Etik och moral Àr viktiga begrepp i mÀnniskans levnadssÀtt och handlande. Det berör hur hon handlar och behandlar andra mÀnniskor. Syftet med studien Àr att studera hur barn bemöter varandra i den fria leken utifrÄn moraliska och etiska principer. Syftet besvaras utifrÄn frÄgor som berör barns konflikthantering samt barns inbjudan till lek respektive uteblivelse av inbjudan. Undersökningen gjordes utifrÄn en kvalitativ metod med observationer som hjÀlpmedel.

Is it possible to convey spirituality through art and material culture? Is it possible to renew art within the traditional church so that it appeals and is understandable for the modern man? These are the fundamental questions of my masterÂŽs work, which has itÂŽs starting point in a public commission for an artistic contribution to the new Pentecostal church in Kalmar. The work also addresses the question whether there is a need for symbolism, art and sacred objects also within the Pentecostal movement, a traditionally strong image hosting environment. If so, how is it possible to bring this in to the church without completely breaking with the tradition and ideology of the movement? I want to communicate the Christian message in a renewed way, and in this particular project also highlight the importance of using images also within the Pentecostal movement.

Uppsatsen Religionsundervisning för livet - En förskjutning frĂ„n lĂ€ra i religion, till lĂ€ra om och frĂ„n religioner, har syftet att redogöra för den utveckling av religionsĂ€mnet som skett framförallt frĂ„n Lgy70 till Lpf94 men Ă€ven beskriva religionsĂ€mnet dessförinnan i skolan, samt att redogöra för hur man kan arbeta med utgĂ„ngspunkt i moral, etik och livsfrĂ„gor i gymnasieskolan och motivera detta arbetssĂ€tt utifrĂ„n Lpf94 och kursplanen för religionskunskap. Metoden som anvĂ€nts Ă€r en deskriptiv litteraturstudie.För att uppnĂ„ syftet har följande frĂ„gor besvarats:1- Hur har religionsĂ€mnet förĂ€ndrats i skolan?2- Är det motiverat att undervisa i religion, med utgĂ„ngspunkt i moral, etik och livsfrĂ„gor?Litteratur som anvĂ€nts för att besvara frĂ„gestĂ€llningarna Ă€r bland annat, HĂ€renstams Kan du höra vindhĂ€sten? Religionsdidaktik- om konsten att vĂ€lja kunskap, Grimmits Religious education and human development. The relationship between studying religious and personal, social and moral education, AlmĂ©ns Livstolkning och vĂ€rdegrund. Att undervisa om religion livsfrĂ„gor och etik, samt Erikssons PĂ„ spaning efter livets mening.

I examensarbetet Svenska riksdagspartier i lÀroböcker för gymnasiet undersöks framstÀllningen av svenska riksdagspartier i fyra lÀroböcker. Syftet Àr att undersöka böckerna utifrÄn ett etik- och miljöperspektiv. Dessutom undersöks formuleringar och begrepp och om dessa rymmer tendenser och vÀrderingar. LÀroböckerna som undersöks jÀmförs ocksÄ med varandra. VÄra teoretiska utgÄngspunkter grundar sig pÄ resonemang i Staffan Selanders LÀrobokskunskap.

Title: Ethics in thought and practice ? a qualitative study in how editorial staff at student magazines reason about ethics. (Etik i tanke och praktik ? en kvalitativ studie i hur studenttidningsredaktioner resonerar kring etik)Number of pages: 30 (37 including enclosures)Author: Bianca GidebackTutor: Peder HĂ„rd af SegerstadCourse: Media and Communication studies CPeriod: Spring 2010University: Division of Media and Communication, Department of Information Science,Uppsala University.Purpose/Aim: The purpose of this study is to explore how students that work at student magazines reason about ethics of journalism and how they transform it into practice. By identifying what circumstances in the context of the student magazine that can affect the work this study aim to see if and how this can affect how they conform to ethics of journalism in practical situations.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning Ă€r ett ingrepp dĂ„ kvinnans klitoris, inre blygdlĂ€ppar och yttre blygdlĂ€ppar skĂ€rs bort och sys ihop i ett icke-medicinskt syfte, det finns fyra olika typer. Är vanligast förekommande i 29 lĂ€nder. Lagen förbjuder att utföra könsstympning med eller utan flickornas samtycke. Det blir allt vanligare att mĂ€nniskor frĂ„n andra lĂ€nder med annorlunda seder och traditioner bosĂ€tter sig i Sverige, detta leder till att sjuksköterskor möter mĂ€nniskor med annan hĂ€rkomst.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnor upplever könsstympning samt bemötandet inom vĂ€sterlĂ€ndsk vĂ„rd efter ingreppet.Metod: Den kvalitativa studien byggde pĂ„ sex biografier dĂ€r kvinnorna utsatts för könsstympning och sedan mött vĂ„rden i vĂ€stvĂ€rlden. Biografierna analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Tre kategorier genomlyser resultatet; Att lida i det tysta, Makt och kontroll och Mötet med vĂ„rden.Slutsats: De krĂ€vs information och utbildning för förebyggandet av könsstympning och för att identifiera flickor i riskzon.

