Sökresultat:
3674 Uppsatser om Etik och förskolans uppdrag - Sida 24 av 245
Svensk Krigarkultur ? En samexisterande subkultur i Försvarsmakten?
The study seeks to clarify a cultural change in the armed forces (FM). The study is based on the hypothesis that repeated operations in war-like environment, where the FM sends professional combat units, develop a warrior culture. The empirical results indicate that there is an existing warrior culture at all three units surveyed.The subculture is verified by the constants of western warrior culture described in theory. The cultural change leads to ethical / moral and leadership challenges for FM..
FingertoppskÀnsla : en essÀ om etik, bemötande och samspel pÄ förskolan
In this text I will work on three situations from my daily work as a pedagogue at preschool. The situations are about how pedagogues at preschool relate to children in difficult situations, e.g. when they pee in their pants or long for their pacifier. Those are situations which occur frequently at preschool, but they are still rarely coming up for discussions. The problem in the situations is difficult to describe which makes the essay a suitable form for me to explore and discuss it.
Kommunernas placeringsetik
Kommunerna har i allt större utstrÀckning börjat placera i aktier. Anledningen Àr att de ser en möjlighet i att förbÀttra avkastningen pÄ sitt kapital i en jÀmförelse med bankrÀnta eller statsobligationer. Syftet med uppsatsen Àr att genom intervjuer med utvalda kommuner ta reda pÄ hur placerandet gÄr till och vem som Àr inblandad i detta (Àven pÄ vilket sÀtt). Det centrala med uppsatsen Àr att belysa vilka etiska aspekter som kan ses samt vad man bör tÀnka pÄ i kommunerna dÄ man tar beslut om att placera i aktier. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att fÄ en djupare förstÄelse för Àmnet.
Fritidshemmets uppdrag ur olika perspektiv
F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i fritidshem och lokalpolitiker har
p? fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p?
semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? fritidshemmet samt
belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som fritidshemmet
lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de
ramfaktorer som fr?mst p?verkar fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja
uppdraget.
Resultaten visar att l?rare i fritidshem och lokalpolitiker ser fritidshemmet som en viktig
faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att
det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f?
utbildade l?rare i fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter
till samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.
?Det ?r inte fel p? ett endaste barn?. N?gra f?rskoll?rares beskrivningar av en inkluderande verksamhet med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d.
Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.
Vikbar sÀng
Mitt uppdrag har bestÄtt av att undersöka möjligheterna till att utforma en ny generations gÀstsÀng pÄ uppdrag av Stram AB. Uppdraget kom i första hand att handla om att göra sÀngen mer attraktiv för kunden samt undersöka möjligheterna till att göra sÀngen mindre i frakten, eftersom detta skulle kunna innebÀra en ökad vinst för Stram AB. Den huvudsakliga faktorn till uppdragets uppkomst var att sÀngen sett likadan ut i 50Är och man vill nu undersöka om det Àr möjligt att förnya den. I det hÀr arbetet ingÄr förstudier i form av analyser och undersökningar, idégenerering och dÄ framförallt mot dem koncept som kom att vidareutvecklas. HÀr kommer Àven diskussioner kring den fÀrdiga produkten finnas.
Matematisk undervisning f?r de yngsta barnen : Vilka artefakter v?ljer barnen under f?rskolans matematikundervisning?
I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).
Ungskogsröjning i Ălvdalens socken
AbstractSyftet med denna studie var att undersöka:Om delĂ€garna i Ălvdalens Besparingsskog röjer sin ungskog i större omfattning Ă€n andra skogsĂ€gare i Sverige.Hur delĂ€garna i Ălvdalens Besparingsskog utnyttjar sina skogsbruksplaner.Hur entreprenörerna fĂ„r sina uppdrag.Studien genomfördes som dokument-och litteraturstudier, enkĂ€t samt personliga intervjuer.Röjningsfrekvensen i Sverige Ă„r 2012 var 18,4 procent av röjningsbehovet, enligt Riksskogstaxeringen.SkogsvĂ„rdsaktiviteten i Ălvdalens socken Ă€r sannolikt högre Ă€n i landet i övrigt.EnkĂ€ten visar att endast cirka 38 procent av delĂ€garna i Ălvdalens besparingsskog konsulterar sin skogsbruksplan nĂ€r beslut skall tas angĂ„ende röjning.Skogsbruksplanerna anvĂ€nds i liten omfattning.Entreprenörerna fĂ„r sina uppdrag till cirka 80 till 90 procent genom att skogĂ€garna kontaktar entreprenören.Cirka 80 till 85 procent av röjningsarbetet görs av entreprenörer med en ökande trend.Ungskogsröjning, Ălvdalens Besparingsskog, skogsbruksplan, entreprenörer.
