This essay illustrates the rules and procedures when it comes to inclusive labor markets. In Sweden we have a labor market program called entry-level jobs, which makes it easier for immigrants to get work since our public employment agency pay remuneration to the employers.In this essay I am answering the following questions:How does the work of our public employment agency and trade union looks like before, during and after an employee has gotten a subsidized employment called entry-level job, and in which way can this work be improved if necessary?How extensive do entry-level jobs contribute to increased integration and establishment on the labor market for newly arrived immigrants?How does the Swedish measure on entry-level jobs approach within the scope of European regulations about measures for inclusive labor market?To find answers to my questions I have used social science methodology and juridical method. I have performed document studies and interviews with concerned parts.The conclusion of above subordinated questions is that we need to extend the Swedish laws covering entry-level jobs so that the concerned parts know which assignments they will be responsible for when problems emerge on a workplace.When it comes to if entry-level jobs contribute to increase integration and establishment on the labor market it seems to be more important to integrate the immigrants quickly, and with which quality it is made does not seems to matter. The public employment agency has to emphasize the importance of Swedish language so that the employees can be independent from authorities in the future.

Syftet med fo?revarande studie a?r att underso?ka vilka fo?r- och nackdelar e-handeln erbjudit ett mindre svenskt fo?retag i retailbranschen under dess internationalisering och hur dessa pa?verkat internationaliseringen. Fo?r att besvara syftet har vi genom en kvalitativ studie och sex intervjuer och underso?kt ett mindre svenskt fo?retag som sa?jer stilma?ssigt utpra?glade kla?der. Underso?kningen utga?r ifra?n tidigare e-handelslitteratur utifra?n vilken tidigare fo?reslagna fo?r- och nackdelar som e-handel inneburit fo?r internationaliseringen identifieras.

Future climate changes may lead to an interest of alternative and foreign forest tree species in order to spread the risks in forestry. Douglas fir, Sitka spruce, Freemont cottonwood and hybrid aspen are examples of popular foreign tree species that along with western red cedar could have a future in the Swedish forests.Södra Skogsägarna and SLU have collaboration in establishment of foreign species in Swedish forests.The purpose of this study was to analyze and present the establishment of western red cedar, and to survey and illustrate injuries of freeze drying and other damages like deer browsing, vegetation and insect attacks. The study included four different provenances, and spruce as a reference, planted in two locations ? Asa and Släne.Western red cedar is despite its name a conifer of the cupressaceae family with defined secondary characteristic and gets along well with an overstory. Western red cedar grows often in mixed stands with similar conifers and its natural habitat is within and in the area near to British Columbia.The study included two series of field inventories, one made in the summer and one in the autumn 2013, three growing seasons after plantation.

Uppsatsen har tre syften. Det första är att introducera modehistoria och modeteori som specifika vetenskapliga områden och det andra är att lyfta fram Coco Chanel och det banbrytande och framåtpekande i hennes modehistoriska insats. Det tredje syftet är att tillämpa de olika allmänna teorierna på Coco Chanels livsgärning. För det tredje syftet är frågeställningen; ?Vilka av de äldre och nyare, ofta inbördes konkurrerande, generella modeteorierna skulle på ett eller annat sätt kunna tillämpas på Coco Chanels liv och modeskapande??.I uppsatsen ger jag en modehistorisk bakgrund och genom den visar jag Coco Chanels roll i modets historia.

Uppsatsen behandlar ämnet utlandsEtablering och grundar sig i en multipel fallstudie vilken utförts genom intervjuer på sex svenska företag som är etablerade i Förenade Arabemiraten. Enligt tidigare forskning finns det flera olika strategier ett företag kan använda sig av vid utlandsEtablering. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför och hur ett antal svenska företag gått till väga för att etablera sig i Förenade Arabemiraten, samt jämföra de olika tillvägagångssätten med teorier kopplade till utlandsEtablering.Den ökade globaliseringen har fört med sig en mer homogen värld där allt fler företag väljer att expandera utanför det egna landets gränser. Förenade Arabemiraten har i nuläget en av världens snabbast växande ekonomier samt en stor efterfrågan av västerländska produkter. Sverige tillhör de länder i Europa som har flest multinationella företag räknat per capita.Anledningar till varför ett antal svenska företag har etablerats i Förenade Arabemiraten är företagens strävan efter geografisk närhet till kunderna, den höga tillväxten i landet samt landets höga efterfrågan av västerländska produkter och västerländskt tänkande.Val av Etableringsstrategi har i högsta grad styrts av Förenade Arabemiratens legala system.

