Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.

Inledning: Patienter med sÄr förekommer överallt i vÄrden och det Àr ett tillstÄnd som leder till ökat lidande hos de drabbade patienterna. DessvÀrre fungerar inte alltid vÄrden kring patienter med sÄr pÄ önskvÀrt sÀtt. Subjektiva bedömningar görs och dokumentationen Àr bristfÀllig. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om och hur bedömning och beskrivning av sÄr enligt riktlinjer och bedömningsformulÀr resulterar i förbÀttrad sÄrbehandling och sÄrlÀkning hos patienter jÀmfört med nÀr olika hjÀlpmedel inte anvÀnds. Metod: Resultatet baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar.

Hur ser personliga assistenter pÄ sitt yrke, vad som Àr rimligt att utföra och tillvÀgagÄngssÀtt egentligen och hur ser deras chefer pÄ det?  Genom att jÀmföra detta med det som framkommer gÀllande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan Àven rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av nÄgon form av klarlÀggande av riktlinjer för att en sÄ bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhÄllanden vilket gynnar bÄde assistenter och brukare..

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebÀr stÀndiga möten med mÀnniskor av olika etnisk bakgrund. I sin profession har sjuksköterskan en rad olika lagar och etiska riktlinjer att följa, vilket kan bli problematiskt att förhÄlla sig till i möten med patienter som inte talar sprÄket och har en annan kulturell bakgrund. För att kunna ge god omvÄrdnad och frÀmja hÀlsa visar tidigare studier pÄ att sjuksköterskan behöver ha ett visst kulturmedvetet tankesÀtt och kompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att motivera till hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder hos icke svensktalande patienter. Metod: Empirisk intervjustudie med stöd frÄn en strukturerad intervjuguide med öppna frÄgor. Insamlat material analyserades enligt riktlinjer för kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattning av hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder innefattade livsstilsförÀndringar och egenvÄrdsrÄd.

Uppsatsens innehÄll undersöker och diskuterar frÄgestÀllningen: ?Hur kan man gÄ till vÀga för att tillÀmpa principerna frÄn Universal Design i front end-utvecklingen??. Universal Design Àr en uppsÀttning av principer man ska följa i tillverkningen av en fysisk miljö för att uppnÄ ett anvÀndarvÀnligt resultat. Med hjÀlp av dessa principer tillsammans med WAI?s riktlinjer har jag gestaltat ett front end-ramverk för att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning..

A1254De senaste Ären har antalet förvaltare av fonder med etiska placeringskriterier ökat i takt medallmÀnhetens och mediernas intresse. Banco Àr en av de fondförvaltare som blivituppmÀrksammade i medierna för att aktivt pÄverka företag som de har aktieinnehav i attförÀndra sina arbetssÀtt för att stÀmma överens med fondbolagets etiska placeringspolicy.Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilket slags inflytande Banco utövar över företagen, och hurde utövar detta inflytande utifrÄn soft regulations . Dessa Àr en typ av regleringar som skiljersig frÄn traditionella lagar genom sin höga grad av frivillighet och tolkningsutrymme, tillexempel Förenta Nationernas initiativ Global Compact. För att besvara syftet Àr Pfeffer &Salanciks (1978) teorier om resursberoende, Meyer & Rowans (Pfeffer, 1982) institutionellaperspektiv och Sahlin-Anderssons (2004) artikel om soft regulations de teoretiskautgÄngspunkterna. Det empiriska materialet bestÄr av sekundÀrdata som behandlas kvalitativt.Tre informanter Äterger sina uppfattningar om Bancos etiska investeringspolicy och inflytandeöver företag.

Syftet Àr att utifrÄn GRI:s riktlinjer undersöka ICA:s hÄllbarhetsredovisning samt jÀmföra den med den generella uppfattningen som intressentgruppen leverantörer har om hÄllbarhetsredovisningar.ICA tar GRI:s riktlinjer pÄ stort allvar vid tillÀmpning av dessa vid upprÀttandet av sin hÄllbarhetsredovisning. Leverantörernas intresse pÄverkar ett flertal resultatindikatorer som ICA inte har definierat som resultatindikatorer valda utifrÄn leverantörernas intresse..

Min uppsats handlar om situationer dÀr jag har svÄrt att fördela min uppmÀrksamhet. Mitt fokus lÀggs antingen pÄ barnet med speciella behov eller pÄ barngruppen.I essÀn för jag en diskussion runt mitt eget förhÄllningssÀtt kring detta.Den senaste tiden har vi upplevt en trend att barn med sÀrskilda behov ska inkluderas i all skolverksamhet. Syftet Àr naturligtvis gott, men min upplevelse Àr att det ibland kan leda till en ny form av exkludering. Det vill sÀga att de barn som inte fungerar som förvÀntat kan kÀnna sig Ànnu mer utanför vilket kan fÄ konsekvenser för att uppnÄ kunskapsmÄlen. Hur kan jag hantera detta som pedagog? I min essÀ undersöker jag problemet med hjÀlp av ett antal etiska teorier, pliktetik, utilitarism, diskursetik och fronetisk etik..

