Syfte: Syftet med vår uppsats är att belysa den etiska dimensionen av harm reductionanknuten missbrukarvård. Till vår hjälp har vi haft etiska teorier och sociologen Zygmunt Baumans begrepp. Frågeställningar: Vi har använt oss av två huvudfrågor som vi därunder bryter ner i konkreta frågor. 1 Hur ser de etiska resonemangen ut hos personal verksam inom harm reductionanknuten missbrukarvård?Vilken typ av etik använder de sig av? Har de centrala etiska principer, vilka? Hur ser de på etik och moral? Följer de etiskt formulerade regler? Hur ser de på prohibition? Hur ser de på drogbruk? Hur ser de på människan? Vad driver dem i deras arbete? Hur ser de på harm reductions påverkan på samhället?2 Hur kan man förstå harm reductionmetoders framväxt ur Baumans sociologiska perspektiv?Hur kan harm reductionmetoder kopplas till det senmoderna samhället? Hur kan harm reduction rättfärdigas etiskt utifrån ett sociologiskt perspektiv? Hur kan harm reductions förklarar sociologiskt? Vilka förutsättningar fanns för att harm reduction skulle kunna utvecklas? Hur kan Baumans begrepp förklara harm reductions ställning i det senmoderna samhället? Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer som redskap.

Ett flerårigt utvecklingsarbete inom Polisen har resulterat i en nationell bastaktik. I den ingår ett kommunikativt förhållningssätt. Det består av två delar, en del som beskriver hur konflikter eskalerar och vilka faktorer som påverkar konflikters utveckling. Den andra delen behandlar olika sätt att hantera konflikter. Vi har undersökt om det finns andra modeller för kommunikation som kan fungera i en polisiär kontext.

BAKGRUND:Konflikthantering är en stor del av en lärares vardag. Eftersom konflikthanteringen ibland tar tid från den planerande undervisningen kan eleverna gå miste om ämneskunskaper. Vi anser att både svenskämnet och estetiska uttrycksmedel bäst går att kombinera med skolans konfliktarbete. Därför redogör vi för olika författares syn på svenskämnet och estetiska uttrycksmedel. Vi har också valt ut mål ur kursplanen i dessa ämnen som vi anser är relevanta.

Syfte: Vårt syfte är att beskriva och kartlägga hur konsumtionen av vegetarisk mat har förändrats och identifiera vad som påverkat vårt förhållningssätt. Definition: När vi i denna uppsats använder begreppet vegetarisk mat avser vi mat som inte innehåller fläsk-, nötkött och fågel. Metod: Vi har, i enlighet med abduktiv ansats, kombinerat tidigare teoretiska studier med vårt empiriska material. För att uppnå vårt syfte har vi gjort en mindre kvantitativ undersökning med producenter och restauranger samt en kvalitativ undersökning med konsumenter. Slutsats: Avsikten med vår uppsats var att studera följande:Beskriva och kartlägga hur konsumtionen av vegetarisk mat förändrats.Detta har inte främst berott på att man är rädd för galna ko-sjukan, vilket vi trodde, utan den största anledning till ändrade kostvanor var etiska skäl och därefter kom hälsoskäl.

Bakgrund: Det ställs höga krav på sjuksköterskan som förväntas ge en god objektiv omvårdnad där förförståelse, egna värderingar och känslor inte ska påverka bemötandet i omvårdnaden. Allmänsjuksköterskans medverkan inom abortvården har utökats i takt med det ökade antalet medicinska aborter vilket medför ett betydligt större ansvar. Sjuksköterskans dilemma består i att ge god omvårdnad till kvinnan och även ansvara för omhändertagandet av fostret efter aborten. Etiska, moraliska och religiösa aspekter på abortvården har alltid funnits och det är ofta krävande för sjuksköterskan att navigera mellan att utöva sin profession, arbeta i enlighet med gällande abortlag och hantera sina etiska och moraliska ståndpunkter.Syfte: Att beskriva de etiska problem som sjuksköterskor ställs inför vid omvårdnaden av kvinnor som genomgår abort samt hur de hanterar och reflekterar kring sitt omvårdnadsansvar.Metod: Litteraturstudie bestående av tio artiklar med kvalitativ design samt kvalitetsgranskade enligt Friberg (2012).Resultat: I litteraturstudiens resultatdel behandlas frågor som vilka moraliska/etiska problem sjuksköterskan upplever inom abortvården samt sjuksköterskans erfarenheter av att hantera dessa och vilket stöd och vilka strategier som behövs i bearbetandet av svåra situationer inom abortvården. Studien resulterade i fyra huvudteman; Etiska aspekter vid avbrytande av graviditet, Faktorer som påverkar hur sjuksköterskan hanterar sitt omvårdnadsansvar, Strategier för att hantera omvårdnadsansvaret och Sjuksköterskans behov av stöd.

Personer med psykisk ohälsa behöver ibland vårdas mot sin vilja för att de inte kan ta ställning till sitt vårdbehov. Sjuksköterskans roll blir att stärka autonomin hos personer med psykisk ohälsa. Det kan innebära att utföra tvångsåtgärder som bältesfixering och medicinering eller att bara neka någon att lämna enheten. Syftet med arbetet var att studera sjuksköterskors upplevelser i samband med tvångsåtgärder i psykiatrisk vård. Vi har gjort en systematisk litteraturstudie och använt kvalitativ metod med manifest innehållsanalys.

Syftet med vår studie är: att belysa hur en skola i Västerås kommun arbetar med konflikthantering. För att nå syftet behandlas följande områden: vad en konflikt är, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi använder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vår studie för att få ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkätundersökningar. Genom enkäter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering.