"VÀgledare tenderar att bli vÀldigt neutrala" : En studie om vilka förvÀntningar rektorer inom gymnasieskolan har pÄ studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och uppdrag och hur de kan pÄverka detta genom sitt ledarskap.
Syftet med denna studie Àr att belysa hur rektorer kan pÄverka studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och uppdrag inom gymnasieskolan. En jÀmförelse av kommunala gymnasieskolor och fristÄende gymnasieskolor har Àven gjorts och skillnader kan pÄvisas. Genom en kvalitativ metod i form av intervjuer har vi fÄtt en djupare förstÄelse för detta fenomen. Studien grundar sig pÄ 6 intervjuer med rektorer i en medelstor stad i mellersta Sverige. Resultatet visar pÄ att rektorer inte har fÄtt rÀtt förutsÀttningar frÄn varken stat, huvudmÀn eller rektorsutbildning för att förstÄ studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och uppdrag.
Ăr det etiskt? : En studie pĂ„ studenters etiska uppfattning.
Etik efterfrÄgas inom mÄnga omrÄden, i företagsvÀrlden, inom vÄrden och inom politiken. Denna uppmÀrksamhet har bidragit till att forskning kring Àmnet har ökat, dÀribland forskning kring vilka faktorer som kan pÄverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie Àr att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker Àr kön, Älder, inriktning pÄ utbildning och antal pÄbörjade terminer pÄ universitetet. Vidare tÀnker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan fÄ för följder.
HÀlsofrÀmjande och förebyggande elevhÀlsa - ett arbete som ska nÄ ut i verksamheten : Specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar
Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.
Hur anser sig lÀrare förvalta skolans uppdrag om strÀvan efter daglig fysisk aktivitet? : En studie om fyra lÀrares vardagliga arbetet med fysisk aktivitet i skolan i en kommun i sydvÀstra Sverige.
Ă
r 2003 tillkom strÀvansmÄlet att; ?Skolan ska strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen?. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ sin rolldÄ det kommer tillatt erbjuda eleverna fysisk aktivitet under dagen och hur deanser att deförvaltar detta uppdrag. Undersökningen Àr byggd pÄ kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som alla arbetar inom samma kommun men pÄ olika skolor. Resultatet av studien Àr att dessa lÀrare har vissa kunskaper om elevers rörelsebehov men att de inte alltid fÄr tiden att rÀcka till.
Vi arbetade med vÀrldsreligionerna. Gymnasieelevers minnen av högstadiets religionsundervisning.
Syftet med föreliggande examensarbete Àr att genom ett elevperspektiv undersöka vad eleverna har med sig i sitt religionsbagage frÄn högstadiet till gymnasiet. För att uppnÄ mitt syfte har jag valt kvalitativa intervjuer med tio gymnasieelever som metod. Eleverna har tidigare gÄtt pÄ antingen friskola eller kommunal skola belÀgna i en mindre stad i SkÄne. Jag har Àven velat se vilka skillnader och likheter som finns i upplevelserna angÄendet Àmnet religion, beroende pÄ vilken skola man gÄtt pÄ före gymnasiet. De viktigaste resultaten av undersökningen visar att de intervjuade eleverna har i stor utstrÀckning fÄ minnen av religionsundervisningen pÄ högstadiet och visar stort missnöje med den.
Jultomten i Sundsvall : - en studie om ett företags krishantering och kriskommunikation
Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur den kris, som uppdagades i samband med tv-programmet Uppdrag gransknings inslag om fastighetsbolaget Norrporten, hanterades och kommunicerades externt.Metod: I studien har en metodtriangulering utförts genom att kombinera kvalitativ informantintervju, som utfördes med Norrportens informationschef, med kvalitativa textanalyser av de pressmeddelanden som publicerats i samband med krisen.Resultat: Studien visar att krishanteringen och kriskommunikationen fungerade bÀst i fasen efter krisen. Krisarbetet före krisen bestod av förebyggande och förberedande aktiviteter sÄsom omvÀrldsbevakning, identifiering och att förekomma medier.Medarbetare, kunder och allmÀnheten informerades. Totalt publicerades tre pressmeddelanden som i huvudsak förnekar och hÀvdar företagets oskuld till den information som framkommit i Uppdrag granskning.Krisarbetet under krisen bestÄr av att kommunicera och vidta ÄtgÀrder. Regelverk tillsÀtts och omstruktureringar i företagets styrelse sker. Tre pressmeddelanden publiceras, varav ett av dem pÄ Andra AP-fondens hemsida.
Not In My Odenplan : Planering, medborgarpÄverkan och media vid planlÀggandet av framtida Odenplan
Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom handel respektive vÄrd, har vi under lÀrarutbildningen fÄtt se vÄra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen pÄ utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker pÄ arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förstÄelse och fÀrdighet inom yrket. Syftet med studien Àr att beskriva handledningens funktion pÄ APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll dÀr.