Redovisningen är anpassad efter den gamla ekonomin och fyller därför inte dagens behov av redovisad information. Istället för att endast redovisa företagets materiella tillgångar behöver bland annat kunskapsföretag presentera osynliga tillgångar vilka utgör en stor del av företagens värde. Detta så kallade intellektuella kapital behöver framhävas i företagens finansiella rapporter för att intressenter ska kunna göra en rättvis bedömning av företaget. Problem uppstår vid värdering och redovisning av intellektuellt kapital eftersom begreppets definition är otydlig och därför uppfattas olika av olika personer. Problem uppstår även eftersom det inte finns några allmänt etablerade principer för hur värderingen och redovisningen ska gå till.

Syftet med uppsatsen är att göra en kritisk diskursanalys av begreppet brottsoffer i internationella, nationella och vetenskapliga dokument. Utgångspunkten i analysen är Norman Faircloughs tredimensionella modell. Analysen leder till en redovisning av brottsofferdiskursen och dess konsekvenser för samhället. De huvudsakliga slutsatserna är att brottsofferdiskursen är en del av en större diskursordning och underordnas en diskurs i vardera typen av text, internationell, nationell och vetenskaplig typ av text. Synen på brottsoffer och brottsofferdiskursen är avgörande för hur brottsoffer bemöts och vilket stöd de får.

Avsättningar är ett område inom redovisning som sedan en lång tid tillbaka harbehandlats i flertalet rättsfall. I den svenska redovisningslagstiftningen har regleringenav avsättningar inte funnits länge utan tillkom inte förrän under slutet av 1990-talet.Avsättningar har dock utförts i företagen långt innan denna reglering tillkom.Utgångspunkten för att bedöma om en avsättning var korrekt när det saknadesreglering var om den var förenlig med god redovisningssed där tidigare praxis hade enavgörande roll. Det är även en av utgångspunkterna idag men med skillnaden att detfinns detaljerad reglering som skall följas. Definitionen av en avsättning ges i RR 16som en skuld som är oviss till belopp eller tidpunkt.Syftet med vår studie var att undersöka hur argumentationen kring godredovisningssed har förändrats gällande rättsfall som berör avsättningar under 1980-talet samt 2000-talet. För att uppfylla studiens syfte har vi studerat sex referatmål, trefrån respektive årtionde, hämtade från Regeringsrättens årsbok.

För att harmonisera redovisning internationellt infördes 2005 nya redovisningsregler, IFRS, för börsnoterade koncernföretag i Sverige. En av dessa är IFRS 3 ? rörelseförvärv. Vi har valt att studera hur redovisningen förändrats och de effekter som uppstått av denna standard. Vi riktar in oss på goodwill och hur den förändrade redovisningen påverkat företagen.Syftet med denna studie är att kartlägga vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna har medfört.

Bakgrund: Svensk koncernredovisningspraxis har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Från att inte ha reglerats alls, har utvecklingen gått mot allt fler lagar, rekommendationer och standarder som givit ramar för koncernredovisningen. Sveriges inträde i EU har resulterat i införandet av IAS/IFRS år 2005. Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva hur svensk koncernredovisningspraxis har utvecklats från 1992 till 2003 med avseende på börsnoterade företag samt även att förklara vilka faktorer som har haft betydelse för utvecklingen. Vidare avser undersökningen att förklara hur företagen kommer att behöva anpassa sig till IAS/IFRS och vilka konsekvenser detta kan tänkas föra med sig.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera de skillnader som finns mellan nuvarande regelverk och K2 och utforska vilka konsekvenser det kan få till vad gäller rättvisande bild av ett företags ställning och resultat. Metod: Det metodiska angreppssättet som jag valt att använda mig av i denna studie är kvalitativ metod. Detta genom att jag utfört intervjuer med ett antal kvalificerade revisorer på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i Bollnäs. Då mitt syfte med studien inte är att mäta eller generalisera resultatet utan snarare att få en djupare förståelse kring revisorernas åsikter kring K2-regelverket är min bedömning att den kvalitativa metoden är den mest ändamålsenliga. Den information som jag tagit del av har jag därefter jämfört med andra regelverk som finns avseende redovisning för mindre företag i Sverige. Med detta som bakgrund har jag sedan analyserat resultaten och dragit egna slutsatser. Resultat & slutsats: Studien visar att samtliga respondenter är tveksamma till flera delar av regelverket och ställer sig frågande till huruvida regelverket egentligen leder till några förenklingar i praktiken.

Bakgrund och problem: Företagens redovisning är ett underlag för utvärdering av ochjämförelse mellan företag. Att redovisningen håller hög kvalitet är en viktig aspekt. För attkunna uttala sig om redovisningen måste de bakomliggande aktiviteterna granskas, vilket kanvara svårt att se enbart genom de finansiella rapporterna. Därför är det av intresse attundersöka om ytterligare information så som produktivitetsförändringar avspeglas iredovisningen.Syfte: Uppsatsens syfte är att utvärdera redovisningens kvalitet med hjälp av befintlig dataöver flygbolags produktivitet och finansiella rapporter. Genom statistiska tester undersöks omdet finns ett samband mellan produktivitetsförändringar och resultaträkningar.Avgränsningar: Studien omfattar 41 flygbolag inom EES, Europeiska ekonomiskasamarbetsområdet.

