Introduktion: Stress blir ett allt vanligare problem och är därför viktigt att förebygga. Natu- ren och fysisk aktivitet är två viktiga komponenter både i förebyggande och behandlande syfte. Denna studie undersöker om träning utomhus har en större reducerande effekt på stress än träning inomhus samt om det skiljer sig i stressnivå mellan kvinnor och män. Metod: Två grupper med studenter jämfördes, en grupp som huvudsakligen tränar inomhus och en som tränar utomhus. För att kartlägga deltagarnas aktivitetsvanor och stressnivå användes enkäter, varav 83 var brukbara.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att företag i både privat och offentlig sektor bedriver verksamhet i projektform. Numera använder även vissa företag projektformen som det dominerande sättet att driva verksamheten. Projekt leder till att nya och större krav ställs på den anställde med okända svårigheter att övervinna, konflikter att lösa samt nya utmaningar att möta. Samtidigt ser vi en ökande utbredning av långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar. Beror denna stress på höga arbetskrav och nedskärningar i arbetslivet eller på nya organisationsideal som råder i dagens samhälle? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån individens perspektiv studera huruvida arbetsförhållanden motsvarande de kriterier vilka ingår i projektarbete, kan komma att leda till stress för individen.

Bakgrund: Stressrelaterade symtomen har ökat i samhället och framförallt bland yngre kvinnor. Grundstenarna i distriktssköterskans arbete är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Ett preventivt arbetssätt har visats ha god effekt på stress. Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan skattar förekomsten av unga kvinnor som söker med stressrelaterade symtom, samt synliggöra distriktssköterskans preventiva arbete. Metod: Studien utfördes som en kvantitativ enkätundersökning.

Inriktningen för det svenska försvaret är att uppnå ett flexibelt och rörligt insatsförsvar. Akut stress under krigsliknande situationer är något dagens officer kan komma att ställas inför, vilket ställer höga krav på officeren och de militära ledarskapsförmågorna.Med tanke på den nya inriktningen inom Försvarsmakten är det högst aktuellt att undersöka om det officeren lär sig under utbildning stämmer överens med verkligheten och om teorier kan anses som relevanta även under insats. Är teorier som lärs ut vid Försvarsmaktens ledarskapsutbildning tillämpbara i praktiken?Syftet med uppsatsen är att undersöka om teorier kring ledarskap under stress, som lärs ut inom Försvarsmakten, överensstämmer med officerens ledarskap vid internationella insatser.Genom en deduktiv logik genomförs en teoriprövande fallstudie på BA01, utifrån en kvalitativ metod och textanalys. Det utvalda fallet analyseras utifrån en svensk modell för ledarskap under akut stress.Slutsatserna för denna undersökning är:-          Vald teori fungerar i praktiken och är ytterst relevant för militärt ledarskap i internationella insatser.-          En stabil grund i det vardagliga ledarskapet, kopplat till ledaren och organisationen, gynnar beslutsfattande under akut stress.-          Det är viktigt att förstå vilka bakomliggande faktorer som kan påverka ledarskapet under akut stress och ämnet måste därför undersökas från flera perspektiv och ses som en del av ett större sammanhang.-          Ledarskap påverkas av förhållandet mellan chefen och dennes underställda, men även hur väl samarbetet fungerar inom organisationen såväl med likställda som högre chefer.

In todays society IT in general and the Internet in particular are given elements in people´s everyday lives, and smartphones has come to be a big part of those elements. This study focuses on how the use of Smartphones in particular influences the individuals in their working environment, and how this use influence the efficiency and the well-being of said individuals.  To answer our research question regarding how said use comes to effect the efficiency and the well-being for proffesionals in their working environment we have used data from qualitative interviews who is enriched by a short initial diary study. This data has then been analyzed using the Affinity Diagrams Technique, leading to four central themes emerging from the data. The results show that smartphone use at work comes with both positive and negative effects; efficiency increased through the use of smartphones due to the great versatility that comes with the technology, while in terms of well-being issues of stress emerged.

Försvarsmakten i Sverige genomgick år 2010 omfattande förändringar för att bli mer tidsenlig och punktinsats-orienterad. Syftet med denna studie var att undersöka hur försvarsmaktens organisationsförändring har påverkat officerarnas upplevelse av det ledarskap de utövar och hur de motiverar sina soldater samt undersöka officerarnas upplevda arbetsbörda och stress. Informationen hämtades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem verksamma officerare. Resultatet av en tematisk analys visade att officerarna är anhängare av ett ledarskap där medarbetare inkluderas och får möjlighet att tillgodose sina psykologiska behov, vilket kan härledas till moderna och tidsenliga motivations- och ledarskapsteorier. Dessutom framgick det att de flesta officerarna upplevde stress som kan relateras till omorganisationen samt försvarsmaktens starka kultur..

