Gendered reading has a history of intense debate and negotiation. In this essay I will examine how feminine and masculine reading was construed in the early 19th century through three Swedish texts that all give a didactic, moral and instructive opinion about gendered reading. They consist of an advice manual, a collection of letters and a periodical featuring an assortment of suitable reading material, all published between the years of 1808-1815 and directed to a female audience. As the male sex was generally considered the invisible, desirable norm and the female sex tended to be viewed as deviant and problematic, gendered discussions are inclined to focus on the latter. I will argue that female reading is largely construed in relation to the bourgeois marriage while the male is construed in terms of citizenship.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka samtalsgrupper i skolan. Vi ville veta om de är ett fungerande verktyg, för att ge barnen en plattform i deras utveckling av värderingar och social kompetens. Vidare ville vi veta hur grupputveckling fungerar ur ett psykologiskt perspektiv, för att därmed kunna möta de fenomen som uppstår när en grupp agerar.Vi har använt oss av facklitteratur med skolan som utgångspunkt för att skaffa oss kunskap om grundläggande grupputveckling. I den undersökande delen har vi valt att studera tjej- och killsnacksverksamheten. Vi har intervjuat sex gruppledare, två barn och gjort elevenkäter på tre skolor.Med detta material som grund, har vi funnit ett starkt intresse bland barn och personal för samtalsgrupper.

Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för kristendomens betydelse för religionskunskapens ämnesidentitet ur ett lärarperspektiv. Huvudfrågeställningen i uppsatsen är vilken betydelse gymnasielärare ger kristendomen som innehåll inom religionskunskapsämnet. Utgångspunkten är undervisningen om religioner och livsåskådningar. I uppsatsen knyts lärarnas svar till läroplanens formuleringar om kristen etik och individens fostran. Uppsatsens studie utgörs av intervjuer av fyra gymnasielärare som undervisat i religionskunskap i vardera minst tretton år.

Studien behandlar ett problem som på senare tid har uppstått i samband med den Europeiska Unionens ökade samarbete och utvidgning av den gemensamma militära kapaciteten. Problemet som man, från kritiskt håll, har framfört är att denna ökade "militarisering" urholkar EU:s gamla roll som en normativ makt. Denna problematik leder fram till uppsatsens tvådelade frågeställning, nämligen:På vilket sätt uppfattas EU:s förändrade säkerhetspolitik inom den politiska ochakademiska diskursen? Samt: Sett utifrån gällande diskurs, hur anses EU:s förändrade säkerhetspolitik påverka EU:s position som en normativ makt i internationella relationer? Studiens teoretiska ansats är begränsad till en övergripande diskussion gällande etik och internationell politik. Metoden som används kan närmast betecknas som en form av argumentations-/diskursanalys.Resultatet visar att uppfattningarna om den möjliga utvecklingen för EU:snormativa makt är beroende på vilken inställning, till EU:s framtida intentioner, aktörerna och debattörerna har.

Med denna studie ville jag ta reda på hur förskollärare arbetar med denpedagogiska dokumentationen i förskolans verksamhet. Frågeställningarna jagsökte svar på var: Hur kan arbetet med pedagogisk dokumentation se ut iförskolan? Vad anser förskollärare om arbetet med pedagogisk dokumentation,finns det några svårigheter eller möjligheter med att arbeta på detta sätt. Vem bäransvaret för den pedagogiska dokumentationens utformning, planering ochstruktur? För att få svar på mina frågeställningar valde jag en struktureradkvalitativ metod och intervjuade fyra stycken förskollärare.

Min essä handlar om ett problem som jag ofta mött i mitt arbete på förskolan ? hur man ska hantera barn och föräldrar som kommer sent. Det blir ofta ett dilemma när olika värden ställs mot varandra så som kollegornas olika synsätt på verksamheten och på lärande, individ och gruppens behov och strukturer och regler mot vad som är praktiskt i situationen. Jag inleder essän med två berättelser om situationer från mitt arbete i förskolan som illustrerar dilemmat. Dessa situationer tar jag sedan som utgångspunkt när jag reflekterar över dilemmat med hjälp av olika teorier.

What affect if an incident is reported?- an interview study with nursesABSTRACTEveryday in health care, there are incidents which can harm patients. However, reporting these incidents is not always a positive experience. The number of incident reports which are documented are a lot fewer than the number of incidents that actually occur. The purpose of the present study was to describe factors that affect nurses? decisions on whether to report an incident or not.

Uppsatsen undersöker hur ett urval av svenska journalister ser på betaljournalistik. Syftet är att bidra till diskussionen om journalisters pressetik och väcka frågan om det finns ett behov och en önskan om att införa en paragraf om betaljournalistik i de svenska pressetiska reglerna. I de norska pressetiska reglerna infördes en sådan paragraf 2007. En av de främsta anledningarna till detta var att informationens trovärdighet kan ifrågasättas om pengar är inblandade.I studien använde vi oss av anonyma webbenkäter som vi skickade till ett urval av journalister på landsortstidningar. Urvalet bestod av 48 personer varav 38 fullföljde hela enkäten.