Kunskap överförs stÀndigt mellan mÀnniskor. Inom en organisation Àr kunskapsöverföringen mellan medarbetarna ofta sÀrskilt strukturerad och i synnerhet om det Àr inom samma profession. Tyst kunskap Àr förknippat med viss oklarhet i hur kommunikationen kan gÄ till och vad som kan kommuniceras. I uppsatsen refereras och jÀmförs Bertil Rolfs och Bo Göranzons skilda stÄndpunkter om den tysta kunskapens natur. Traditionen Àr för dem bÄda det verktyg som möjliggör överföring av tyst kunskap.

Bakgrund: Etik och moral Àr nÄgot som stÀndigt finns nÀrvarande i sjuksköterskans dagliga arbete. Moralisk stress uppstÄr nÀr en person vet hur hon/han önskar handla, men hindras frÄn att utföra sin handling. Syfte: Syftet var att kartlÀgga i vilka situationer som sjuksköterskan upplever moralisk stress. Metod: Litteraturstudie genom analys av 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det Àr framför allt den livsuppehÄllande vÄrden, personalbrist, att arbeta med personal som har bristfÀllig kompetens och patientens behov av autonomi som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan.

Titel: Etik, ansvar och legitimitet - En kvalitativ studie om hur PR-konsulter förhÄller sig till professionell etikFörfattare: Elin Helgesson Kurs, termin och Är: MK032G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C) C-uppsats, HT13, 2013-2014.Antal ord i uppsatsen: 19 468 ord.Problemformulering och syfte: Debatten om hur PR-branschen finner sin legitimitet Àr en central frÄga som PR-skrÄet i helhet tampas med. Det sÀtt som branschen försökt uppnÄ en yrkeslegitimitet Àr att pÄvisa sitt arbete för allmÀnintresset och sin positiva roll för demokratin. Emellertid ifrÄgasÀtts PR-konsulternas förmÄga att representera allmÀnintresset. Detta eftersom PR-konsulterna befinner sig i en balansakt mellan att de dels som en profession bör arbeta för allmÀnintresset, och dels att de aktivt ska arbeta för att frÀmja olika sÀrintressen för deras olika uppdragsgivare. En balansakt som ifrÄgasÀtter etiken i branschen.

VÄr uppsats, Inflytande och delaktighet ? en frÄga om att fÄ sin vilja igenom eller att bli lyssnad pÄ behandlar barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna tolkar begreppen delaktighet och inflytande och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen. Den tidigare forskningen inom omrÄdet visar olika synsÀtt och perspektiv pÄ lÀrande som rÄder. Genom kvalitativa intervjuer av sex pedagoger och observationer pÄ tvÄ olika förskolor har vi analyserat, tolkat och sammanstÀllt ett resultat. Resultatet visar att barnen blev sedda och lyssnade pÄ men att delaktighet och inflytande ofta handlar om att fÄ bestÀmma aktivitet. För att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet behöver pedagogerna synliggöra det bÀttre, genom att bland annat föra pedagogisk dokumentation samt avsÀtta mer tid för reflektion och utvÀrdering. VÄr slutsats Àr att pedagogerna inser att barnen Àr kompetenta, men att rutiner i den vardagliga verksamheten hindrar pedagogerna frÄn att fullt ut ta tillvara pÄ det kompetenta barnet. Dessutom anser sig pedagogerna behöva mer tid till att föra pedagogiska diskussioner.

