Sök:

Sökresultat:

892 Uppsatser om Etik och myndighetsutövning - Sida 3 av 60

Etik, digitalisering och den professionella rollen

Ny teknik utvecklas dagligen och ger upphov till nya möjligheter för anvÀndaren. Med tanke pÄ teknikutvecklingens framfart kan de etiska aspekterna ibland försummas. Syftet med uppsatsen Àr att lokalisera etiska problemstÀllningar som uppkommer vid utövandet av yrkesrollen informationsarkitekt. För att lokalisera dessa utfördes en litteraturundersökning samt en etisk analys av resultatet. Litteraturundersökningen resulterar i tre teman: immaterialrÀtt, sociala nÀtverk och beteende och identitet pÄ nÀtet.

?Man handlar moraliskt och tÀnker etiskt? : En studie om hur etik och moral framstÀlls i sex lÀroböcker för Religionskunskap 1

I detta examensarbete utreds hur sex olika lÀroböcker framstÀller och presenterar etik och moral. Studien syftar till att undersöka vad etik och moral Àr enligt de undersökta lÀroböckerna och till att se vilket utrymme etik och moral fÄr i förhÄllande till vÀrldsreligionerna och andra livsÄskÄdningar i materialet. För att granska utrymmesaspekterna anvÀnds en kvantitativ analys, dÀr en sammanstÀllning av antalet sidor och vilken typ av etik som framskrivs fokuseras. I tillÀgg till detta anvÀnds en kvalitativ analysmetod för att undersöka vad etik och moral egentligen Àr enligt lÀroböckerna samt hur etik och moral framstÀlls och vad denna framstÀllning gör med textens innehÄll. Den kvalitativa analysmetoden utgÄr frÄn en framstÀllningstypologi som Niklas Ammert[1] har framtagit för att granska lÀroboksinnehÄll och denna sÀtts i kontrast till den rÄdande etikdidaktiska forskningen och till Àmnesplanen för Religionskunskap 1 för gymnasiet och genom detta undersöks ocksÄ om en selektiv tradition framtrÀder i materialet. Etik och moral fÄr i de undersökta lÀroböckerna likvÀrdigt utrymme som vÀrldsreligionerna var för sig.  Det totala utrymmet vÀrldsreligionerna upptar utgör nÀstan hÀlften av antalet sidor i varje lÀrobok, vilket inte rimmar med Àmnesplanens lika stora fokus vid sÄvÀl etik och moral som vid vÀrldsreligionerna.

Etik och moral med dockan som verktyg

Jag har i denna studie valt att undersöka om dockan kan fungera som ett verktyg nÀr man arbetar med frÄgor kring etik och moral. Mitt syfte med undersökningen blir att se om man med hjÀlp av dockan kan förmedla insikten om etik och moral till barn i de lÀgre skolÄldrarna. FrÄgan som jag stÀller mig, Àr hur dockan kan fungera som ett verktyg i arbetet kring etik och moral bland de lÀgre skolÄldrarna och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ dÄ jag anvÀnder dockan som verktyg i mötet med barnen. Slutligen vill jag Àven fÄ svar pÄ vilka för och nackdelar det finns det med valet av handdocka. Inledningsvis kommer jag att diskustera kring hur etik och moral presenteras i skolans styrdokument. Vidare kommer jag att diskutera kring valet av handdocka och hur detta kan pÄverka kommunikationen med barnen. I den andra delen av min uppsats presenterar jag en sammanfattning av de observationer jag gjort i en förskoleklass, dÀr jag har anvÀnt mig av en handdocka som verktyg.

"Vi anvÀnder inte ordet utan vi anvÀnder mer hur man beter sig mot andra" : FörskollÀrares upplevelser om etik och etiska dilemman i förskolan

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares upplevelser och tankar om etik i förskolan, samt synliggöra vilka etiska dilemman som finns mellan förskollÀrare och barnen i förskolan utifrÄn förskollÀrares upplevelser Syftet med studien Àr Àven att undersöka vilka val av metoder och verktyg som förskollÀrarna finner Àr viktiga för att undvika etiska dilemman i arbetet med barnen. I undersökningen valde vi kvalitativ intervjumetod som metod. Vi har samlat in empiriskt material via intervjuer med tio stycken förskollÀrare med en lÄng erfarenhet av yrket i södra Sverige. Samtliga förskollÀrare har fÄtt svara pÄ samma frÄgor om etik, etiska dilemman i samspel med barnen och vilka metoder och verktyg som förebygger etiska dilemman. I studien sÄ framkom det att etik Àr nÄgot personligt och individuellt samtidigt som det skiljer sig utifrÄn olika bakgrunder.

Levinas, Bauman och undervisning i etik Etik och moral i religionskunskap pÄ gymnasiet

This essay is a study of ethics and morality in textbooks in religious education. The mainquestions in this essay is how ethics and morality are represented in the textbooks, what thebooks say about ethics and morality and, in some cases, what they donÂŽt say about it. Toanswer these questions I have studied three textbooks in religios education and my methodwas content analysis and features of discourse analysis. The theory that I have used in thisessay is Emmanuel Levinas theory about ethics and the-other and Zygmunt Baumans theoryabout ethics in the postmodern society.The conclusion is for example that ethics and morality often is separeted from the rest of thereligious education and that Levinas and Baumans theories are not something that thetextbooks are very much influenced of..

Etikundervisningen i grundskolan

Vad Àr etik? Varför Àr det viktigt? Hur skall man gÄ till vÀga? Dessa didaktiska frÄgor Àr utgÄngspunkten i denna rapport.Det hÀr med etiska frÄgor har jag alltid tyckt varit intressant och nÀr jag sedan genomgick min grundskollÀrarutbildning upptÀckte jag hur viktigt det mÄste vara för barn att fÄ jobba med dessa frÄgor i skolan. Dessutom insÄg jag hur lite jag sjÀlv hade fÄtt av etikundervisning under min egen grundskoletid.Etik och moral Àr tvÄ ord som ibland Àr svÄra att skilja Ät. Etik behandlar den intellektuella eller förnuftiga reflektionen över rÀtt/orÀtt och gott/ont. Moral visar sig i de faktiska handlingar som vi utför.

Sjuksköterskors och undersköterskors tankar kring patienters handhygien

Teman som uppstod var; patienters handhygien - ett synligt/osynligt fenomen, förbud mot att klippa naglar, kÀnslor av Àckel, tidsbrist, rutiner/ansvar samt etik/integritet.Det Àr i vissa situationer som patienternas handhygien blir uppmÀrksammat och dÄ framförallt hos patienter beroende av hjÀlp och ur smittspridningsperspektiv snarare Àn patientens vÀlbefinnande..

Att sanktionera eller inte sanktionera : En intervjustudie om nyexaminerade la?rares fo?resta?llningar om vilka faktorer som pa?verkar deras sanktionsuto?vning

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

Etik inom DjursjukvÄrden

SammanfattningDet finns lite skrivet i Àmnen som rör etik i samband med djursjukvÄrd. Utvecklingen inom djursjukvÄrden har under de senaste Ären gÄtt mycket fort fram och man kan idag behandla sjukdomar som tidigare inte var möjliga att behandla. Den hÀr utvecklingen leder till nya frÄgestÀllningar inom djursjukvÄrden, till exempel hur lÄngt man skall gÄ i behandlingen av ett sÀllskapsdjur. Inom humanvÄrden har man nyligen infört en lag om att en etisk prövning skall genomföras innan nya behandlingsmetoder fÄr anvÀndas. I arbetet behandlas denna nya lag samt den etiska prövningen inför djurförsök ? nÄgot som kanske skulle kunna tillÀmpas inom djursjukvÄrden .

?F?rvaltningsr?tten finner inte sk?l att fr?ng? l?karnas samst?mmiga bed?mning? - En studie om uttryck f?r makt i psykiatrisk tv?ngsv?rd.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.

Etik och moral i skolan: hur kommer vÀrdegrunden till uttryck
i skolans arbete?

Examensarbetet handlar om skolans vÀrdegrund, vad vÀrdegrunden innehÄller och hur detta innehÄll kan anvÀndas i skolans dagliga verksamhet. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur innehÄllet i vÀrdegrunden kommer till uttryck i skolans arbete. De frÄgor vi stÀllde var, om en undervisning som pÄ ett medvetet sÀtt behandlar vÀrdegrundens innehÄll ökar elevernas förmÄga, att dels samtala om etiska problem och dels motivera sina stÀllningstaganden. Dessutom stÀllde vi frÄgan, hur lÀrarna förhÄller sig till arbetet med och innehÄllet i den vÀrdegrund som Lpo 94 anger att skolan ska förmedla till eleverna. VÄrt resultat visar att eleverna tyckte att det var viktigt att prata om etik och moral och om hur man uppför och beter sig mot andra i sin omgivning.

"Nu Àr du precis som MÄns!" - livsfrÄgor, etik och moral i skönlitteraturen

Vi har valt att undersöka hur nÄgra pedagoger jobbar med skönlitteratur i sin undervisning med livsfrÄgor, etik och moral. DÄ ett tematiskt arbetsÀtt stÀndigt betonats under vÄr utbildning Àr vi nyfikna pÄ hur man som pedagog kan integrera svenskÀmnet med religionskunskapen och framförallt hur man med hjÀlp av skönlitteratur kan stimulera barns reflektioner kring livsfrÄgor, moral och etik. Undersökningen grundas frÀmst i kvalitativa intervjuer med tre pedagoger samt en observation vid ett lektionstillfÀlle. De svar vi fÄr frÄn intervjuerna och observationen kopplar och jÀmför vi med relevant litteratur. Vi kom fram till att lÀrarna arbetade pÄ olika sÀtt men delade mÄnga Äsikter och vÀrderingar kring Àmnet.

MĂ€klaryrkets etik och moral

GÄr det att köpa en fastighet utan att bli lurad? Under flera Är har mÀklare florerat i media och deras etik och moral har ifrÄgasatts. Intresset för hur etik och moral egentligen ser ut vid fastighetsförmedling vÀcktes och vi ville veta om kritiken var befogad. För att fÄ svar gjorde vi en kvalitativ ansats och intervjuade tre olika instanser. Dessa bestod av FastighetsbyrÄn, MÀklarsamfundet och ARN.

VÀrdegrundsarbete i skolan : FrÄn idé till verkstÀllande

I lÀroplanskommitténs betÀnkande rörande den nya lÀroplanen 1994 sÄ skrevs det mycket om lÀrarens roll som förmedlare av vÀrdegrunden till eleverna, vad det var som lÀraren skulle förmedla och i viss mÄn hur det skulle ske. VÀrdegrundsarbetet skulle ske tematiskt genom skolgÄngen i alla Àmnen och inte endast förekomma i ett eget Àmne eller i religionskunskapen, som dock behöll en viss sÀrstÀllning rörande arbetet med etik. För att kunna förmedla de önskade vÀrderingarna till eleverna sÄ skulle lÀraren anvÀnda sig av ?den etik som förvaltats av kristen tradition och vÀsterlÀndsk humanism?. BetÀnkandet behandlar inte vad som menas med detta uttryck, men bifogar en bilaga skriven av Anders Piltz dÀr han försöker att motivera ordavalet och vad kristen tradition innebÀr.NÀr man jÀmför den moderna forskningen rörande vÀrdegrundsarbetet i skolan med betÀnkandet och dess mÄlsÀttning kan man se att samma vÀrderingar premieras, men att demokratiaspekten har fÄtt en mycket större roll Àn vad som kanske var meningen, nÄgot som kan bero pÄ att demokrati Àr nÄgot som krÀver mer tid att lÀra ut Àn andra vÀrderingar som Àr mer naturliga, som tillexempel respekt för andra individers autonomi.

Etik : etikprojektet i den kommunala omsorgen i Rimbo

Om man ser Rimboprojektet i ett samhÀllsperspektiv kan man sÀga att det har fler tankevÀckande insikter att förmedla:1) etikprojektet har inneburit en förÀndring mot en större etisk medvetenhet i gruppen som helhet, och mot en större uppmÀrksamhet pÄ etikfrÄgorna i hela omsorgsförvaltningen2) utbildningsprocessen har bidragit till ett gemensamt sprÄk om begreppet etik relaterat till yrkesidentiteten3) behovet av nya samarbetsformer och ett mera effektivt sÀtt att ta vara pÄ de resurser som finns inom organisationen har pÄvisats inom omsorgsförvaltningenSlutsatsUtbildningsinsatsen har skapat ett gynnsamt lÀge för att fortsÀtta att arbeta med etikfrÄgorna i förvaltningen för att tydligt formulera de vÀrderingar som ska vara gemensamma för alla medarbetare. Man har lagt en gedigen grund för att bygga en framtid utifrÄn en gemensam mÄlsÀttning dÀr alla fÄr delta pÄ lika villkor..

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->