Det finns lagar som reglerar hur företagen ska upprätta och slutföra sin redovisning och hur redovisningen utvecklas är ett ständigt pågående arbete. Bokföringsnämnden har sedan 2004 arbetat med att ta fram förenklade regler för svenska onoterade företag som benämns K-regelverket och har som syfte att underlätta för företagen i sin redovisning. Studien fokuserar på hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas efter anvisningarna i K3.Värderingsförutsättningarna för materiella anläggningstillgångar har ändrats i och med en reglering i K3. Tillgångens anskaffningsvärde ska fördelas på komponenter istället för att redovisas som en helhet, detta för att tydligare spegla tillgångens förbrukningskapacitet. För att dela upp en tillgång ska komponenterna ha betydande värde i förhållande till tillgångens totala anskaffningsvärde.

Studiens syfte är att försöka få en bild av hur några lärare ser på skolans ansvar för fostran, vilka värderingar de vill föra vidare till sina elever och om de har någon planerad undervisning med syfte att fostra, samt att undersöka vilka färdiga metoder för att fostra det finns. Studien består av en grupp intervjuer vilka har analyserats och jämförts med amerikansk forskning om moralisk påverkan i skolan, samt en redovisning av några praktiska metoder att fostra..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare förhåller sig till Internet i undervisningen samt hur de förhåller sig till källkritik i Internetundervisningen. Fyra lärare från två olika skolor, undervisande i årskurserna 5-6, intervjuas i studien. I studien framkommer att en majoritet av lärarna ställer sig positiva till Internet i undervisningen samt att det råder en oklarhet bland lärarna vad källkritik för Internetkällor innebär. Majoriteten av lärarna undervisar dock eleverna i källkritik, men då framför allt källkritik av andra källor än hämtade från Internet. Källkritik av Internetkällor sker när lärarna anser att eleverna kommer i kontakt med information på Internet som inte anses etisk hållbar eller som anses mindre trovärdig.

Konsumenter har tämligen lite insyn i omständigheterna kring produktionen av de varor de dagligen konsumerar. I en värld av global handel är det till synes oundvikligt att människor och miljö blir lidande när privata, vinstdrivna företag bara har intresse för just vinst, och statliga myndigheter inte mäktar med, inte har intresse av, eller helt enkel inte anses legitima, att lägga sig i de förhållanden under vilka världshandeln sker. Mot bakgrund av detta har mängder av så kallade NGO:s (non-governmental organizations) bildats för att certifiera varor som lever upp till de specifika organisationernas krav. Dessa organisationer tävlar sedan om konsumenters och finansiärers gunst. Denna uppsats undersöker frågan; Hur framställer märkningsorganisationerna Fairtrade, Rainforest Alliance, KRAV och UTZ Certified den egna organisationens verksamhet och målsättning? Dessa fyra organisationer har av olika skäl valts ut som exempel i denna uppsats.

Konvergerande ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ett internationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gäller sedan den första januari 2005 för noterade företag International Accounting Standards Boards (IASBs) system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bland annat vilken information som företag ska lämna kring sina finansiella instrument. Just dessa regler är dock i en utvecklingsfas, vilket ledit till att företag för 2005 års årsredovisningar fått välja mellan att redovisa efter den äldre standarden IAS 32 eller den nyare vid namn IFRS 7. Svenska storbanker har genomgående valt att redovisa efter den nyare standarden.Trots att införandet av IFRS 7 till stor del är motiverat av en strävan efter att öka användares förståelse för hur finansiella instrument påverka företags exponering för finansiella risker så varnas det för att 2005 års årsredovisningar inte alltid blir jämförbara, då bland annat på grund av den valfrihet som företag har.

Syftet med den här uppsatsen är att få en bild över hur en controller arbetar i ett medelstort företag. Studien har genomförts med en fallstudie av två företag över en tre veckors period. Studien visar att controllers i medelstora företag har många olika arbetsuppgifter. Controllern tenderar att arbeta med redovisning och den framtida styrningen av företaget har en lägre prioritet. Hursomhelst har vi funnit att en controller i ett medelstort företag har fler arbetsuppgifter än vad litteraturen beskriver att en controller har.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanställa befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal ställs inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hänsyn till etiska aspekter på HLR. En litteraturstudie genomfördes där tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod när det gällde ambulanspersonalens beslut om att påbörja HLR eller inte, på patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller äldre terminalt sjuka patienter. Ibland kränkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att påbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan från patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sådana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.

I dagsläget samlas data från tunneldrivning in manuellt och skrivs sedan in i ett dataprotokoll.Dessa protokoll används sedan som dokumentation och redovisning gentemot beställaren. Föratt effektivisera denna datahantering har här en ny systembeskrivning upprättats. Värdena som inhämtas från tunneldrivningsmaskinerna skall automatiskt skickas över till en databas, vilket innebär att all information kommer att vara digital. Syftet är att utveckla ett nätverk som är kopplat mellan maskinerna nere i tunneln och datorerna på kontoret.Alla viktiga värden som fås i samband med bergdrift ska samlas från olika tunnelprojekt och lagras i en databas. Med viktiga värden menas all tänkbar typ av data som ärtill nytta för kalkylering, uppföljning, ekonomi och KMA (kvalitet, miljö och arbetsmiljö) för projektet som t.ex.