Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands?Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär.

Bakgrund: Arbetsfrånvaro och långtidssjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa ökar. Dess effekter påverkar både individen, organisationen och samhället. Ett bra fungerande arbetsliv bidrar till folkhälsan både genom att minska den arbetsrelaterade ohälsan och de sociala skillnaderna i ohälsa.Syfte: Syftet var att beskriva effekter av interventioner vid arbetsrelaterad stress.Metod: Denna studie var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna analyserades, sammanfattades och delades in i tre teman. Resultaten beskrivs med hjälp av dessa tre teman.Reslutat: Vår studie visade att de vanligaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress var förändringar i stressnivåer, ökad kunskap och förståelse för arbetsrelaterad stress samt ökat stöd, förändrade beteenden och attityder.

Underso?kningens syfte har varit att studera och synliggöra social och studierelaterad stress i två professionsorienterade utbildningar samt att studera genusaspekter i anslutning till detta.Studien är grundad på kvantitativ ansats, baserad på gruppenkät och efterföljde statistiska bearbetningar. Resultatet redogör för studenternas sociala och studierelaterade stress med fokus på psykologstudenter och informationsteknologstudenter, inklusive genusaspekten.Enligt resultatet uppskattade respondenterna sina stressnivåer på en medelhog grad. Det finns en grupp individer (cirka 15 procent) som visar psykosomatiska symptom på långvarig stress. Studenterna upplever studierelaterade stressfaktorer, stressorer som rör studieteknik, prestation, kontroll över den egna studiesituationen och rädslan inför framtiden, samt stressorer som relateras till olika sociala förhållanden.

Syftet med detta arbete har varit att få större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrån studiens huvudsakliga frågeställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer med två förskollärare från olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstånds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress..

Betydelsen av kognitivt och beteendemässigt undvikande samt katastroftankar studerades i det sedan tidigare kända sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress. Vidare undersöktes huruvida det fanns subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö. Denna tvärsnittsstudie baserades på enkätdata. Resultat indikerar att kognitivt undvikande och katastroftankar har en medierande funktion, samt att katastroftankar har en svag modererande funktion i sambandet. Vidare finns det subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö, vilka även skiljer sig åt avseende kognitivt undvikande och katastroftankar samt upplevd stress.

I denna studie undersöker vi företagshälsovårdsanställdas uppfattningar om samtal som metod i stressförebyggande arbete. Tidigare forskning visar bland annat i vilka situationer som stress kan uppstå, vilka negativa konsekvenser stress kan ha och varför det är viktigt att förebygga- och inte bara behandla stress. Största delen av tidigare forskning som gjorts tycks handla om olika metoder för att behandla stress, därför fokuserar vi i denna studie på hur samtalet kan användas i förebyggande arbete. Genom att intervjua sex personer som alla arbetar med företagshälsovård har vi fått ett resultat som visar att samtalet är en bra metod att använda i stressförebyggande arbete..

Stress och stressrelaterade sjukdomar har blivit ett allt vanligare problem i Sverige och i övriga världen. Det diskuteras om att de största anledningarna till denna ökning bland annat skulle kunna vara de ökade kraven på arbetsplatsen samt andra arbetsrelaterade orsaker så som omorganisationer och nedskärningar. Ett flertal studier har gjorts som visar positiva samband mellan människors fysiska aktivitet och deras självupplevda stress genom att sänka stressnivåerna i kroppen. Syftet med denna studie är därför att undersöka sambanden mellan människors självupplevda stress och utövande av fysisk aktivitet för att se om det finns några skillnader i ålder, typ av fysisk aktivitet samt frekvensen av denna aktivitet. Studien som utfördes var kvantitativ och genomfördes i form av en enkätundersökning som innehöll frågor angående personens bakgrund, fysiska aktivitet samt självupplevda stress.Genom studien framkom det att en högre frekvens av fysisk aktivitet visar samband med lägre upplevelse av stress.