This thesis examines young people's thoughts about their presence on social media. With asocial constructive approach the study focused on how young people think and act on socialmedia in relation to constructions of gender and normality. The analysis is based on fourgroup interviews with 13-year old boys and girls. The theoretical approach is based partly onsocial constructionism where discourses and ideas of normality are identified and analyzed.Erving Goffman's theory of social interaction was central to illustrate how young peoplepresents themselves based on the prevailing discourses. It is clear that they adjust theirrepresentations of themselves depending on the context.

It?s not for nothing the time we live in is often referred to as the age of information. Children and young adults who grow up I today?s society have greater access to facts and opinions than any earlier generations. This also applies to popular culture that during the last couple of decades have taken new expressions that no one could have ever dreamed of and more time goes to the consumption of it via visits to the cinema, television and computers.

This essay examines a presupposed correlation between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context. The more specific purpose is to test the following hypothesis: There is a reversed connection between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context, that is; a strong claim of values give reason to a limited conception of the will of the people and a weak claim of values gives reason for a more unlimited conception of the will of the people.In order to test the hypothesis I examine three different conceptions of democracy, these are: pluralist democracy, deliberative democracy and constitutional democracy. I analyze the way they look upon values, there view of the will of the people and finally if there is a connection between the way they look upon values and the will of the people. Values should be understood in a metaethical context. In other words it is not values in the ?common? meaning, instead its how val-ues in them selves should be understood, and even more relevant, what we mean when we ex-press values.My conclusions are, first and foremost, that there is a correlation between the will of the people and values, according to the formulation of the hypothesis.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kunskapsprov överensstämmer med de övergripande styrdokumenten och vilken kunskapssyn testerna förmedlar.Mina två frågor som jag hade för avsikt att få besvarade var dessa.? Hur överensstämmer de kunskapsprov som genomförs i ett yrkesförberedande program med intentionerna i läroplan och programmål?? Vilken kunskapssyn förmedlar testerna?Jag har sammanlagt undersökt 16 olika prov i olika examinationsformer, som skriftliga prov, prov i projektform, praktiska prov och övriga prov.Jag har analyserat testerna utifrån begrepp ur läroplan och kunskapssyn. Dessa är: kreativitet, integrerat, kommunikativt arbetssätt, fakta/memorerande, samarbete, reflektion, autentiska svar, elevaktiva arbetssätt, utrustning, estetisk, etik, tillgång till läromedel, bedömning av process/produkt, bedömning utifrån vem som gör bedömningen. Jag har efter analysen funnit att alla begrepp förekommer någon gång, men ingen provform är heltäckande för samtliga begrepp.De skriftliga proven som mäter fakta och memorerande kan klart hänföras till behaviorismen och förmedlingspedagogiken.I de övriga proven finns inslag av socialkonstruktivistiskt lärande, progressiv pedagogik och en del av Piagets teorier om lärande..

Den här c- uppsatsen i specialpedagogik fokuserar på barn som använder ett utagerande beteende i skolan och vad ett sådant beteende kan leda till i form av olika åtgärder. I ett nyligen framlagt slutbetänkande från DEJA, delegationen för jämställdhet (SOU 2010:99), ställs frågan om barns stora representation i specialpedagogiska åtgärder sker på andra premisser än inlärningsmässiga svårigheter. Kan sociala och beteendemässiga orsaker ligga till grund för åtgärderna, undrar man? Denna hypotes utgör uppsatsens ansats. De frågor som fokuseras i sammanhanget, är huruvida exkludering av barn från den gemensamma undervisningen kan ses som ett uttryck av det norm- och värdesystem som råder inom skolan.

Studien visade hur patienter med funktionsnedsättningar förbereds inför en matningssituation på en somatisk vårdavdelning, som även omfattar vård-personalens bemötande gentemot patienterna samt om informationen gavs. Att tydliggöra och lyfta fram patientens upplevelse av matningen, är viktigt då det har stor inverkan på måltidssituationen. Resultatet visade att de patienter som blivit informerade och fått tillräckligt med tid för att förbereda sig verkade konsumera mer av sina portioner, än de som inte fick någon information. Brister fanns fram-förallt i informationsgivningen samt den tid patienten fick till att förbereda sig inför matningen. Vårdpersonalen på avdelningen där observationerna genom-fördes tog i stort sätt hänsyn till de grundläggande värderingarna som återges i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), ICN:s etiska kod (2000) samt kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005).

Syftet med studien var att undersöka hur psykiatriker uppfattar de etiska värderingar som ligger till grund för deras dagliga arbete och ifall det finns situationer då dessa etiska värderingar kommer i konflikt med det praktiska agerandet. Studiens syfte var även att undersöka om psykiatrikerna anser att det finns ett behov av en gemensam värdegrund för psykiatrin.Sju psykiatriker intervjuades och intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av en modifierad innehållsanalysmetod av Graneheim och Lundman.I resultatet framkom att den grundläggande läkaretiken göra gott, inte skada och främja hälsa alltid finns med i mötet med patienten. Individanpassad vård är viktigt. Psykiatrikerna värdesatte sekretess och autonomi högt, men begränsningar av autonomin var nödvändiga i vissa situationer. Tvångsåtgärder användes i syfte att göra gott och alla ansåg att dessa var rättfärdigade när det räddar liv eller det finns stor risk för skada av patienten.