Företag anvÀnder sig av olika informationssystem, och allt oftare av molntjÀnster anpassade för enskilda affÀrsomrÄden. Möjligheten att anvÀnda sig av olika leverantörer för olika moduler stÀller högre krav pÄ integration. Ett produktionssystem mÄste kunna kommunicera med företagets faktureringssystem. Bristande flexibilitet kan försvÄra företags möjligheter att anvÀnda sig av den modul som Àr bÀst lÀmpad till uppgiften. Dyr och komplicerad integration kan potentiellt göra det svÄrt att anvÀnda sig av olika leverantörer.

Flyktingar som söker uppehÄllstillstÄnd i Sverige klassas i regel som asylsökande. Asylsökande befinner sig ofta i en utsatt situation och riskerar att utsÀttas för en ingripande tvÄngsÄtgÀrd i form av utvisning. PÄ grund av detta har asylsökande en lÄngtgÄende rÀtt till rÀttsligt bistÄnd i form av ett offentligt bitrÀde som ska tillvarata den asylsökandes intressen i asylprocessen.Det Àr Migrationsverket som prövar asylansökningar som första instans och Àr dÀrför ocksÄ den myndighet som förordnar asylsökandes offentliga bitrÀden. Om den asylsökandes ansökan nekas kan denne överklaga beslutet till migrationsdomstolen, dÀr Migrationsverket blir den överklagandes motpart i processen. I asylprocessen har dÀrför Migrationsverket dubbla roller; bÄde som den asylsökandes motpart och förordnare av dennes offentliga bitrÀde.

NÀrstÄende bör erbjudas nÀrvaro vid hjÀrt- lungrÀddning enligt nationella och internationella riktlinjer. Tidigare var intensivvÄrdssjuksjuksköterskor inte vana vid nÀrstÄen-des nÀrvaro men en attitydförÀndring har enligt flera studier pÄbörjats. Syfte: Att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskans tankar om att ha nÀrstÄende nÀrvarande vid hjÀrt- lungrÀddning.Metod: Data insamlades genom intervjuer som bearbetades och analyserades enligt den kvalitativa innehÄllsanalysen. TvÄ intensivvÄrdssjuksköterskor, som arbetar pÄ en intensivvÄrdsavdelning pÄ ett lÀnssjukhus i Sverige, intervjuades till pilotstudien. Resultat: IntensivvÄrdssjuksköterskornas tankar som framkom i pilotstudien speglar en osÀ-kerhet och olust inför att ha med nÀrstÄende vid hjÀrt- lungrÀddning.

Efter att jag sjÀlv har arbetat inom Àldreomsorgen och ofta reagerat pÄ vad jag sÄg som en ojÀmn fördelning kring vem som fÄr bo kvar hemma och vem som fÄr möjlighet till sÀrskilt boende, vÀcktes jag av tanken kring hur jÀmstÀlldhetsarbetet i ÀldrevÄrden ser ut. Ses de Àldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvÀnda sÀllan sker? Att granska Àldreomsorgen och dess bistÄndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbÀttra de Àldres livssituation men Àven för att förbereda Àldreomsorgen pÄ de förÀndringar som mÄste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för bistÄndsbedömning av Àldres rÀtt till vÄrd och omsorg. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegÄngar som genomsyrar dem, för att fÄ kunskap om den verklighetssyn kring Àldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjÀlp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori.

Att fatta beslut om omvÄrdnad av patienter i palliativ vÄrd Àr ett komplext arbete, som bygger pÄ hur vÄrden Àr organiserad, teoretisk och erfarenhetsmÀssigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det Àr ocksÄ viktigt att vara observant pÄ hur situationsstress hos vÄrdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur vÄrdarna fattar beslut vid omvÄrdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vÄrdare frÄn ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Företagsledarna i undersökningen har stora förvÀntningar pÄ revisorn. Företagsledarna anser att den fristÄende rÄdgivningen fÄr vara ganska omfattande, för att företaget ska kunna fÄ all hjÀlp de behöver. P.g.a. detta anser företagsledarna att det inte finns nÄgot olÀmpligt omrÄde för revisorn att rÄdgiva inom. Revisorerna i undersökningen sÀtter dÀremot en grÀns för rÄdgivningen med hjÀlp av de etiska reglerna, och lÀmnar över de uppdrag som de anser att nÄgon annan har mer kompetens för att utföra.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Denna fallstudie syftar till att framhÀva synsÀtt och eventuella erfarenheter om modersmÄlsstöd i förskoleklass, samt insatser som behövs för att uppnÄ styrdokumentens mÄl och riktlinjer. Empirin har insamlats frÄn tvÄ lÀrare och en rektor i en förskoleklassverksamhet, en modersmÄlslÀrare och en projektledare pÄ Skolkontoret i en kommun.Informanternas förhÄllningssÀtt till modersmÄlet och modersmÄlsstödet Àr positivt. ModersmÄlet Àr av vÀrde bÄde för barnens sprÄkutveckling pÄ bÄda sprÄken och stÀrker identiteten. Ett gott modersmÄlsstöd i förskoleklassverksamheten Àr dÀrför av betydelse för barns förstÄelse och kunskapsutveckling. Men avsaknad av flersprÄkig personal eller modersmÄlslÀrare försvÄrar arbetet, vilket i stor del pÄverkas av ekonomin.

Kungsbacka stad stÄr inför en omfattande expansion. Kommunens vision Àr att staden skall vÀxa och i framtiden prÀglas av en mer urban och förtÀtad stadsbild. Detta kommer att resultera i konsekvenser för stadens fysiska form men ocksÄ för Kungsbackas infartsleder som alla utgör ett viktigt inslag i stadens arkitektur (Kungsbacka kommun 2009). ?Kungsbackas norra entré,? Àr ett arbete utfört pÄ uppdrag av Kungsbacka kommun avdelningen för Teknik.

Syftet med examensarbetet var att kartlÀgga och ta fram riktlinjer för egenkontroll hos Pharmadule Emtunga AB. Med egenkontroll menar Pharmadule Emtunga AB den kvalitetskontroll som operatörerna utför för att sÀkerstÀlla att produkten har tillfredsstÀllande kvalitet innan frislÀppning till nÀsta moment. Ett antal intervjuer och fallstudier utfördes för att kartlÀgga nulÀget av egenkontroll och för att fÄ en bÀttre uppfattning var den största förbÀttringspotentialen fanns. Författarna kom fram till att det fanns störst ekonomisk vinning i att utveckla egenkontrollen av struktursvetsar. DÀrför har mestadels av examensarbetet varit inriktat mot detta problem.

NÀr de nationella riktlinjerna för vÄrd och ÄngesttillstÄnd utkom 2010, ansÄgs psykodynamisk terapi sakna evidens och förbisÄgs nÀstan helt som metod i offentlig vÄrd. Vad detta inneburit för de offentliganstÀllda dynamiska terapeuterna och deras patienter Àr okÀnt. Syftet med studien var att fÄ veta hur psykodynamiska terapeuter upplever sin arbetssituation och om de nationella riktlinjerna som utkom 2010 förÀndrat arbetet som dynamisk terapeut i offentlig sektor. Som metod anvÀndes en kvalitativ intervju med en öppen frÄgestÀllning dÀr fem seniora legitimerade terapeuter med minst femton Är i yrket deltog. Intervjuerna bearbetades i en med en tematisk analys, vilket resulterade i fyra övergripande teman.

Företagens ansvarstagande i samhÀllet Àr ett uttryck som behandlar företagens samhÀllsengagemang inom det ekonomiska, miljömÀssiga och sociala omrÄdena. PÄ senare Är har företagen blivit mer medvetna om vikten av att engagera sig inom samhÀllets alla omrÄden för att vinna konkurrensfördelar. Detta samhÀllsengagemang kan de vÀlja att redovisa i en sÄ kallad hÄllbarhetsredovisning. Vid utformningen av denna kan företagen vÀlja att följa Global Reporting InitiativeŽs riktlinjer, vilket bland annat innebÀr redovisning av indikatorer som behandlar olika samhÀllsfrÄgor. Uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt de svenska företag som utger sig för att anvÀnda GRI implementerar GRIŽs indikatorer i sina hÄllbarhetsredovisningar.

År 2004 blev det genom ny lagstiftning möjligt att bilda tredimensionella fastigheter. Dessa fastigheter bestĂ„r av en sluten volym som Ă€r begrĂ€nsad i alla riktningar. NĂ€r denna möjlighet infördes uppkom ocksĂ„ speciella regler för fastigheterna, till exempel speciella villkor för bildandet av dessa. Anledningen till införandet av en ny typ av fastigheter var att det fanns behov av att kunna bilda nya eller ombilda befintliga fastigheter, till exempel i nĂ€ra anslutning till andra. PĂ„ grund av markbrist i tĂ€tbebyggda omrĂ„den började byggandet utvecklas till att Ă€ven ske ovanpĂ„ eller under befintliga fastigheter, vilket gjorde den befintliga lagstiftningen otillrĂ€cklig.

Under slutet av 1970-talet började det hÄllas debatter angÄende den dÄliga redovisningskvalitén samt den ökade ekonomiska brottsligheten. I och med detta började debattörer Àven diskutera revisorns roll och funktion. Detta medförde att man först införde en upplysningsplikt som senare utvecklades till en anmÀlningsplikt som lagstadgades den 1 januari 1999. Tystnadsplikten som sedan lÀnge varit förankrad i revisorns yrkesroll kom nu i konflikt med den nya lagen. DÀribland revisorerna sjÀlva, som menade att de inte ville agera som en moralisk polis.