Den hÀr politisktfilosofiska texten syftar till att undersöka den normativa problematiken kring migration i den Europeiska Unionen. För att göra det pÄ bÀsta sÀtt har tvÄ primÀra frÄgestÀllningar stÀllts. Den första (Vilka normativa vÀrderingar finns det att ta hÀnsyn till i migrationsfrÄgan?) Àr en normativ argumentationsanalys som syftar till att gÄ pÄ djupet och försöka ringa in alla de premisser som gÀller för öppna visavi stÀngda grÀnser samt de konsekvenser som kan följa av respektive sakförhÄllande.Den andra delen av uppsatsen syftar till att reda ut vilka normativa premisser som ligger till grund för de EU-beslut som tas i migrationsfrÄgor, men huvudsakligt fokus pÄ utomeuropeisk immigration.Slutsatsen i arbetet Àr dels att migration Àr en synnerligen komplex frÄga dÀr man mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd vitt skilda etiska och praktiskpolitiska premisser som ofta stÄr i direkt motsatsförhÄllande, dels att EU: s migrationspolicys i hög grad styrs av partikulÀra moraliska vÀrderingar..

Syfte: Att undersöka identitetsuppbyggnaden hos framgÄngsrika, globala organisationsvarumÀrken och hur denna identitet kommuniceras till kunderna. Metod: Uppsatsen Àr skriven pÄ uppdrag av Gambro. Vi har valt att göra en kvalitativ, jÀmförande studie av sju fallföretag verksamma inom hÀlsovÄrdsbranschen, alla med framgÄngsrika, globala organisationsvarumÀrken. Den teoretiska ramen utgörs av en syntes mellan konsument- och organisationsvarumÀrkesteori. Slutsatser: (1) Identifikation av fem identitetskomponenter och tre kommunikationskomponenter ingÄende i globala organisationsvarumÀrken.

Inom hÀlso- och sjukvÄrden sker en mÀngd möten mellan personal och mÀnniskor i de mest varierande situationer. Som sjuksköterska ska du enligt lagar och föreskrifter besitta kunskap och förmÄga att utveckla goda relationer till patienter, nÀrstÄende och personal. Detta krÀver ett medvetet och ett professionellt bemötande. Bemötande Àr ett svÄrdefinierat begrepp som innehÄller flera olika aspekter. Syftet med denna begreppsanalys Àr att tydliggöra begreppet bemötande samt belysa sjuksköterskans bemötande i olika vÄrdrelationer.

Blockader anvÀnds för att tvinga fram kollektivavtal med smÄföretag, Àven om arbetstagarna pÄ företaget varken Àr intresserade av det eller Àr med i facket. Huvudregeln Äterfinns i regeringsformen 2 kap 17 § vilken lyder: ?[f]örening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare Àger rÀtt att vidta fackliga stridsÄtgÀrder, om annat ej följer av lag eller avtal?. HÀr intar smÄföretag ingen sÀrstÀllning gentemot större företag. Traditionen Àr stark nÀr det gÀller parternas möjlighet att sjÀlva reglera villkoren och utveckla mönstret för stridsÄtgÀrder pÄ arbetsmarknaden.

Thanka Àr en tibetansk konsttradition som bestÄr av religiösa bilder förestÀllande en rad gudar och heliga personer ur den buddhistiska tron. Motiven Àr starkt symbolistiska och strÀngt traditionsbetingade. Detta arbete beskriver denna företeelse i tre delar dÀr den första Àr hÀmtad ur litteratur, jag redogör hÀr för uppkomsten, motiven, tekniken, de religiösa aspekterna och dagens plats. Den andra parten bestÄr av intervjuer och den tredje delen sammanfattar processen i den tavlan jag sjÀlv mÄlat. Slutsatsen blir att denna konst Àr mycket komplex och tidskrÀvande, samt att den i sin lugna precision kontrasterar till den vÀsterlÀndska stressen.

SAMMANFATTNING Titel: ?En ledarskapsstudie utifrĂ„n etiska och moraliska aspekter? Författare: Karolina Lells Karin Ånell Problem: Det finns en ökad etikmedvetenhet i nĂ€ringslivet idag som intresserar oss mycket. Vi valde dĂ€rför att studera de moraliska och etiska aspekterna av ledarskapet och tyckte det skulle vara intressant att göra det pĂ„ ett företag som har etik inbyggt i sin produkt. Vi valde pensions- och försĂ€kringsbolaget KPA som fallföretag, som har profilerat sig sjĂ€lv som ett etiskt företag. Det visade sig att ledarskapet pĂ„ KPA inte verkade skilja sig etiskt och vĂ€rdemĂ€ssigt frĂ„n andra företag, vilket vi hade förvĂ€ntat oss.

Min avsikt i denna uppsats Àr att undersöka den afghanska kvinnans stÀllning och roll, dels enligt religionen/Koranen och dels enligt den afghanska kulturen, som Àr starkt influerad av de pashtunska levnadsreglerna pashtunwali. Jag har valt att fokusera pÄ vilket sÀtt mödrahÀlsovÄrdens funktion pÄverkas av religionen, respektive traditionen pashtunwali..

Vi har tidigare undersökt hur elever i nian i Kalmar vill ha sin religionsundervisning pÄ gymnasiet. De resultat som framkom visade att eleverna gÀrna diskuterar pÄ religionsundervisningen samt att de hellre lÀser om sekter och Afrikas religioner Àn om de fem vÀrldsreligionerna. I den hÀr studien lÀggs fokus pÄ lÀrare som undervisar i kÀrnÀmneskursen religionskunskap A pÄ en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Vi har intervjuat sex lÀrare frÄn tvÄ gymnasieskolor i Kalmar, vi stÀllde tretton frÄgor uppdelade i fyra teman. Vi valde att undersöka hur lÀrarna ser pÄ kursplanen, innehÄllet, metoden och religionskunskap AŽs relevans som kÀrnÀmne och dess framtid.

