Vi har som blivande kostekonomer, lÀrt oss hur viktigt det Àr med en bra sammansatt mÄltid. Det Àr intressant för oss i vÄr blivande yrkesroll, att studera i vilken utstrÀckning kommunerna följer Livsmedelsverkets riktlinjer för skolluncher. Syftet med studien Àr att undersöka matsedelsplanering inom skolmÄltiden. Detta för att fÄ en uppfattning om hur stor utstrÀckning de nuvarande riktlinjerna för skolluncher följs, i de svenska kommunala skolorna. För att kunna besvara syftet skickade vi ut frÄgeenkÀter till 100 skolmÄltidsansvariga för Ärskurs sex till nio.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bistÄndshandlÀggarnas syn pÄ vad det Àr som pÄverkar besluten i bistÄndshandlÀggningen i Àldreomsorgen samt vilket handlingsutrymme bistÄndshandlÀggarna anser sig ha i handlÀggningsprocessen. FrÄgestÀllningarna som har legat till grund för denna studie har varit; Vilka aspekter lyfter bistÄndshandlÀggarna fram som centrala i sina beslut? PÄ vilket sÀtt tar bistÄndshandlÀggaren hÀnsyn till att den Àldres behov kommer fram i besluten? Hur ser bistÄndshandlÀggaren pÄ sitt eget handlingsutrymme i handlÀggningsprocessen? Hur ser bistÄndshandlÀggarna pÄ de beslut som de tar i relation till kommunens budget? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra bistÄndshandlÀggare. Teoretiskt har LipskyŽs teori om grÀsrotsbyrÄkrater legat till grund för analysen. Resultaten i denna uppsats tyder pÄ att det Àr mÄnga aspekter sÄ som budget, lagar och riktlinjer som styr bistÄndshandlÀggarnas beslut och vidden pÄ handlingsutrymmet.

Sex- och samlevnadsundervisningen Àr ett omdebatterat Àmne i dagens samhÀlle sedan 1955, dÄ Àmnet blev obligatorisk i skolan utan tydliga riktlinjer. Avsaknaden av riktlinjer har medfört en diffus styrning och en förskjutning av undervisningens ansvar inom skolan, vilket har bringat missnöje bland aktörer, dÀr framförallt elever kommer i klÀm. Syftet med denna studie Àr att undersöka olika uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen för Ärskurs 8 i grundskolan. VÄr frÄgestÀllning blir sÄledes: Hur ser deltagarnas bild ut av sex- och samlevnadsundervisningen ut? Vilka likheter och skillnader finns det mellan deltagarna? Studien beskriver problemomrÄdet sex- och samlevnadsundervisningen utifrÄn ett historiskt perspektiv samt presenterar skolans styrdokument.

Bakgrund: Det Àr intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumÀrket, dock har invÄnarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmÀrksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invÄnarna pÄverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element Àr sammanvÀvda och utgör platsvarumÀrket, vilket innebÀr att varumÀrkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invÄnarna i varumÀrkesarbetet, sÄ att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr dels att undersöka hur invÄnarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumÀrket. Dels att föreslÄ riktlinjer gÀllande hur Kalmar kommun ska involvera invÄnarna i kommunens varumÀrkesarbete. Metod: Studien bygger pÄ fallstudie av Kalmar kommuns varumÀrkesarbete.

BarnhÀlsovÄrdens förÀldragrupper har en central och betydelsefull roll för förÀldraskapet. I rollen som gruppledare mÄste dÀrför sjuksköterskan ha professionell kunskap om vilka behov som finns hos förÀldrar. DÀrför var syftet med examensarbetet att beskriva förÀldrars upplevelser av att delta i en förÀldragrupp inom barnhÀlsovÄrd. Fem intervjuer med förÀldrapar blev genomförda och analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema Trygghet stÀrker förÀldraskapet och tre kategorier Gruppledarens förhÄllningssÀtt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet, FörvÀntningar av att fÄ information och kunskap och InnehÄll och utformning styrs av behov och riktlinjer.