Bakgrund: Av jordens befolkning bor cirka 85 procent i tillväxt- och utvecklingsländer. Det är också i dessa länder som tillväxten framöver antas bli som störst. Globaliseringen har lett till att pengar idag överförs mellan länder snabbare än någonsin tidigare och Svenska direktinvesteringar utomlands har under de senaste decennierna ökat kraftigt. Direktinvesteringarna beror till stor del på företagsförvärv av redan existerande företag då det idag är vanligare att företag växer genom förvärv än genom Etablering av en helt ny verksamhet. Vid företagsförvärv på tillväxtmarknader finns det många möjliga värderingsmodeller som man kan använda sig utav, dock råder det delade meningar bland akademiker, kapitalplacerare och representanter från industrin om vilka modeller som är lämpligast.Syfte: Syftet med studien är att, ur ett fundamentalvärderingsperspektiv, belysa svårigheterna som svenska företag står inför vid förvärv på tillväxtmarknader samt redogöra för hur dessa hanteras praktiskt.

StationsEtablering innebär bestämning av ett mätinstruments fysiska läge och orienterad riktning. I dagens bygg- och anläggningsbransch används nästan uteslutande fri station för att etablera en stationspunkt för mätningar. På en byggplats är tillgången till referensobjekt ofta begränsad. Instrumentets placering blir därför en kompromiss mellan tillgång till referensobjekt och tillgång till den plats där inmätning respektive utsättning skall ske. Denna kompromiss ger upphov till skiftande geometriska konfigurationer hos referensobjekten, vilka påverkar mätresultatet.Studiens syfte är att undersöka om simuleringar av fria stationsuppställningar i Svensk Byggnadsgeodesis (SBG:s) programvara Geo verifieras av fältmätningar och efterföljande beräkningar av osäkerhetsparametrar orsakade av konfiguration och mätta längder och riktningar.

Vid olika skeden i köpcentrums utveckling har olika faktorer stått i fokus för vad som karaktäriserat svenska köpcentrum. I och med det kulturella värderingsskiftet ställer dagens besökare nya krav på köpcentrum och dess involverade aktörer. Pågående och framtida köpcentrumprojekt skiljer sig från vad som tidigare har karaktäriserat denna handelsplats.Köpcentrum har ursprungligen utformats som boxliknande byggnader segregerade från andra funktioner. Trenden visar dock att köpcentrum blir alltmer integrerade med andra funktioner och miljöer i samhället. Rationellt och standardiserat byggande har utvecklats till emotionell och upplevelsebaserad design med inslag av städernas miljö.

Övergången till digital-TV och en allt billigare teknik för TV-produktion har triggat den explosionsartade ökningen av nischade TV-kanaler. I det allt mer fragmentiserade och individualiserade svenska samhället har nischkanalerna nått framgångar. Deras utbredning och popularitet rör om i grytan på en tidigare relativt statisk marknad och ingen aktör lämnas opåverkad. Tydligt är att de stora TV-kanalerna tappar mark och måste anpassa sig till det nya TV-landskap som håller på att ta form. Allt verkar peka på en fortsatt ökning av nischkanaler.

Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga journaliststudenters Etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier.På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är journalist och vem som är kommunikatör.Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

Sveriges regering har tagit fram en nationell planeringsram för vindkraft som inkluderar 30 TWh installerad effekt år 2020. Negativa attityder mot vindkraft kan dock bromsa upp och hindra specifika vindkraftsprojekt, vilket skapar en utmaning för att uppnå målen. En problematik för vindkrafts­projektörer i Sverige är att även om majoriteten av lokalbefolkningen är positivt inställda till en Etablering, kan det vara tillräckligt att en person agerar rättsligt för att ett projekt ska fördröjas eller hindras. Motstånd mot vindkraft baseras ofta på subjektiva uppfattningar, vilket innebär att det är svårt att hitta en generell lösning för att öka acceptansen bland lokalbefolkningen. Ibland baseras motståndet på den lokala påverkan en vindkraftsanläggning förväntas medföra medan det i andra fall snarare är ett motstånd mot de som driver ett projekt eller det sätt projektet genomförs på.Denna studie syftar till att kvalitativt undersöka hur lokalbefolkningens acceptans till vindkraftsprojekt påverkas av kommunikationen i planerings- och prövningsprocessen, samt identifiera åtgärder som kan öka acceptansen för nyEtableringar av vindkraft.

Syftet med examensarbetet är att göra ett visionärt utvecklingsförslag för hur SJ-området i Bollnäs kan utvecklas till en tillgänglig stadsdel, väl integrerad med omgivande stad. I och med områdets centrala läge med många stråk som passerar förbi bedömde vi att området hade mycket goda förutsättningar för att bli en levande stadsdel. Inventerings- och analysarbetet utgick från egna upplevelser på platsen och från Bollnäs kommuns redan gjorda utredningar om området och dess omgivning. De punkter vi fann viktigast och som vi arbetade mest med vid planeringen och gestaltningen är: 1) att bevara områdets unika karaktär med kulturhistoriskt viktig struktur och karaktäristiskt landskap och bebyggelse, 2) att tillgängliggöra det idag slutna och delvis oanvända området, 3) att lägga extra fokus på målgruppen ungdomar och unga vuxna vid planering av nya funktioner i stadsdelen, då vi uppmärksammade problem med att denna målgrupp flyttar från Bollnäs. Vår ambition var att skapa ett område med en funktionsintegrering som främjar socialt liv på platsen under stora delar av dygnet, där vi velat få in både boende, handel och service. Vi föreslår en Etablering av ett distansutbildningsuniversitet som skulle främja stadens ungdomar.

AbstractTitle: The first thing I do when I wake up is to log on to Facebook. A study regarding how users of Social Networks experiences the User Generated production. (Det första jag gör när jag vaknar är att logga in på Facebook. En studie om hur användare av de sociala nätverken upplever den användargenererande produktionen.)Number of pages: 37 (39 including enclosures) Author: Per MagnussonTutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall semester 2010University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityAim: The ambition with this essay is to examine how the online users of social networks experience the development of the Internet towards Web 2.0, and the enormous User Generated Content emerging from it. How do we receive User Generated Content from other people, and particularly what do we think about our own production.Material/Method: In order to obtain a deeper understanding of the attitudes and perceptions amongst people regarding this subject I used qualitative interviews with 9 people.

Idag kämpar företag för att överleva på den hårt konkurrerande marknaden och den ökade globaliseringen har gjort att många företag väljer att söka lyckan i ett annat land. Flera företag väljer idag att lägga hela eller delar av sin verksamhet i andra länder. I och med en Etablering i ett främmande land kommer företaget att möta en helt ny och främmande kultur och nya affärsbeteenden. Kulturskillnader kan vara ett centralt problem som kan ställa till med svårigheter för företaget och de anställda. Syftet med denna undersökning var att få en ökad förståelse för hur svenska medarbetare i en svensk organisation i Thailand upplever eventuella kulturskillnader mellan Sverige och Thailand.

Bakgrunden till arbetet ligger i de lagändringar som trädde i kraft den 1 maj 2009. Med hjälp av dessa blir det möjligt att inrätta ägarlägenheter som en ny boendeform i Sverige. Vi vill klargöra vad som gäller för att få inrätta ägarlägenheter i befintlig bebyggelse samt utreda hur erfarenheter, kunskaper och förväntningarna på den nya boendeformen ser ut. Vid ett flertal tillfällen sedan 1990-talet har frågan om att få inneha enskilda lägenheter i flerbostadshus med äganderätt s.k. ägarlägenheter varit aktuell. År 2004 infördes möjlighet till tredimensionell fastighetsindelning, vilket är avgörande för att kunna skapa ägarlägenheter.