OrganisationsförÀndringar, ökad flexibilitet och globalisering har lett till ett nytt arbetsliv med ökad anstÀllningsotrygghet som drabbar individ och organisation. FÄ jÀmförelser finns mellan effekterna av oron inför att förlora sitt jobb (kvantitativ anstÀllningsotrygghet) och oron inför att förlora viktiga aspekter med jobbet (kvalitativ anstÀllningsotrygghet). Forskning har frÀmst fokuserat pÄ kvantitativ otrygghet. Studiens syfte var att undersöka kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghets samband med individers arbetsrelaterade attityder. TjÀnstemÀn i Sverige (N=579) ingick i studien.

Vi har i den hÀr uppsatsen fokuserat pÄ hur Informations- och KommunikationsTeknik (IKT) kan anvÀndas av pedagoger i en förskoleklass. Syftet har varit att undersöka hur IKT anvÀnds samt göra en inventering av IKT-relaterat material. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod genom observation, fotografering samt intervju. Vi utförde vÄr empiriska undersökning i en förskoleklass dÀr det arbetade tvÄ pedagoger. Efter vÄr inventering blev pedagogerna förvÄnade över att de hade sÄ mycket IKT-relaterat material i klassrummet.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Föreningar har lÀnge varit i centrum för den svenska integrationspolitiken dÄ de anses stÀrka det sociala kapitalet och utgöra en arena för integrerande möten. Denna studie fokuserar pÄ hur nyanlÀnda svenskar sjÀlva upplever det svenska föreningslivet och dess koppling till integrationen. En grupp som sÀllan tillfrÄgas om deras egna Äsikter i frÄgan. I studien har nio personer medverkat i kvalitativa intervjuer vilka samtliga har varit i kontakt med projektet Integration i Förening, ett projekt som syftar till att fÄ nyanlÀnda att gÄ med i föreningslivet. I studien undersöks hur dessa personer har upplevt mötet och informationen om föreningslivet som de fÄtt genom Integration i Förening samt hur deras förstÄelse av vad en förening ser ut. Vidare undersöks hur personerna har upplevt det egna föreningsengagemanget, vilka effekter de erfarit att det haft och hur de ser pÄ föreningar som en möjlig vÀg till integration.

Ett arbetgivarvarumÀrke syftar till att organisationen bygger upp ett varumÀrke som arbetsgivare för att lÀttare kunna attrahera och behÄlla rÀtt kompetens. Det Àr viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumÀrke för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare dÄ den yngre generationen kommer in pÄ arbetsmarknaden i allt större utstrÀckning de kommande Ären. Studien syftar till att öka förstÄelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumÀrken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. UtifrÄn studiens teoretiska referensram, som utgÄr frÄn teori om generation Y och arbetsgivarmÀrken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare.

AbstractBakgrund: Totalt har nÀstan 30 miljoner avlidit sedan första AIDS- fallet diagnostiserades Är 1981. Ovissheten och hotet om sjukdom och för tidig död innebÀr stora psykiska pÄfrestningar pÄ individen. Sjuksköterskans attityder och sÀtt att vara spelar en viktig roll för etablering av en terapeutisk relation.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till patienter med HIV- infektion.Metod: Genom en litteraturstudie av tidigare forskning har 16 vetenskapliga artiklar granskats. Dessa fann vi pÄ databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor upplevde rÀdsla vid omvÄrdnad av patienter med HIV/AIDS pÄ grund av dess smittrisk. De ansÄg att de behövde mer utbildning och support och professionell support mellan kollegor för att orka med sitt arbete.

Under lÄgkonjunkturer Àr det ofta ungdomar som drabbas hÄrdast pÄ arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger pÄ en nivÄ över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lÀgsta Äterfanns i NederlÀnderna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mÀtningar i mars 2012 vÀxt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för NederlÀnderna. Denna uppsats Àmnar att utifrÄn teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jÀmföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa tvÄ lÀnder.Genom en deskriptiv studie av de bÄda lÀndernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsÄtgÀrder finner vi stora skillnader mellan lÀnderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet Àr mer Àn fem gÄnger sÄ stor som NederlÀndernas. Vi fann skillnader mellan de bÄda lÀndernas utbildningssystem och vilka ÄtgÀrdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att lÀnderna drabbats olika svÄrt av den senaste recessionen..

Denna studie har genomförts för att skapa större förstÄelse för hur generation y uppfattas i arbetslivet. Det har gjorts utifrÄn tre teman: Vad som karaktÀriserar generationen, hur man leder dem samt vilka utmaningar organisationerna stÄr inför i och med den nya generationens intÄg pÄ arbetsmarknaden. Detta gjordes genom en kvalitativ studie i form av tre semistrukturerade intervjuer med fyra personer med personalansvar fördelade pÄ tre olika organisationer. Resultatet av studien visar att organisationerna till stor del har negativa uppfattningar av generation y i arbetslivet, men pÄpekar Àven att det till viss del handlar om mognad och att den nya generationen kommer att Àndra sina attityder och vÀrderingar med tiden. Den största utmaningen man sÄg med den nya generationen var att attrahera dem till att vilja jobba i just deras organisation.

Begreppet ?fickpark? Àr en direktöversÀttning frÄn det engelska ordet ?pocket park?vilket för det mesta syftar pÄ en liten park med mycket innehÄll. Det Àr ett relativt nytt begrepp inom den svenska planeringen. Den kommun som i Sverige jobbat mest aktivt med fickparker Àr Enköping. Parktypen kan vara anvÀndbar i takt med att stÀderna förtÀtas.