The purpose of this study was to investigate the association between physical activity and perceived stress, energy and musculoskeletal disorders among office-workers and warehouse-workers and also to see if there were any differences depending on work-place and gender. The method that was used to collect data was three different validated questionnaires that measured stress and energy (the Stress-Energy questionnaire), musculoskeletal disorders (intensity and localization of pain, a Pain Drawing questionnaire with a VAS-scale) and physical activity (IPAQ ? the short version). Eighty-eight workers participated in the study. Forty-seven of them were office-workers and forty-one were warehouse-workers.

Syftet med denna studie var att undersöka vad stress innebär, hur det upplevs och orsakas inom Räddningstjänsten, samt hur det kan förebyggas. Enkäten gjordes utifrån ett kvantitativt perspektiv och skickades till larmoperatörer och brandmän på Räddningstjänsten. Enkäten besvarades av totalt 33 respondenter. Deltagarnas ålder togs inte i beaktning, enbart antalet år av yrkeserfarenhet. Datan analyserades I SPSS, med hjälp av ett Chi-tvåtest och ett Pearsons's r-test.

Background: Exercise dependence is a behavior where some people get very strong feelings for their training. This dependency becomes a problem when it affects individuals? life in a negative way. Individuals with low self-esteem have been found to have an increased risk for exercise dependence. Self-estem is associated with Self-compassion, which is to have compassion with oneself in pain and difficult periods.

Audionomprogrammet.

Syftet med denna studie är att undersöka de kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Uppsatsen är inspirerad av en kvalitativ ansats, hermeneutiken. Forskningsmetoden är en fallstudie där två person har blivit intervjuad på djupet i området. I bakgrund och tidigare forskning finns kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Några av dessa reaktioner är depression, ångest, ilska, irritabilitet, försvarsberedskap, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, talstörningar och organisationsproblematik.

The main focus of this study was to investigate how Swedish military veterans experience that events during an international service affect them after completed mission. This also includes the contact with their relatives. Secondly, this study deals with the course of the crisis, personal defense mechanisms, cumulative stress and post-traumatic stress syndrome (PTSD).The study was performed using a qualitative method and comprises individual interviews with six Swedish veterans. The responders were all men of different military positions, who participated in one or more international missions during 1993 to 2011.The results of this study show that, according to the veterans, the return back home is the most strenuous part of an international mission. With all the new experiences that an international service brings fresh in their memories, it is hard to re-adjust to the life of a civilian.In connection with the return back home, different degrees of stress reactions were also commonly seen, for example sleep disturbance, restlessness and exhaustion.

Stress och utbrändhet har blivit allt mer vanligt i vår vardag och en stor bidragande faktor är arbetet. Flertal studier visar att arbetet är högt relaterat till stress och utbrändhet, specifikt i läraryrket. Dock har yrket fritidspedagoger glömts i dagens undersökningar vilket föreliggande studie anser som ett problemområde. Intentionen med undersökningen är därför att få en förståelse för ohälsa, som handlar om stress och utbrändhet bland fritidspedagoger. Studien grundas på en kvalitativ metod, som har utgått från sex semistrukturerade intervjuer.

Anspänning, oro och stress är tre begrepp som har studerats länge, vilket har gett upphov till flertalet modeller, teorier och domäner där dessa begrepp har studerats och fortfarande studeras. I denna uppsats så kommer dessa tre begrepp bland annat att redogöras för var för sig med koppling till mätmetoder, idrott och kognitiv neurovetenskap. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur idrottsprestationer kan påverkas av anspänning, oro och stress för att utifrån det kunna redogöra för evidensbaserade metoder som kan appliceras för att främja en idrottsprestation. Först kommer anspänning att redogöras för, anspänning följs sedan av oro som i sin tur följs av stress som sista begrepp. Avslutningsvis så behandlas även problematik och möjligheter för dessa begrepp inom forskningsfältet och dess tillämpningsområden..