Sök:

Sökresultat:

892 Uppsatser om Etik och myndighetsutövning - Sida 51 av 60

En grupp förskolebarns syn pÄ respekt och kamratskap : En intervjustudie av en grupp 5-Äringar pÄ en förskola

VÀrdegrundens betydelse och dess innebörd Àr en aktuell del i förskolans verksamhet.Demokrati, demokratiska vÀrden och vÀrderingar Àr det som pedagogerna har i uppdrag, enligt lÀroplanen Lpfö 98, att förmedla till förskolebarnen. I lÀroplanen nÀmns begrepp som etik, moral och respekt för andra medmÀnniskor. Detta Àr ord som det inte bara bör talas om utan Àven göras i vardagen.Syftet med undersökningen har varit att fÄ insikt om en grupp 5-Äringars uppfattning om begreppen respekt och kamratskap inom deras egen förskolegrupp, men Àven respekten för barn som kan finnas utanför gruppen.Barnens grundsyn pÄ begreppen visar sig i den kamratkultur som rÄder inom gruppen och ger uttryck för deras förhÄllningssÀtt till varandra.För att kunna fungera vÀl i en grupp behöver barnen kunna ta hÀnsyn till andra, ha empati gentemot sin kamrat, de ska vara lyhörda samtidigt som de mÄste vara individualister, utan att ?trampa? pÄ nÄgon annan. De mÄste kunna tyda lekens regler och föra leken framÄt, till nya nivÄer pÄ ett spÀnnande sÀtt.

REKLAMBYRÅERS ETIK : - vad ligger till grund för ett etiskt beslut?

Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frÄgestÀllningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet Àr ett rÀttvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det nÄgon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och smÄ föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mÀtinstrument utgjordes av enkÀter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbÄdar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingÄr i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien Àr ett samarbete mellan IH och RF dÀr RF angav vad de ville ha undersökt.

VÀrdegrundens betydelse i mötet med boende inom kommunal omvÄrdnad

BakgrundGod vÄrdkvalitet skapas i mötet mellan boende och personal. För att förbÀttra vÄrden för den Àldre tillsatte regeringen en vÀrdighetsutredning som resulterade i förslag pÄ hur Àldreomsorgen ska förÀndras sÄ att Àldre personer, sÄ lÄngt det Àr möjligt, ska kunna leva utifrÄn sin identitet och personlighet. Den Àldre ska fÄ leva ett vÀrdigt liv och kÀnna vÀlbefinnande. Statens offentliga utredningar [SOU] utkom med betÀnkandet "VÀrdigt liv i Àldreomsorgen" (SOU 2008:51) dÀr olika förslag ges pÄ hur kommunen, och personalen, ska arbeta för att sÀkra vÄrden för den Àldre personen som bor pÄ sÀrskilt boende. DÄ sjuksköterskan hittills inte har haft nÄgot instrument för detta, kan de förslag som ges förbÀttra vÄrden för den Àldre.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal hÀlso- och sjukvÄrd definierar begreppet vÀrdegrund, och hur de tillÀmpar vÀrdegrunden i mötet och omvÄrdnaden med Àldre personer som bor i sÀrskilt boende.MetodStudien bygger pÄ 11 kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom kommunal regi.

GrundlÀggande vÀrderingar i svenska börsnoterade företag 1998 & 2008 ? fokus pÄ förÀndring

GrundlÀggande vÀrderingar har kommit att ta en allt större plats i diskussionen kring organisationer och deras ageranden. VÀrderingar förknippas numera starkt med hur företag skapar en framgÄngsrik organisationskultur, men nÀmns Àven i samma andetag som frÄgor rörande moral och etik. DÄ det blivit viktigare för företag att skapa sig en god bild gentemot externa intressenter ? en identitet ? samtidigt som möjligheten till att kommunicera med dessa förbÀttrats avsevÀrt, gÄr det att frÄga sig hur denna utveckling kan relateras till vÀrderingar och kommunikationen av dessa. Syftet med denna studie Àr följaktligen att undersöka vilka typer av förÀndringar, gÀllande grundlÀggande vÀrderingar i företags externa kommunikation, som skett över tid.