2007 infördes regler om dokumentationsskyldighet i Sverige. Reglerna baserades pÄ OECDs riktlinjer för internprissÀttningsdokumentationskrav. I slutet av september 2014 publicerade OECD BEPS-rapporten ?Guidance on Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting? vilken innehÄller omfattande förslag pÄ hur OECDs nuvarande internprissÀttningsdokumentationsregler bör revideras. FrÄgan blir dÀrmed om, och i sÄ fall hur, kommande svenska internprissÀttningsdokumentationsregler bör utformas?Det finns idag betydande skillnader mellan nuvarande svenska bestÀmmelser och OECDs kommande Àndringar.

Uppsatsen behandlar prissÀttning av rÀnta pÄ lÄn som lÀmnas mellan företag i grÀnsöverskridande intressegemenskap, dÀr korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL tillÀmpas för att avgöra huruvida den interna rÀntan satts pÄ marknadsmÀssiga villkor. I fall dÄ rÀntan anses avvika frÄn den som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter möjliggör regeln en justering av resultat hos det företag vars beskattningsbara resultat i Sverige minskat pÄ grund av den oriktiga prissÀttningen. Regeln avser sÄledes att skydda den svenska skattebasen genom att förhindra att företagen utnyttjar avdragsrÀtten för rÀnteutgifter och överför vinster till utlandet. Korrigeringsregeln ger uttryck för armlÀngdsprincipen och överensstÀmmer med artikel 9 i OECD:s modellavtal, utifrÄn vilken OECD har utarbetat riktlinjer som behandlar armlÀngdsprincipen ingÄende.Uppsatsen syftar till att analysera huruvida den svenska tolkningen av armlÀndsprincipen bidrar till en rÀttssÀker tillÀmpning av korrigeringsregeln.

I Sverige har varje svensk medborgare rÀtt att ta del av allmÀnna handlingar hos myndigheter om handlingarna inte Àr sekretessbelagda. Att en allmÀn handling kan skyddas genom sekretess uttrycks i tryckfrihetsordningen dÀr det anges undantag till handlingsoffentligheten som innebÀr att sekretesslagens regler blir tillÀmpliga.I detta arbete har studerats vilka personuppgifter hos FörsÀkringskassan som Àr skyddade av sekretess och vilka som fÄr lÀmnas ut. Av uppsatsen framgÄr att det Àr FörsÀkringskassans handlÀggare som oftast skall avgöra om en uppgift kan lÀmnas ut eller inte. I vissa fall kan handlÀggare dock överlÀmna sekretessprövningen till myndigheten. Vidare framgÄr hur bedömningen bör gÄ till för att kunna avgöra om sekretess skall föreligga.

RÀtt utförd handhygien Àr en av de enklaste, mest betydelsefulla och minst kostsamma metoder för att minska spridning av vÄrdrelaterade infektioner, VRI. Trots omfattande kampanjer för förbÀttrad handhygien över hela vÀrlden för att förhindra VRI Àr det svÄrt att uppnÄ full följsamhet till rekommenderade riktlinjer. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder som kan pÄverka hÀlso- och sjukvÄrdspersonals följsamhet av rekommenderade riktlinjer för handhygien pÄ sjukhus. Litteraturstudien baseras pÄ nio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Lundman och Graneheims (2008) kvalitativa innehÄllsanalys. Artiklarna har granskats och kvalitetsbedömts utifrÄn Willman, Stolz och Bahtsevanis (2011) bedömningsmall.

Allt fler privata och institutionella investerare vÀljer att placera pengar i etiska fonder. Fondbolag vÀrlden över erbjuder sina kunder att investera i fonder som gÄr i enighet med sina egna moraliska vÀrderingar. Redan under 1700-talet kom idén om att investera etiskt. Syftet med denna typ av ekonomisk förvaltning har dock förÀndrats nÄgot de senaste decennierna. Idag rÄder det inget tvivel om att Äsikter gÄr isÀr om vilka bolag som bör fÄ ingÄ i en etisk fond.Den tidigare forskningen visar att fondförvaltarna frÀmst anvÀnder sig av tvÄ metoder nÀr de avgör vilka bolag som skall ingÄ i de etiska fonderna.