Bakgrund: K2-regelverket för mindre aktiebolag kom ut Är 2008 som ett frivilligt alternativ till de tidigare regelverken BFN/RR. Anledningen till framtagandet av K2-regelverket var pÄ grund av att det fanns en efterfrÄgan hos mindre företag av ett enklare och billigare regelverk.  Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om Agentteorin, Positiv redovisningsteori och Institutionell teori kan förklara vilka egenskaper som förklarar mindre företags val av att frivilligt redovisa enligt K2-regelverket.Metod: Vi har tagit fram fem hypoteser utifrÄn tre befintliga teorier. VÄr studie följer ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr information ur Ärsredovisningar frÄn 274 mindre aktiebolag som Àr verksamma i Halland samlats in. Informationen har sedan testats statistiskt genom korrelations- och regressionstester för att förkasta eller icke-förkasta hypoteserna.Resultat: UtifrÄn Agentteorin kommer mindre företag i större utstrÀckning att redovisa enligt K2-regelverket. Agentteorin sÀger Àven att det Àr de företag utan revisionsplikt och som vÀljer bort revisor som i större utstrÀckning redovisar enligt K2-regelverket.

Bakgrund: Behovet av segmentredovisning har uppmÀrksammats de senaste decennierna och sÄvÀl FASB som IASB har gjort lagÀndringar för att förbÀttra rapporteringen. I dagslÀget skiljer sig reglerna Ät. I och med strÀvan efter överensstÀmmelse mellan de tvÄ stora regleringarna har IASB gett ut ett förslag, ED8, vilket Àr förenligt med FASBs reglering, SFAS 131. Syftet med det nya förslaget Àr Àven att det ska leda till ökade krav pÄ upplysningar och pÄ rapporteringen. I ED8 skall segmenten redovisas utifrÄn management approach nÄgot som enligt FASB leder till en ökad relevans.

Vissa elever i dagens svenska skola fÄr eller vill inte delta i undervisningen av idrott och hÀlsa pÄ grund av bland annat religiösa och kroppsliga skÀl. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur idrottslÀrare tÀnker om samt förhÄller sig till elever som inte deltar i undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ grund av religiösa eller kroppsliga skÀl (eleven skÀms över sin kropp, inte vÄgar visa upp sig) . Detta har undersökts genom kvalitativa individuella intervjuer med Ätta idrottslÀrare. Resultatet av undersökningen har visat att lÀrarna anser att de religiösa och kroppsliga skÀlen till att inte delta i undervisningen inte Àr vanliga. NÀr det intrÀffar anser lÀrarna att de flesta problemen kan lösas genom att lÀraren och skolan har en god kommunikation med eleverna och deras vÄrdnadshavare..

Hur kan sprÄksociologi anvÀndas för att skildra mÀnniskors bemötanden mot varandra? Det var frÄgan jag stÀllde mig i inledningen av detta arbete. De flesta av oss Àr omedvetet medvetna om att alla mÀnniskor i de allra flesta situationer vÀrderar och vÀrderas av sina medmÀnniskor. Förenklat kan man sÀga att den som vÀrderas högt har ett stort sociokulturellt kapital. För den som vÀrderas lÀgre sjunker ocksÄ det sociokulturella kapitalet.

Vi tycker det Àr viktigt med ungdomar som Àr etiskt medvetna. Jenny Gren (2001) sÀger att utifrÄn vÄra vÀrderingar sker vÄra handlingar och kunskap hjÀlper oss att lösa etiska dilemman. Stig Roland Rask (2000b) menar att Internet utmanar vÄra etiska vÀrderingar samtidigt som det Àr ett utmÀrkt redskap i den etiska debatten. Mot denna bakgrund har vi genomfört vÄrt utvecklingsarbete i tvÄ niondeklasser under 6 lektioner. Vi har undersökt om det gÄr att utveckla elevernas förmÄga att göra medvetna etiska stÀllningstaganden samt pÄ vilket sÀtt deras instÀllning till information pÄ Internet pÄverkas genom arbete med Internets fakta- och Äsiktsutbud.

Idén med att skapa en community för pensionÀrer föddes under hösten 2005 av dÄvarande generaldirektören vid Statens pensionsverk (SPV). Denne kontaktade Mittuniversitetet i Sundsvall för att skapa en lÀttan-vÀnd och syftesuppfyllande community för pensionÀrer. Min uppgift har varit att utforma denna community med fokus pÄ slutanvÀndaren. Uppgiften utgick frÄn en kravanalys som tagits fram av forskare vid Mittuniversitet. UtifrÄn kravanalysen har ett anvÀndargrÀnssnitt skapats enligt standarder för webbutveckling för dem som har ett funktionshinder.

The aim of this study is to examine new interpretations of homosexuality in Islam based on Scott Kugle?s book ?Homosexuality in Islam? and the documentary ?A Jihad for love? by Parvez Sharma. Through a theological perspective, a critical analysis is performed in order to find new interpretations and compare them with each other and with the Islamic legal tradition. Argumentative analysis is also used for both the book and the documentary for this essay.     Both Kugle and Sharma use new interpretations and arguments about love to find space for homosexuality in Islam. They use a Muslim language to have relevance with their discussions to Muslim readers and viewers.