Personliga assistenters erfarenheter av att vara professionellt stöd till personer med hemventilatorbehandling

Allt mer behandling och vÄrd av patienter flyttas ut frÄn sjukhusen till patienters hem. Hemventilatorbehandling (HMV) har utvecklats och idag fÄr cirka 22/100 000 invÄnare hemventilatorbehandling i Sverige. Personer som har HMV har rÀtt till personlig assistans. Trots att vissa personliga assistenter idag utför tÀmligen kvalificerade arbetsuppgifter krÀvs ingen formell utbildning. Distriktssköterskan har en central funktion som samordnare och samverkanspartner med personliga assistenter dÄ allt sjukare personer vÄrdas i hemmet.

The Golden Rule and Bioethics. A Reflection upon the Foundation of Ethics

The object of this thesis is the foundation of ethics. The question is whether there exists a universal core to ethics consisting of a fundamental ethical principle across cultures. This principle could for example be the so-called Golden Rule, which goes as follows: ?You should do to others what you want them to do to you?. The Golden Rule is to be found in many of the world?s religions and is also reflected in secular society.

Ytterlighetens röst : En socialpsykologisk studie med syftet att vidga förstÄelsen kring det sociala fenomenet ondska med utgÄngspunkt frÄn familjekulturens betydelse för mÀnniskans socialisering

MÀnniskan Àr en social varelse och socialisering Àr ett el­e­mentÀrt och komplex mellan­mÀns­k­ligt sam­spel, som först och frÀmst formas i den fa­mil­jÀra sfÀren. DÄ syftet med denna studie har varit att vidga förstÄelsen kring det sociala fenomenet ondska ? började vi vÄr resa med att distan­sera oss frÄn fenomenet för att istÀllet fokusera pÄ vad som hÀnder i socialiseringens vagga. Det pro­blema­tiskt funna Àr att mÀnniskor numera Àr mer asocialt responslösa Àn socialt respon­si­va vilket innebÀr att mÀn­nisk­or mer Àn nÄgonsin finns för att fungera i hÀrskande sam­­hÀlle­liga sys­tem Àn att finnas till för varandra. Och följden, den nutida mÀnniskan socialiserar och socialiseras in i emotio­nellt lidande och skapar en förtrÀngd medvetenhet som förs vidare frÄn generation till generation, nÄgot som i bÀs­ta fall leder till ytterligheter.

Is the Use of the Rubber as a Preventive Measure to the Spread of HIV/AIDS Morally Justifiable? Ethical Reflections on the Controversy

Since the Human Immunodeficiency Virus (HIV) that causes Acquired Immune Deficiency Syndrome (AIDS) was discovered in the 1980s, the condom has scientifically proven to be the only technological device that can prevent transmission of the virus during sexual intercourse. This technical approach to the HIV has strongly emphasized that prevention is only possible if the condom is properly used. However, as a technological artifact the condom has shown that its use is laden with values. The question of values on condoms has brought in a heated debate on the moral justifications of its use. In Malawi, just as in other African countries, the Faith Community has rejected the Governmentsplea to promote condoms as the preventive measure against the virus.The Faith Community has emphasized on abstinence and mutual faithfulness as the only reliable means to the prevention of HIV/AIDS.

Krigsjournalistik - Att rapportera frÄn det bortglömda kriget i Afghanistan

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Socialisation i en mÄngkulturell skola. En kvalitativ studie utifrÄn Pierre Bourdieus sociokulturella perspektiv

Abstract Examensarbetet handlar om hur socialisationsprocesser förstÄs utifrÄn lÀrarperspektiv i en mÄngkulturell skolmiljö. Syftet med examensarbete Àr att förstÄ hur man gör ?elevskapet? i en mÄngkulturell skola och vilka socialisations mÄl som determinerar denna fostransprocess. I min undersökning utgÄr jag frÄn tidigare forskning kring socialisationsfenomenet i mÄngkulturella kontexter och stÀller mig följande frÄgor: Vad fostras barn till i skolan enligt lÀrarna? Vilka metoder anvÀnder sig lÀrarna av i sin undervisning för att fostra barn? Hur ser lÀrarna pÄ sin roll som socialisationsagenter? Hur Àr den ideala eleven enligt lÀrarna? För att besvara frÄgestÀllningarna har jag anvÀnt mig av kvalitativa forskningsmetoder sÄ som observationer i fyra olika klasser pÄ en skola med ett stort antal minoritetsbarn, samt intervjuer med klasslÀrarna.

Corporate Social Responsibility : En studie om svenska konsumenters attityder och köpbeteende

I dagens samhÀlle kan en tendens urskiljas att ökade krav stÀlls pÄ företag gÀllande miljö, etik och sociala frÄgor. DÀrmed har begreppet CSR (Corporate Social Responsibility) vuxit fram och mÄnga branscher arbetar idag aktivt med socialt ansvarstagande. Studiens syfte var att undersöka CSR ur bÄde ett konsumentperspektiv och ett marknadsföringsperspektiv. Tyngdpunkten lÄg pÄ konsumentperspektivet och problemformuleringen formulerades dÀrför till: Hur pÄverkas svenska konsumenters kunskap, attityder och köpbeteenden av att svenska klÀdföretag bedriver ett CSR arbete? Fokus ligger pÄ de etiska aspekterna av CSR och hur konsumenterna pÄverkas av dessa nÀr de handlar klÀder.

De sövdas röst : Operationssjuksköterskans strategier för att bevara den sövda patientens integritet och vÀrdighet

Bakgrund: Att opereras sÀtter patienten i en utsatt situation dÀr personliga och kroppsliga grÀnser överskrids. DÄ patienten sövs har hon Ànnu mindre kontroll över vad som sker och den perioperativa sjuksköterskan blir den som mÄste bevara hennes vÀrdighet och integritet. PÄ flera intensivvÄrdsavdelningar kommunicerar personalen med den sövda patienten dÄ de utgÄr ifrÄn att hon kan höra och minnas det som sÀgs Àven under anestesi. Detta synsÀtt Àr till synes inte lika utbrett inom operationsvÄrden. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur de upprÀtthÄller den sövda patientens integritet och vÀrdighet.

OmvÄrdnadsÄtgÀrder för att minska eller förhindra tvÄng mot personer med demens

Bakgrund: Svenska lagar bygger pÄ att alla medborgare i Sverige Àr skyddade mot frihetsberövande och pÄtvingad vÄrd utan givet samtycke. Ett flertal studier Àr eniga om att tvÄng förekommer i vÄrd av personer med demens. Risken för tvÄng ökar vid svÄrare grad av demens, försÀmrad talförmÄga, aggressivitet, attityder hos vÄrdpersonalen och vid personalbrist. Det Àr vÀsentligt att möta personer med demens som unika individer och lÄta dem bestÀmma, för att de ska kÀnna ökad autonomi och vÀrdighet. För att bevara vÀlbefinnandet hos personer med demens Àr det avgörande att ha medkÀnsla, empati och ha professionell kunskap.

Artefaktualitet, godtycklighet och vÀrdeneutralitet - en diskussion av Dickies institutionella konstteori

Jag ska i denna uppsats redogöra för och diskutera kritik emot George Dickies institutionella konstteori, sÄsom den framstÀlls i the Art Circle (1984) och framÄt, senast i Art and Value (2001). Det vill sÀga vad som brukar kallas för Dickies senare institutionella konstteori. Jag kommer att begrÀnsa mig till denna senare variant av teorin dÄ det Àr den enda teori som Dickie fortfarande vill försvara och dÄ den av de allra flesta anses vara den bÀsta och mest utvecklade versionen av den institutionella teorin. Att jag vÀljer att diskutera en teori som kan tyckas gammal (om Àn kanske inte i jÀmförelse med mÄnga andra teorier som fortfarande diskuteras), förÄldrad och hÄrt kritiserad beror för det första pÄ att Dickie (2001) fortfarande hÄller fast vid den och försöker försvara den. För det andra pÄ att mÄnga senare teorier om vad konst Àr pÄ ett eller annat sÀtt Àr inspirerade av eller pÄverkade av Dickies teori, och det tycks dÀrför som om den fortfarande borde ha vissa styrkor (om Àn ocksÄ svagheter).

When I die, I want to be recycled - a study of the view of the funeral industry on the handling of metals in cremation

Kremering Àr idag det vanligaste jordfÀstningssÀttet i Sverige, de allra flesta som avlider kremeras och gravsÀtts i urna. FrÄgan om hur de metaller som finns i kroppen men inte fÄr plats i urnan hanteras har hittills inte vÀckt sÄ stor uppmÀrksamhet, speciellt inte ur miljösynpunkt. Dock handlar det om Ätskilliga ton metall som varje Är grÀvs ner pÄ kyrkogÄrdar runt om i landet. Denna metall pÄverkar dels miljön negativt, dels kommer det att ta upp mer och mer plats pÄ kyrkogÄrdarna i framtiden, och att grÀva ner metaller imarken Àr inte ett miljöoptimerat sÀtt att hantera dessa. Det finns dock andra saker Àn bara miljön att ta hÀnsyn till i denna frÄga.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->