Sammanfattning (MB och AA)Distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med varierande arbetsuppgifter och inom olika verksamheter bland annat med hemsjukvÄrd. Patientens hem blir en arbetsplats, som pÄ olika sÀtt kan pÄverka arbetsmiljön. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter om och upplevelser av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvÄrd hos distriktssköterskor/sjuksköterskor med kort respektive lÄng yrkeserfarenhet. En empirisk studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats gjordes. Fem deltagare med kort yrkeserfarenhet intervjuades samt sex deltagare med lÄng yrkeserfarenhet.

Syftet med studien var att beskriva hur förskollÀrare reflekterar över sin praktik och lÀroplanens mÄl. Vi vill med denna studie fÄ en djupare insikt i vad som ligger till grund för att förskollÀrare förÀndrar och utvecklar verksamheten samt hur förskollÀrare förhÄller sig till lÀroplanens mÄl, dÄ vi sannolikt kommer att möta detta i vÄr kommande profession. I arbetets bakgrund ges en historisk tillbakablick avseende vilka riktlinjer och mÄl som kan ha pÄverkat innehÄllet i den dÄtida verksamhet dÀr smÄ barn vistats, i vad som idag kallas förskola. DÀrefter presenteras lÀroplanens införande i förskolans verksamhet, dess mÄl och mÄlformulering för förskoleverksamhet samt kort de förtydliganden och kompletteringar av förskolans lÀroplan som Àr under utarbetning. Bakgrunden avslutas med en beskrivning av kvalitetsarbete i förskola samt lÀrares reflektion över sin praktik.

Denna studie Àr ett försök att sammanstÀlla redan befintliga kunskaper om hur patienter med diagnosen Parkinsons sjukdom omhÀndertas i Sverige genom en kartlÀggning av hur mÄnga neurologiska öppenvÄrdsmottagningar i landet som har dokumenterat lokalt vÄrdprogram för diagnosen Parkinsons sjukdom och hur dessa vÄrdprogram Àr utformade. KartlÀggning Àgde rum under vÄren 2005 genom ett brev dels med förfrÄgan om mottagningen hade lokalt vÄrdprogram och att via ett svarsbrev skicka in detta vÄrdprogram till studien. Alla mottagningar svarade och av 60 mottagningar hade tvÄ lokalt vÄrdprogram enligt studiens definition av lokalt vÄrdprogram. Detta fÄr anses som en mycket lÄg siffra. Avsaknad av nationella riktlinjer kan vara en orsak till den lÄga siffran, en annan att det saknas en gemensam definition av vÄrdprogram i landet.

Denna studie har en kvalitativ ansats dÀr observationer och intervjuer ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare arbetar och diskuterar om etik. Jag har anvÀnt mig av grundad teori, dÀr teorier framtrÀder ur det insamlade materialet. I analysen har försök gjorts till att identifiera och förstÄ etiska situationer utifrÄn lÀrarnas syn pÄ elever. LÀrarnas undervisning har kunnat kopplas till olika mÀnniskosyner och dÀrigenom tolkat hur de ser pÄ elever och vad de ska lÀra sig.

Det Àr vÀl kÀnt att mediebranschen befinner sig i en tid av förÀndring. Tidningsredaktionernas ekonomiska situation har blivit allt sÀmre, och sÄvÀl frilansarvodena som andelen fasta anstÀllda har minskat. NÀr journalistiken inte betalar sig, kan frilansjournalister tvingas till alternativa ekonomiska lösningar. Sidouppdrag inom pr Àr en variant pÄ sÄdana.  Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ vilka incitament som fanns för att som frilansjournalist börja ta pr-uppdrag, samt hur de tillfrÄgade förhöll sig till sina dubbla yrkesroller.