Under de senaste decennierna har det blivit allt populÀrare att organisera olika typer av verk­samheter i team. VÄr avsikt med detta examensarbete var att skapa en förstÄelse för vad ett team Àr, nÀr team Àr det bÀsta arbetssÀttet, hur man förankrar ett team samt vilka faktorer organisationer bör ta i beaktande i strÀvan att skapa ett vÀl fungerande team. I vÄr empiriska undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med ledningen och teamledarna inom en organisation som nyligen infört en teambaserad organisation. I resultaten speglas ledningens och teamledarnas upplevelser av denna process. VÄra resultat visar att det finns mÄnga faktorer som bör tas i beaktande dÄ man organiserar verksamheten i team.

Syftet med studien var att granska ambulanspersonalens följsamhet gÀllande riktlinjer nÀr en patient lÀmnades i hemmet efter ett 112-samtal som resulterat i en ambulansuttryckning.Metoden var en empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Totalt granskades 224 journaler, frÄn Januari, 2013 till November, 2013, av dessa journaler exkluderas 11 stycken.Resultatet visade att i cirka 75% av fallen dokumenterades vitalparametrar och endast i 42,4% av fallen kontaktades lÀkare. I 68.5% av fallen bestÀmde patienten sjÀlv att inte följa med in till sjukhus. Totalt fanns 32 olika utalarmeringskoder hos patienter som lÀmnades i hemmet. Den vanligaste Äldersgruppen att lÀmna i hemmet efter ett ambulanslarm var patienter i Äldern16-30 Är.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen Àr att studera trÀningsmÀngd och social nÀrmiljön hos landets 60 bÀsta tennisjuniorer i Äldrarna tretton till femton Är av bÄda könen, och undersöka hur vÀl trÀningsmÀngden överensstÀmmer med Svenska tennisförbundets riktlinjer. FrÄgestÀllningarna som ska besvara syftet Àr: 1)Hur mycket tennis trÀnar landets bÀsta juniorer i förhÄllandet till förbundets riktlinjer? 2)Vad trÀnar landets bÀsta juniorer i förhÄllande till förbundets riktlinjer? 3)Hur mycket tÀvlar landets bÀsta juniorer i förhÄllande till förbundets riktlinjer? 4)Hur ser den sociala miljön ut i avseende till familjeförhÄllande, sociala agenter samt föreningsmiljö?MetodFör att pÄ bÀsta sÀtt besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar valdes en enkÀtförande metod. Populationen för studien har varit landets 60 bÀsta tennisjuniorer i Äldrarna 13-15 av bÄda könen. Det externa bortfallet i studien har varit 42 procent.

I mitt arbete har jag studerat klarsprÄk och retorik i myndighetstexter och avgrÀnsat studien till informationsbroschyren VÀlkommen till Arbetsförmedlingen som arbetssökande fÄr med sig vid inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Det Àr ett informationsmaterial som alla arbetssökande fÄr, oavsett vilken Älder eller vilka behov och förutsÀttningar de har. Syftet med min studie Àr dÀrför att frÀmja lÀsbarhet och lÀsvÀrde i Arbetsförmedlingens informationsmaterial till mÄlgruppen arbetssökande ungdomar mellan 19-25 Är. I min studie har jag anvÀnt mig av tre metoder, en textanalys, en semistrukturerad fokusgrupp och en dold observation. Syftet med detta var att se hur kontexten pÄverkar Arbetsförmedlingens informationsmaterial och hur lÀsbar den Àr för mÄlgruppen, att undersöka hur arbetssökande ungdomar resonerar om deras behov och yrkesframtidsdrömmar samt hur de förhÄller sig till informationsmaterialet.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhÀlsovÄrden möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhÀllet och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa mÄste anmÀlas till socialtjÀnsten. AnmÀlan om misstankar kan leda till etiska dilemman dÀr rÀttvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmÀlningsplikten till socialtjÀnsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhÀlsovÄrden deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys pÄ manifest nivÄ.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.

Introduktion:Intressenter vill i allt högre grad veta hur företag arbetar med att ta ett socialt och miljömÀssigt ansvar vilket har lett till ett ökat tryck pÄ företag att redovisa verksamhetens hÄllbarhetsarbete. Genom de internationella riktlinjerna för hÄllbarhetsredovisning frÄn GRI (Global Reporting Initiative) Àr avsikten att företag i olika branscher ska kunna jÀmföra sina hÄllbarhetsredovisningar. I hÄllbarhetsredovisningen som följer GRI:s riktlinjer ska de resultat som verksamheten har uppnÄtt, i förhÄllande till de Ätaganden, strategier och hÄllbarhetsstyrning som organisationen har, redovisas. Redovisningen krÀver dÀrmed mycket information. Detta gör Àven att redovisningen kan anvÀndas som ett verktyg för kommunikation och en guide för att utveckla företagets hÄllbarhetsarbete.