Syftet med studien var att undersöka vilka försök som gjorts för att minska förekomst av trycksÄr samt att undersöka vÄrdpersonalens följsamhet till trycksÄrsförebyggande riktlinjer. Studien utfördes som en litteraturstudie och bygger pÄ resultatet frÄn 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via databaserna Cinahl och PubMed. För att inkluderas i studien skulle de vara publicerade mellan 2005 och 2010, skrivna pÄ engelska eller svenska, vara relevanta för Àmnet samt tillgÀngliga i fulltext. En sammanfattning av huvudresultatet visade att de flesta försök som gjorts för att minska förekomst av trycksÄr innebar en implementering av nya riktlinjer.

Etik efterfrÄgas inom mÄnga omrÄden, i företagsvÀrlden, inom vÄrden och inom politiken. Denna uppmÀrksamhet har bidragit till att forskning kring Àmnet har ökat, dÀribland forskning kring vilka faktorer som kan pÄverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie Àr att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker Àr kön, Älder, inriktning pÄ utbildning och antal pÄbörjade terminer pÄ universitetet. Vidare tÀnker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan fÄ för följder.

PÄ webben idag föreligger problem dÀr essentiell information inte finns tillgÀnglig för alla mÀnniskor. Detta innebÀr bland annat ett demokratiskt problem eftersom information i allt större grad distribueras pÄ detta sÀtt. Bristen pÄ tillgÀnglighet Àr sÄ tillvida ett vÀxande problem och nÄgot som man frÄn styrande delar av samhÀllet adresserat. Offentliga webbplatser i Sverige Àr tÀnkta att följa de riktlinjer som W3C tagit fram, under namnet WCAG och efter vilka man utformat en svensk version av under namnet VÀgledningen för 24-timmarswebben.VÄr uppsats visar att trots dessa dokument Àr efterlevnaden av riktlinjer fortfarande lÄg, Àven inom offentlig sektor. VÄr undersökning har gÄtt ut pÄ att genom intervjuer av webbutvecklare se pÄ sambanden mellan kunskap om, motivation till och efterlevnaden av dessa riktlinjer.

Etik i finansiell ekonomi Àr ett vÀxande forskningsÀmne och investerare Àr mer medvetna om den etiska dimensionen av deras investeringar Àn tidigare. HÀr uppstÄr problem nÀr traditionell förstÄelse för hur aktier prissÀtts möter en ny mjuk faktor som man tidigare inte har rÀknat med. FörstÄelsen för hur etiska övervÀganden pÄverkar kapitalmarknaden Àr i dagslÀget bristande, i synnerhet nÀr det kommer till oetiska aktier. I den hÀr uppsatsen undersöker vi huruvida det lö­nar sig eller inte att investera i oetiska aktier pÄ den nordiska marknaden. Det rör sig om bolag aktiva inom spel, tobak, vapen, alkohol och olja, verksamheter som anses moraliskt tvivelaktiga.

Uppsatsens innehÄll undersöker och diskuterar frÄgestÀllningen: ?Hur kan man gÄ till vÀga för att tillÀmpa principerna frÄn Universal Design i front end-utvecklingen??. Universal Design Àr en uppsÀttning av principer man ska följa i tillverkningen av en fysisk miljö för att uppnÄ ett anvÀndarvÀnligt resultat. Med hjÀlp av dessa principer tillsammans med WAI?s riktlinjer har jag gestaltat ett front end-ramverk för att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning..

Syftet med denna uppsats var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsÄg vad, hur och varför verksamma lÀrare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade pÄ att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvÀrde, ett nÄgot högre sÄdant Àn de historiska. Samtliga lÀrare pÄtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstÄ att de sjÀlva har en möjlighet att pÄverka hur samhÀllet kan se ut i framtiden. HögstadielÀrarna tenderade att ha en mer fostrande syn pÄ sin undervisning Àn vad gymnasielÀrarna hade, men samtliga lÀrare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstÄnd frÄn antidemokratiska vÀrderingar ? pÄ ett eller annat sÀtt..

Lagen (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa fall (LVM) Àr en tvÄngsvÄrdslag och Àr den enda lagen som avviker frÄn frivillighetsprincipen i socialtjÀnstlagen, vilket ger socialsekreterarna möjligheten att gÄ emot individens fria vilja. Studien syftar till att belysa de faktorer som kan bidra till vilka svÄrigheter socialsekreterare kan stÀllas inför i relation till LVM-lagstiftningen, individens rÀttssÀkerhet och sjÀlvbestÀmmanderÀtt. Syftet Àr ocksÄ att problematisera socialsekreterarnas tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande tillÀmpningen av LVM-lagstiftningen och om mÄl och syfte uppfylls. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds för att kunna analysera det empiriska materialet Àr teorier om socialsekreterarnas handlingsutrymme och etiska dilemman som kan uppstÄ i relation till klienten samt teorier om makt och motivation. För att samla in det empiriska materialet anvÀndes semistrukturerade intervjuer med olika socialsekreterare, dÀrmed fÄngades socialsekreterarnas egna erfarenheter upp kring arbetet med LVM i praktiken.