Denna uppsatts är ett kandidatarbete på programmet för Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av olika sorters trafiksystem på samma plats har skapat en problematisk trafiksituation i Bergåsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter uppstått undersöks, och hur dessa aktörer även begränsar platsens framtida utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen, kopplat till en analys av aktörernas påverkan på processen.

Fritidspedagogyrket är en viktig yrkesgrupp ute  i våra verksamheter  som besitter en väldigt stor  kompetens  vad  det  gäller  konflikthantering,  genus,  barns  sociala  och  emotionella utveckling vilket framgår av detta arbete. I detta arbete ingår litteraturstudier som visar på hur viktig kommunikation, värden och normer, genus och jämställdhet är. Här finns en kvantitativ undersökning  med  frågor  om  konflikter,  om  vuxna  bemöter  pojkar  och  flickor  olika  i konfliktsituationer  och  i  så  fall  varför. Utifrån  vad  som  framkommit  i  enkätsvaren  har  jag försökt knyta det  till  litteraturen. Ur svaren kan man se att fritidshemmens personal hanterar konflikter på ett bra och rättvist sätt där det inte är så stora skillnader i hur pojkar och flickor bemöts.

Rapporten syftar till att ge läsaren en liten inblick i hur en artist och projektledare jobbar i en konsertproduktion och de konflikter som kan uppstå när en person axlar dessa två roller samtidigt. Jag ställer mig frågan: Vilka konflikter kan uppstå när en och samma person måste axla rollen som både artist och projektledare i ett kreativt projekt? För mig har många inre konflikter blivit till yttre konflikter, och påverkat både mig och mina bandmedlemmar. Den tydligaste konflikten som uppstod var att jag hade stora svårigheter att skärma av mina personliga känslor från mina professionella roller som artist och producent. För att ge ett djup åt syftet jämförs min erfarenhet med två andra aktörer i artist- och projektledningsbranschen.

This study is focused on the caseworkers of the Swedish Migration board and their experiences of ethical dilemmas in their daily work with asylum seekers. Our research question is aimed at examining the ethical dilemmas that the caseworker as a social agent is experiencing in the meeting with the asylum seeker. The empirical material in this study is based on interviews with five caseworkers of the Swedish Migration board. The material has been collected through semi-structured interviews and has then been analyzed through professional ethics as a theoretical framework. The results of this study show that ethical dilemmas are constantly being present in the work of the caseworkers. Ethical dilemmas are in different ways occurring in the meeting with the asylum seeker. The law that regulates the caseworkers work is functioning as a limiting aspect, which leads to a feeling of contradiction between the caseworker?s personal ethics and the professional ethics..

Uppsatsens problemområde är institutionellt utvecklingssamarbete. Med hjälp av den institutionella teorin problematiseras institutioners normativa och kulturella förankring och därmed den värdebaserade komplexitet som lätt uppkommer vid utvecklingssamarbete. Fokus ligger på förvaltningsbistånd. Den första delen av uppsatsen berör problemområdet på en konceptuell och generell nivå, vilka värden Sverige vill exportera i det institutionella förvaltningsbiståndet. Dessa värden analyseras sedan via ett antal verktyg från den institutionella teorin.

BakgrundFörskolan ska erbjuda barnen en arena där de kan utveckla sina förmågor att samspela, kommunicera och relatera till andra och därmed tränas i att hantera sina konflikter. Pedagogerna har ett stort ansvar för att dessa förmågor utvecklas i en positiv riktning, både som förebilder och som handledare i barnens sociala utveckling. Konflikter är ett naturligt inslag i förskolans vardag och pedagogernas medvetna arbete kring konflikthantering, som bottnar i reflektion och diskussion i arbetslaget, bör vara lika naturlig.SyfteSyftet är att ta reda på hur man som pedagog i förskolan kan arbeta med konflikthantering med och mellan barnen på ett medvetet sätt, både när det gäller förebyggande arbete och konfliktlösning.MetodStudien har genomförts genom empiriska undersökningar inspirerade utifrån den kvalitativa ansatsen etnografi som vi har valt för studien. Urvalet består av 4 olika avdelningar på två olika förskolor, vi har observerat och intervjuat pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 3-6 år.ResultatResultatet visar att det är viktigt att pedagogerna inom förskolan arbetar utifrån en empatisk grund i samspelet med barnen. Vi kan se att pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen, deras kommunikationskompetens samt deras förmåga att skapa goda relationer är avgörande för förebyggandet och hanterandet av konflikter..

Uppsatsen behandlar Afrikanska Unionen (AU) och dess arbete för bevarandet av mänskliga rättigheter i konflikter, ett arbete som AU till största del misslyckats med. Darfur i Sudan är det konfliktområde som huvudsakligen tas upp. År 2002 övergick Organization of African Unity (OAU) till AU och därmed blev fokuseringen på mänskliga rättigheter större. I sitt arbete med mänskliga rättigheter utgår AU från African Charter on Human and Peoples? Rights (ACHPR) och Kommissionen (African Commission on Human and Peoples? Rights) är den institution som enligt ACHPR har till uppdrag att verka för de mänskliga rättigheterna.

Uppsatsen behandlar Afrikanska Unionen (AU) och dess arbete för bevarandet av mänskliga rättigheter i konflikter, ett arbete som AU till största del misslyckats med. Darfur i Sudan är det konfliktområde som huvudsakligen tas upp. År 2002 övergick Organization of African Unity (OAU) till AU och därmed blev fokuseringen på mänskliga rättigheter större. I sitt arbete med mänskliga rättigheter utgår AU från African Charter on Human and Peoples? Rights (ACHPR) och Kommissionen (African Commission on Human and Peoples? Rights) är den institution som enligt ACHPR har till uppdrag att verka för de mänskliga rättigheterna.