Allt fler privata och institutionella investerare väljer att placera pengar i etiska fonder. Fondbolag världen över erbjuder sina kunder att investera i fonder som går i enighet med sina egna moraliska värderingar. Redan under 1700-talet kom idén om att investera etiskt. Syftet med denna typ av ekonomisk förvaltning har dock förändrats något de senaste decennierna. Idag råder det inget tvivel om att åsikter går isär om vilka bolag som bör få ingå i en etisk fond.Den tidigare forskningen visar att fondförvaltarna främst använder sig av två metoder när de avgör vilka bolag som skall ingå i de etiska fonderna.

Utgångspunkten för undersökningen är att kön är socialt skapat och därför också kan omskapas. Syftet med undersökningen var att undersöka lärares åsikter om att motverka könsroller. Denna undersöknings fokus hamnar på lärarens perspektiv och dennes syn på sina egna handlingar, förhållningssätt, erfarenheter och medvetenhet kring motverkandet av könsrollerna. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med kvalitativ analys som utgick ifrån problemformuleringen: Hur ser lärare på sitt eget förhållningssätt till könsroller i sin praktik? Anser sig lärare leva upp till uppdraget enligt Lpo94 att motverka könsmönster? Enligt undersökningen visar lärarna en tendens att arbeta med jämställdhet men inte problematisera könsrollerna vilket innebär att de därför inte heller motverkar dem.

Det finns flera lagar och en barnkonvention som har betydelse för hur barns livsvillkor ska hanteras. Trots dessa regelverk registreras en ökning av barn som far illa. Ambulanssjuksköterskor kan i det prehospitala vårdmötet med barn vara en viktig hälsofrämjande resurs för samhället när det gäller förebyggande åtgärder och tidig upptäckt av barns behov av stöd.  Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för ambulanssjuksköterskans ställningstagande i att anmäla sin oro då barn misstänks fara illa. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvården upplever prehospitala vårdmöten där barn misstänks fara illa.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av etisk stress vid vård i livets slutskede.Bakgrund: Beskrivning av sjuksköterskans formella yrkesansvar, de etiska koder som skallvägleda sjuksköterskan samt palliativ vård och vård i livets slutskede och vad det innebär. Vibeskriver även vad etiskt betingad stress innebär och utgår från Mary Corley?s föreslagna teoriom etisk stress och de moraliska koncept hon menar inverkar på upplevelsen av etiskt stress.Resultat: Utifrån de artiklar vi fördjupat oss i fann vi tre teman; kommunikation, inflytande och?meningslös? vård, inom vilka etiskt komplexa situationer i samband med vård i livets slutskedekunde leda till etiskt betingad stress. Bristfällig kommunikation mellan sjuksköterskor ochnärstående ledde till en känsla av osäkerhet och oro inför hur väl de närstående var informeradeom patientens tillstånd. Bristfällig kommunikation till läkare resulterade i att sjuksköterskankände sig oförmögen att informera de närstående om situationen och upplevde att honblockerade sina känslor.

Denna kvalitativa studie ger exempel på hur lässtrategianvändningen kommer till uttryck i två spanskklasser steg 3. Fokus läggs både på hur de två lärarna undervisar om lässtrategier och på användningen av dem bland eleverna. De frågeställningar som ligger till grund för undervisningen ärPå vilket sätt undervisar lärarna i två specifika spanskklasser om lässtrategier och hur påverkar deras tillvägagångssätt elevernas användning av desamma?Vilka lässtrategier använder eleverna i dessa två spanskklasser sig av?Finns det i dessa klasser skillnader på lässtrategianvändningen mellan högpresterande och lågpresterande elever? Hur ser dessa skillnader i så fall ut?I genomförandet av studien har lärarintervjuer, klassrumsobservationer och gruppsamtal med elever varit de metoder som använts. Studien pekar på att en medvetenhet om lässtrategier är viktig.

Utgångspunkten för undersökningen är att kön är socialt skapat och därför också kan omskapas. Syftet med undersökningen var att undersöka lärares åsikter om att motverka könsroller. Denna undersöknings fokus hamnar på lärarens perspektiv och dennes syn på sina egna handlingar, förhållningssätt, erfarenheter och medvetenhet kring motverkandet av könsrollerna. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med kvalitativ analys som utgick ifrån problemformuleringen: Hur ser lärare på sitt eget förhållningssätt till könsroller i sin praktik? Anser sig lärare leva upp till uppdraget enligt Lpo94 att motverka könsmönster? Enligt undersökningen visar lärarna en tendens att arbeta med jämställdhet men inte problematisera könsrollerna vilket innebär att de därför inte heller motverkar dem.