Syfte: Studiens syfte var att ur ett etiskt perspektiv belysa hur psykiatrisjuksköterskan skapar en relation med patienten i en hotfull situation. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats. Öppna intervjuer med fyra psykiatrisjuksköterskor lĂ„g till grund för innehĂ„llsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen resulterade i fyra teman vilka Ă€r Sjuksköterskan som professionell vĂ„rdare, Sjuksköterskan som patientens advokat, Det hotfulla mötet och Det motsĂ€ttningsfulla mötet. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskan skapar en relation med patienten i en hotfull situation, förklarad med hjĂ€lp av LĂ©vinas etik, genom att bli djupt pĂ„verkad av medlidande och sorg över patientens öde, genom att med sitt bestĂ„ende ansvar ta initiativ att nĂ€rma sig patienten i lyssnande och tillit, genom att i detta lyssnande fĂ„ stöd av arbetsgruppen, för att utvidga ansvarstagandet i relation till patienten, den Andre och genom att, nĂ€r tvĂ„ng anvĂ€nds, vara övertygad om att det Ă€r för patientens bĂ€sta.

I vÄrt arbete har vi undersökt hur de identitetsskapande processerna pÄ friskolor med elever i grundskolans senare Är ser ut. Genom kvalitativa intervjuer pÄ tre friskolor, en med uttalad kristen vÀrdegrund och tvÄ allmÀnpedagogiska, ville vi ta reda pÄ hur eleverna anser att skolorna pÄverkar deras identitet, om det finns det en tydligare gruppidentitet pÄ friskolor med religiös inriktning, samt vad skolledningens har som mÄl i arbetet med identitetsskapandet och hur detta uppfattas av eleverna. Vi har anvÀnt oss av sociologerna Giddens och Ziehes teorier kring identitetsskapande, samt kunskapssociologerna Berger och Luckmann och av Foucaults teorier kring diskursiva ordningar. UtifrÄn vÄr undersökning kan vi konstatera att samtliga elever anser att deras respektive skola pÄverkar dem i deras identitetsskapande. PÄ de allmÀnpedagogiska skolorna menar eleverna att skolornas pedagogiska inriktning hjÀlper dem att utvecklas till sjÀlvstÀndiga och toleranta individer. Eleverna pÄ skolan med en uttalad kristen vÀrdegrund anser att skolan delvis hjÀlper dem att fÄ ett större sjÀlvförtroende i deras religiositet. Det framkommer ocksÄ tydligt att den gemensamma religiösa gruppidentiteten inte har nÄgon motsvarighet pÄ de allmÀnpedagogiska inriktade friskolorna. En förklaring till detta anser vi vara att eleverna pÄ den kristna friskolan ser sig sjÀlva som avvikande frÄn normen i det sekulariserade samhÀllet och dÀrför skapar ett starkare Vi. Vi finner ocksÄ en överensstÀmmelse mellan skolledningens mÄl i hur eleverna ska uppfatta sig sjÀlva och hur de faktiskt gör det.

Uppsatsen behandlar konfirmationen inom Svenska kyrkan och dess förÀndrade teologiska betydelse. Materialet strÀcker sig frÄn handboken 1942 till det senaste nytrycket av "Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete" Är 2000 och utgörs av i första hand kyrkans offentliga dokument. Fokus ligger pÄ konfirmationsgudstjÀnsten och dÀrtill hörande ritual..

Ett företags tillvÀxt baseras pÄ förtroende, förtroende frÄn kunder, finansiÀrer, Àgare, medarbetare och samhÀllet. Eftersom affÀrsriskerna idag inte enbart Àr finansiella krÀvs ett socialt ansvar frÄn företag för att gynna dess intressenters förtroenden. För att kunna tillgodose det ökande kravet om informationen i Àmnet har den externa redovisningen utvecklats och anpassats till hÄllbarhetsredovisning. I denna uppsats har etik och sÀttet den redovisas pÄ i hÄllbarhetsredovisningen studerats. Författarna har valt att titta pÄ ett företag som ser etik som kÀrnan i sin verksamhet samt verkar i branschen dÀr samhÀllsansvar blir allt viktigare.

Vi har gjort en undersökning dÀr vi studerat vÀrdegrundsbegreppet. Syftet var att undersöka hur en skola arbetar för att uppnÄ en god vÀrdegrund hos eleverna. De frÄgor vi ville fÄ besvarade var, vilket innehÄll ger pedagogerna begreppet vÀrdegrund samt hur och nÀr pedagogerna arbetar med vÀrdegrunden. I arbetets bakgrund har vi studerat litteratur som behandlar vÀrdegrundsbegreppet. Som undersökningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer.