrågor. Vi har gjort kvalitativa undersökningar i form av intervjuer och observationer. Det intervjuerna och observationerna visade är att det värdegrundsarbete som skedde i klassrummet kunde kopplas till läroplanen, genom ett medvetet arbetssätt av läraren.