LCHF är en diet som har fått mycket uppmärksamhet trots att den går rakt motLivsmedelverkets kostråd. Försäljningen av lättprodukter har minskat och ersatts av fetaprodukter vilket är ett tecken på att befolkningen har ändrat uppfattning om fett. Risken meddetta är att människor fortsätter äta som tidigare men lägger till mer fett vilket rimligen ledertill ett ökat kaloriintag och i förlängningen en ökad incidens av hjärt- och kärlsjukdom. I ochmed detta behövs vidare forskning om hur de olika näringsämnena påverkar kroppen menäven människors tankar och kunskaper kring dieterna behöver analyseras.Syftet med studien är att undersöka medvetenhet hos en grupp personer som uppger sig ätaLCHF-kost gällande hur dieten bör utformas utifrån de definitioner som gjorts av dietensgrundare, samt att undersöka deras kunskap gällande fett och kolhydrater.Metoden som valts är enkäter som kompletterats med kostregistreringar. I enkätstudien deltog26 personer och två av dessa genomförde vägd kostregistrering under två dagar.Deltagarna var medvetna om att LCHF-kost skiljer sig från Livsmedelsverkets råd.

Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar, som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examensarbete att studera gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gällande studier och arbete. Studiens syfte är även att analysera vilken medvetenhet gymnasieungdomar visar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning. Författarna ställer sig följande frågor: Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gällande studier och arbete? Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning? Studiens valda metod är en kvalitativ intervjustudie med gymnasieungdomar i årskurs tre. Studiens resultat är att gymnasieungdomar vill fatta beslut på egen hand, samtidigt som de har ett behov av att bli sedda och lyssnade till.

Syftet med denna uppsats var att belysa hur pedagoger arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom att undersöka hur pedagoger vid två olika grundskolor arbetade utifrån ett interkulturellt perspektiv samt även undersöka pedagogernas uppfattningar om ett interkulturellt perspektiv, uppfylldes syftet. Det teoretiska perspektiv vi använde oss av i vår uppsats var ett interkulturellt perspektiv. Utifrån det interkulturella perspektivet undersökte vi hur pedagogerna arbetade med och uppfattade begrepp som kultur, språk, mångkultur och identitet. Metoderna som användes i uppsatsen var observation och intervju.Resultatet visade att det interkulturella klassrummet skapas främst genom att pedagogerna uppmärksammar och arbetar med elevernas språk och kulturer.

Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för ungdomar.

Syftet med denna studie är att skapa en definition av begreppet praktisk kunskap. För att uppnå detta har en litteraturstudie genomförts, i vilken elva relevanta filosofer och deras teorier har belysts. I analysen utkristalliserades åtta olika komponenter i praktisk kunskap. Det råder konsensus dessa filosofer emellan om att denna är kopplad till handling och/eller är grundad på erfarenhet. Den praktiska kunskapen är kontextualiserad och i vissa avseenden råder det ett dialektiskt förhållande mellan teori och praktik.

Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare på socialkontor väster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie är att undersöka om moralisk stress förekommer på socialkontor väster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever några hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter på ett sätt som de anser är moraliskt rätt, hur man i så fall reagerar på dem och vilka strategier man använder för att hantera detta. Vidare är vi intresserade av att undersöka om det finns några mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor väster i Örebro.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilket lärande genusarbetet på en förskola i Norrbotten inneburit för pedagogerna. Studien ger exempel på vad genusarbetet lett till för lärande i ett antal specifika situationer. Den tar dessutom upp hur genusarbetet påverkat pedagogernas planering av aktiviteter och av den dagliga verksamheten. Slutligen behandlas vad genusarbetet betytt för pedagogernas medvetenhet om genusfrågor. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, en enkätundersökning och en kortare videoobservation studerades pedagogernas lärande.

Idag finns det ett omfattande reklam- och mediebrus i samhället där marknadschefer försöker hitta den mest unika vägen för att få allmänheten att bli intresserade av just deras varumärke.Teorier visar att företag som medverkar i ett event genom kommunikationsmetoderna sponsring eller event marketing erhåller en ökad trovärdighet och stärker sitt varumärke. Hur medvetna är då företagets marknadschefer om skillnaden mellan sponsring och event marketing för att stärka sitt varumärke?Syftet med den här studien är att kartlägga nio marknadschefers medvetenhet mellan sponsring och event marketing i samband med ett idrottsevent. Studien är av kvalitativ art och har ett deduktivt angreppssätt för att besvara problemformuleringen om hur medvetna marknadschefer är om skillnaden mellan sponsring och event marketing när de är associerade med ett idrottsevent och önskar nå en förbättrad image och medvetenhet kring sitt varumärke.Resultatet av undersökningen visar att de nio intervjuade marknadscheferna är medvetna om skillnaden mellan sponsring och event marketing. De anser även att event marketing genererar ett starkare mervärde än vad sponsring gör.

Sambandet mellan hög studiebakgrund och högt resultat på läsförståelsetest ? finns det?Hur ser det i så fall ut i förhållande till metakognition vid läsning? Dessa frågor är centrala i den här uppsatsen som berör grundläggande svenska som andraspråk för vuxna. Genom kvantitativ metod bestående av en enkät och ett läsförståelsetest har ett eventuellt samband mellan hög metakognitiv medvetenhet vid läsning och högt resultat pa? läsförståelsetest undersökts. Därutöver har även huruvida studiebakgrunden påverkar metakognitionen och läsförståelse kontrollerats.Resultatet visar att det inte går att statistiskt säkerställa ett samband mellan hög metakognitiv medvetenhet och högt resultat på läsförståelsetest, detta oavsett studiebakgrund.