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

För att patienten ska ha optimal chans till överlevnad Àr det av största vikt att rekommendationer i samtliga delar av kedjan som rÀddar liv följs. Sjuksköterskan Àr oftast bland de första pÄ plats vid ett hjÀrtstopp pÄ en vÄrdenhet, vilket gör det intressant att belysa vilka faktorer som pÄverkar överlevnaden efter hjÀrtstopp pÄ sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer i behandlingen av hjÀrtstopp pÄ sjukhus som pÄverkar överlevnaden. Genom en sammanstÀllning och analys av vetenskapligt vÀrderad litteratur utfördes en systematisk litteraturstudie i Àmnet. Resultatet visade att en vÀl fungerande organisation, utbildning, monitorering och följsamhet till riktlinjer var framgÄngsfaktorer i behandling av hjÀrtstopp.

Bakgrund:Sjuksköterskans roll vid humanitÀra insatser i kris- och katastrofomrÄden har rötter lÄngt bak i tiden. Intresset för internationellt arbete Àr stort och sjuksköterskan har en viktig och ansvarsfull uppgift. MÄnga olika motiv finns för att delta i ett humanitÀrt arbete, bland annat viljan att bidra och utföra ett meningsfullt arbete, en professionell utmaning och önskan om personlig utveckling genom att verka i en annan kultur och uppleva nÄgot annat. Arbete stÀller dock höga krav pÄ kompetens och en rad olika förmÄgor som t.ex. ledar- och organisationsförmÄga, samarbete och flexibilitet.

Ålderns pĂ„verkan vid behovsbedömning gĂ€llande insatsen sĂ€rskilt boende Ă€r ett relativt outforskat omrĂ„de. Den forskning som finns har störts fokus pĂ„ andra pĂ„verkansfaktorer som exempelvis kön och riktlinjer. Syftet med denna studie Ă€r att, utifrĂ„n bistĂ„ndshandlĂ€ggares uppfattningar, förestĂ€llningar och Ă„sikter, analysera och beskriva om och i sĂ„dant fall hur faktorer som Ă„lder pĂ„verkar bedömningen gĂ€llande bistĂ„nd i form av sĂ€rskilt boende.Studien utgĂ„r ifrĂ„n teoretiska begrepp, vilka Ă€r, Ă„lderism, grĂ€srotsbyrĂ„krat och intersektionalitet.  Denna studie har utförts genom den kvalitativa metoden fokusgruppsintervju. Studien utgĂ„r, som nĂ€mnts, frĂ„n ett bistĂ„ndshandlĂ€ggarperspektiv och deras uttalanden visar pĂ„ att Ă„lder kan ha bĂ„de en positiv och negativ pĂ„verkan för brukaren vid behovsbedömning.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Bakgrund: Postoperativ smÀrta Àr en subjektiv och unik upplevelse. Faktorer som oro och Ängest kan bidra till att smÀrtupplevelsen förstÀrks. Vid omvÄrdnad av postoperativa patienter har sjuksköterskan en central roll. UtifrÄn ett helhetsperspektiv ska hon, med sin kliniska blick samt vetenskapligt beprövad erfarenhet, bedöma smÀrta, identifiera patientens behov av lindring samt utvÀrdera dess effekt. Syfte: Studiens syfte Àr att belysa de rutiner och strategier som sjuksköterskan anvÀnder sig av för att bedöma, lindra och utvÀrdera postoperativ smÀrta hos nyopererade patienter.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt pedagoger har till tystnadsplikt och sekretess pÄ tvÄ förskolor. Vi har undersökt om pedagogerna ser sekretessen som ett hinder eller en tillgÄng och om det kan uppstÄ nÄgra etiska dilemman pÄ grund av tystnadsplikten.Vi har sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genom att göra en kvalitativ undersökning. Som metod har vi valt att anvÀnda oss av litteraturstudier och enkÀter med öppna frÄgor till pedagoger verksamma pÄ en kommunal och en fristÄende förskola. VÄrt resultat visar att pedagogerna i studien anser att sekretess och tystnadsplikt Àr en oerhört viktig del av deras arbete i förskolan. Pedagogerna tyckte att det viktigaste var att tÀnka pÄ med vem och vad de pratade om samt att vÀrna om barns och förÀldrars integritet..