FriÄrreformen genomfördes i hela Sverige vid Ärsskiftet 2004/05 med tvÄ huvudsyften, att underlÀtta för arbetslösa att komma in pÄ arbetsmarknaden och att erbjuda arbetstagare möjlighet till ledighet. Reformen har vÀckt stort intresse, hos arbetstagare och i media. MÄnga artiklar har skrivits om de positiva effekterna men Àven negativa sidor har lyfts fram. Syftet med denna uppsats Àr att försöka uppnÄ en förstÄelse för de motiv och övervÀgande som ligger bakom valet att ta ut friÄr sett ur ett arbetstagarperspektiv. Syftet Àr ocksÄ att i viss mÄn stÀlla detta mot arbetsgivarens syn pÄ friÄrsledighet.

Syrefattiga förhÄllanden frÄn översvÀmningar uppstÄr tillfÀlligt i hÄrdgjorda stadsmiljöer och hotar trÀdens tillvÀxt och överlevnad. Under perioder av syrefattiga förhÄllanden uppstÄr skador pÄ trÀdets rotsystem och viktiga biologiska processer som fotosyntes och respiration hÀmmas. TrÀd som vÀxer naturligt i flodslÀtter lever under liknande förhÄllanden med periodiska översvÀmningar och stundtals syrefattiga miljöer. Genom att utveckla morfologiska och fysiologiska strategier kan översvÀmningstoleranta trÀdarter i flodslÀtter överleva de syrefattiga förhÄllandena. Betydande strategier inkluderar aerenchyma vÀvnader, adventiva rötter, förstorade lenticeller eller klyvöppningar och biokemiska mekanismer.

Investeringar som görs i humankapital kan ses som lönsamma dÄ de kan bidra till konkurrensfördelar, högre resultat och bÀttre service. Detta kan ske via utbildningar, satsningar i företagshÀlsovÄrd och arbetsmiljö för att stimulera och behÄlla personal.  Humankapitalinvesteringar ger utrymme för utvecklingsmöjligheter vilket hjÀlper företag att verka konkurrenskraftiga i en förÀnderlig miljö. Dock har det pÄvisats svÄrigheter i att mÀta effekten av investeringarna. Genom uppföljning i form av undersökningar hos dess intressenter kan företagen fÄ en bÀttre uppfattning kring investeringens effekt.

Detta Àr ett examensarbete inom Sociologi (C/D) vid LuleÄ Tekniska Universitet med det övergripande syftet: Att undersöka och definiera mÀnniskors upplevelse av trygghet i förhÄllande till sjukförsÀkringen och hur viktig tjÀnstemÀn som möter berörda individer och individerna sjÀlva uppfattat att individens upplevelse av trygghet Àr för rehabilitering till arbete.Det Àr en mycket liten andel personer som blir nekad/fÄr indragen sjukpenning eller utförsÀkras. Men Att risken finns, och att regelverket upplevs svÄrt att förstÄ för det egna konkreta Àrendet gör att upplevelsen av trygghet minskar. Att regelverket förÀndras och vilken praxis som tillÀmpas kan göra det svÄrt för individen att kÀnna tillit till systemet eftersom praxis inte alltid samstÀmmer med regelverket. Samtidigt som reglerna för sjukskrivning harförÀndrats sÄ att fler sjukskrivna förlorar sina arbeten, har arbetsmarknaden förÀndrats vilket kan göra det Ànnu svÄrare för den med begrÀnsad arbetsförmÄga eller sjukskrivningshistorik att finna nytt arbete.Studien har en teoretisk grund utifrÄn Anthony Giddens Modernitet och sjÀlvidentitet och Ulrich Beck RisksamhÀllet men ocksÄ senare sociologisk forskning gjord av Daniel Melén SjukförsÀkringssystemet och andra relevanta artiklar, böcker och aktuella studier bland annat SocialförsÀkringsrapporter.Studien Àr genomförd under hösten 2014 och omfattar 13 intervjuer med tjÀnstemÀn inom Arbetsförmedlingen, FörsÀkringskassan, Socialförvaltningens försörjningsstödsenhet samt personer som inte yrkesmÀssigt möter sjukskrivna, hÀlften av alla informanterna har egen erfarenhet av lÀngre sjukskrivning. Urvalet inför intervjuerna har gjorts med en kombinationav subjektivt urval och snöbollsurval.I denna studie framgÄr det att trygghet rörande individens ekonomi Àr av stor betydelse för en gynnsam rehabilitering och ÄtergÄng i arbete/att klara av att hantera förÀndringar och vara förÀndringsmotiverade.

SÀlen Àr norra Europas största skidcentrum och Àr under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB Àger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I HundfjÀllet planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstÀrka omrÄdet som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som efterstrÀvas. MÄlet Àr att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjÀllmiljö.

Stress och trÀning Àr ett omdiskuterat fenomen bland mÀnniskor, i media och i reklam i dagens samhÀlle. Allt fler mÀnniskor studerar ocksÄ pÄ universitet och högskolenivÄ för att lyckas ta sig in pÄ arbetsmarknaden. PÄ högskolenivÄ krÀvs det stor ambition av individen för att klara av de krav som finns. VÄr studie vill öka förstÄelsen för hur unga högskolestudenter upplever stress samt hur deras fysiska trÀning kan vara ett verktyg för stresslindringen och identitetsskapandet. Socialpsykologiska teorier om identitetsskapande i ett senmodernt samhÀlle var utgÄngspunkten för att belysa fenomenet.