Steget från Universitet ut på arbetsmarknaden som nyexaminerad kvinnlig socialarbetare är stort. Hur är det egentligen som kvinnlig socionom att komma ut på arbetsmarknaden och är personen i fråga medveten om och förberedd på det som krävs av henne? Syftet med denna studie var att undersöka hur nyutexaminerade kvinnliga socialsekreterare anser sig ha blivit förberedda på och erhållit kunskap om hur de ska kunna hantera stress och upptäcka symptom av utbränning i sin kommande yrkesroll. Studien utgår från fyra stycken intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga intervjupersoner anser att de inte har fått verktyg eller kunskap under utbildningen i hur de ska hantera och bemöta stress i sin yrkesroll.

I samband med att Försvarsmakten år 2000 ändrade fokus från invasionsförsvar till insatsförsvar uppstod nya krav på Sveriges officerare. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kurslitteraturen som används för att utbilda blivande officerare på militärhögskolan Karlberg i stress har förändrats från en försvarsmakt byggd på ett invasionsförsvar till en försvarsmakt byggd på ett insatsförsvar. Eftersom insatsförsvaret ställer nya krav på en officer är det intressant att undersöka om utbildningen förändrats till att möta de nya krav och behov som ett insatsförsvar innebär. Kurslitteratur mellan år 2000-2001 och år 2011-2014 jämförs för att upptäcka om någon förändring skett. Då två enheter jämförs med varandra och kurslitteratur används som underlag har en komparativ litteraturstudie använts som metod.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär en hög arbetsbelastning och kan därmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor är särskilt mottagliga för denna typ av stress då de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress är därför betydelsefullt för sjuksköterskans välbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första året i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design.

In this multistudy the aim was to measure the effect of mindfulness and yoga in negative stress. Is it possible for yoga and mindfulness to increase awareness and acceptance to inner and outher circumstances? Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) has shown good results in how to cope with negative stress and how to stay calm in a stressful envirorment. The qualitative study where Visby Yoga Center and Stockholm Yoga Shakti attended in a survey. Correlation showed no relationship between stress and mindfulness and no significant value, n=20, Cohens d=0,16.

Stress uppstår när det sker en obalans mellan vad som krävs av individen och de resurser som hon har tillgång till. Arbetsrelaterad stress är något som allt oftare förekommer bland lärare idag. Denna stress kan bland annat vara orsakad av ökat ansvar samt tillgänglighet för eleverna. Socialt stöd från omgivningen är en viktig faktor för att reducera stress. Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av socialt stöd och skolrelaterad kontext (stökig och ostökig) för kvinnliga och manliga lärares upplevda stress.

I min essä utgår jag från en händelse i min verksamhet som är en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fått ett hårdare arbetsklimat på förskolan sedan den reviderade Läroplanen för förskola kom 2011 och undersöker därför hur samhällsklimatet idag är och bakgrunden till den reviderade Läroplanen för förskola och vad den innebär för oss pedagoger. Jag tar reda på vad stress är och hur det påverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet står för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sätt som jag och mina kollegor hanterar stress och vårt pedagogiska uppdrag på. Jag funderar även över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen får för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rådande arbetsbelastning.Avsikten med min essä är att förstå hur jag på bästa sätt ska kunna hantera våra ökade åtaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bästa förutsättningarna för barnen att få en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att Läroplanen för förskola har reviderats för att barn ska få den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhället.

In this essay, I discuss one of the recurring dilemmas for a working recreational pedagogue, namely the hard task of cooperation with parents. As a recreational pedagogue, I am required to work by the curriculum Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. This policy document talks about what my responsibilities are, including establishing collaboration with parents in terms of the children?s development and education. It happens, however, that the pedagogue and the parent's ethical positions differ.

Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor upplever intensivvårdsavdelningen som en stressfylld arbetsplats. Patienterna är svårt sjuka och akuta situationer kan hastigt uppstå. Miljön är högteknologisk och har stundvis ett högt tempo. Tidigare stressforskning har visat att en ökad stressnivå har en negativ inverkan på hälsan. Stresshantering utgår ifrån problemfokuserade ? eller känslofokuserade copingstrategier.Syfte: Att beskriva de faktorer som stressar intensivvårdssjuksköterskor, samt hur de upplever och hanterar denna stress.

Höga nivåer av arbetsrelaterad stress rapporteras inom sjuksköterskeyrket. Som stress faktorer anges dålig bemanning, mycket vikarier, schemaomläggningar, oklar yrkes fördelning, tidspress, kunskapsbrist och dåligt stöd från huvudman. Relativt mycket forskning är gjord om stress allmänt hos sjuksköterskor, betydligt mindre är skrivit om stress bland sjuksköterskors som vårdar döende patienter i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Sjuksköterskor som vårdar döende patienter möter dagligen lidande, sjukdom och död som väcker existentiella funderingar och de löper hög risk att drabbas av emotionell utmattning och utbrändhet. Palliativ vård ställer höga krav på sjuksköterskan i fråga om på faktakunskap, omdöme och erfarenhet.