Syftet är att beskriva lärares erfarenheter av det pedagogiska arbetet med den digitalalärplattformen Fronter. Jag har intervjuat fyra kvinnliga och fyra manliga gymnasielärare somarbetat med lärplattformen Fronter i Jönköpings kommun. Jag har utifrån intervjuerna försöktfinna likheter och olikheter i hur lärarna betraktar Fronter som pedagogiskt verktyg, vilketpresenteras utförligare i resultat- och diskussionsdelen. Lärarnas utsagor delades in under treområden. De områden som avses är funktioner i Fronter, fördelar respektive nackdelar medFronter, samt etik och sekretess i arbetet med Fronter.Utifrån mina resultat kan jag konstatera att lärarna anser att de behöver mer stöd i sitt arbete medFronter, och att de ser plattformen som en stor möjlighet för att individualisera undervisningen.Intressant vidare forskning inom området vore att undersöka huruvida Fronter leder till ökadmåluppfyllelse för eleverna..

Denna essä är en ontologisk och epistemologisk undersökning av bland annat etiska och medvetandefilosofiska implikationer av en konsekvent fysikalistisk hållning. I detta kontrasteras mot en transcendentalistisk hållning, som den av T. M. Scanlon, den skeptiska empirismen av David Hume, reciprokt baserade moraliska system (e.g. J. L.

Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av etiska situationer i den dagliga omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien är empirisk och bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor. Genom att analysera materialet med hjälp av innehållsanalys framkom fyra huvudkategorier: Patientens autonomi gentemot att göra gott, etik i mötet med patienten, patientens självbestämmande och sjuksköterskans känsloupplevelser av etiska situationer. Sjuksköterskorna upplever att etiska situationer är något som förekommer dagligen i omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. En ständig källa till att etiska situationer uppkommer är konflikten mellan att göra gott och skydda patienternas autonomi..

Detta arbete fokuserar begreppet människosyn utifrån ett antal aspekter. Arbetets frågeställningar gäller vad människosyn egentligen är, vad skolans styrdokument säger om människosyn och slutligen vilka tankar om människan elever i år nio uttrycker. Tyngdpunkten i arbetet är den kvalitativa undersökning som gjorts om tankar om människan hos elever i år nio. Uppsatsskrivning valdes som datainsamlingsmetod. Studien visar bl.a.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur en grupp högstadieelever resonerar kring frågor, som rör relationen mellan människor och djur generellt och människans användning av försöksdjur mer specifikt. Undersökningen baseras på en enkät, vilken elever från två skolor har besvarat via Internet. Ur enkäten går det bland annat att utläsa att en majoritet av eleverna inte anser att en människas liv är värt mer än ett djurs. Motståndet till djurförsök är också stort, även om en hel del elever påpekade svårigheten med att ange ett klart ja eller nej i frågan. Skillnader i pojkars och flickors svar och resonemang gör sig gällande i många av frågorna.

Denna undersökning syftar till att få reda på hur lärarna agerar vid fusk och hur fusket påverkar dem. Fuskhanterning och möjliga förändringar samt förebyggande åtgärder för att motverkar fusk i skolan är också aktuella i denna studie. Svaren fås genom intervjuer med lärarna på en kommunal grundskola och Komvux i Södra Sverige. Undersökningen visar att lärarnas agerande och fuskhantering varierar och att det inte finns någon officiell fuskpolicy på grundskolarna. Många lärare påverkas personligt vid fusk och de är osäkra på sin fuskhantering, men tycker inte fusk är ett stort problem i skolan.

Sara Lidman?s first novel, Tjärdalen (The Tar Pit, 1953), addresses ethical issues in a remote village in the north of Sweden. This essay discusses the novel?s narrative technique and the ethical aspects implied by the narration and aesthetic design. The approach is based on Adam Zachary Newton?s narrative ethics, which links narrative theory and method with an ethical perspective.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg arbetar med de dilemman som kan uppstå kring de etiska riktlinjerna. Författarnas hypotes har varit att det är svårt att tillämpa de etiska riktlinjerna i en målstyrd verksamhet som Jobbtorg. En kvalitativ metod har används där fem slumpmässigt utvalda studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg Stockholm har intervjuats. Resultatet visar på att studie- och yrkesvägledarna upplever dilemman kring deras yrkesetik, men har utarbetat olika strategier för att hantera dessa dilemman. Det visade sig att studie- och yrkesvägledarna hade skapat sig ett stort arbetsutrymme kring studie- och yrkesvägledningen på Jobbtorg.

Syftet med den här undersökningen är att studera, beskriva och analysera högstadieelevers förståelse om hållbar utveckling i ämnet hem- och konsumentkunskap. Två forskningsfrågor har formulerats för att besvara syftet. Undersökningen har genomförts med hjälp av både enkäter och intervjuer och för att tolka resultatet har en innehållsanalys gjorts. Där kunde fyra kategorier urskiljas: Mat och miljömärkning, Jämställdhet, Etik, normer och värderingar samt Energi och miljöproblem. Kategorierna är åtskilda men inte så distinkt eftersom de överlappar varandra i vissa avseenden.

Uppsatsen handlar om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott och då speciellt brotten mot enskild person, såsom förtal, förtal av avliden person och förolämpningar. I dagens massmedia verkar det som gränserna för etik tänjs till det yttersta. Frågan är om media inte har tagit sin informationsskyldighet för långt och om det finns grund för publiciteten av människors privatliv. Är verkligen allt som publiceras till allmänhetens nytta eller är det bara för att tillfredsställa människors nyfikenhet. Visserligen skall sådant som efterfrågas tas upp, men hur långt skall media gå in i någons privatliv.

The main purpose of this master thesis is to explore a selection of Swedish librarians view of professional ethics. The latest master thesis written on the subject was published in 1997, which concluded that the Swedish public librarians had a poor awareness concerning professional ethics. We wanted to investigate if something had changed. We interviewed six librarians from five public libraries, asking them questions concerning ethical guidelines, responsibility, censorship and selection, pressure from lobbyists, and ethical problems relating to Internet. The answers we got gave the impression of a divided profession, and the librarian?s awareness of professional ethics can hardly be said to have been improved since 1997.

Problemställningen var att omskurna kvinnor har specifika behov som skiljer sig från andra kvinnor. Syftet var att belysa de kulturella och etiska aspekter som finns i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor i Europa. Metoden var en litteraturstudie av 7 kvalitativa artiklar. De har bearbetats utifrån tematisk, induktiv samt deduktiv metod för att senare kategoriseras efter 7 sökord utifrån VIPS ? modellen.

Uppsatsen behandlar åttondeklassares inställning till fusk. Den behandlar även skillnaden i inställning till fusk mellan pojkar och flickor. I vår teoridel definierar vi fusk och redogör för en del av fuskets historia. Vidare tar vi upp etik och moral i vår teoridel och anknyter det i vår slutdiskussion om inställningen till fusk. Vi har använt oss av en enkät där eleverna kunnat garanteras anonymitet.

Bakgrund: År 1999 infördes lagen om revisorns anmälningsskyldighet och lagen innebär att revisorn ska anmäla vid misstanke av ett ekonomiskt brott, jämfört med tidigare då revisorn endast hade tystnadsplikten att förhålla sig till. Lagen infördes på grund av den höga ekonomiska brottsligheten där de vanligaste ekobrotten i Sverige är bokföringsbrott och skattebrott. Denna lag skulle underlätta revisorers arbete vid brottssituationer. I stort sett står anmälningsskyldigheten i motsatsen mot tystnadsplikten vilket har lett till att intressenternas förväntningar på revisorers arbete har ökat. Revisorerna har anmälningsskyldighet till myndigheterna samtidigt som de har tystnadsplikt gentemot sina klienter.Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen, sett från revisorers perspektiv, för hur revisorer ser på anmälningsskyldigheten samt att undersöka om hur revisorers erfarenheter kan påverka deras agerande, när det gäller ett misstänkt ekobrott.Metod: Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod utfört studien med utgångspunkt från den induktiva forskningsansatsen.

This essay is a philosophical investigation of the relation between children and their play. My aim is to see if children are autonomous when it comes to their play. Is there a moral boundary between those who take part in the play and those who do not? This topic is especially important when it comes to the moral status of a child in the Swedish pre-school. How should educationists act when it comes to children?s play?  Through an analysis of the notions of play and autonomy I show that play can be understood as something of a moral value to the child and if children should be seen as autonomous when it comes to their play.