Studiens syfte har varit att fÄ insikt och kunskap om kvinnor med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och vilka upplevelser och erfarenheter dessa kvinnor bÀr med sig av arbetslivet, samt deras olika strategier i arbetssituationer. För att fÄ ett ytterligare perspektiv pÄ de berörda kvinnornas situation pÄ arbetsmarknaden, har syftet med studien Àven varit att undersöka hur en rehabiliteringsaktör ser pÄ kvinnornas situation samt vilka stödinsatser som finns för den berörda gruppen. Som blivande Studie- och yrkesvÀgledare bedömer vi studiens Àmne som viktigt, dÄ vi anser att dessa kvinnor ska fÄ det stöd de kan tÀnkas behöva pÄ arbetsmarknaden. Vi menar ocksÄ att det Àr en viktig samhÀllsekonomisk frÄga. Eftersom kvinnor med ADHD Àr en grupp som hittills inte fÄtt samma utrymme i forskningen som mÀn med ADHD Àr detta Àmne i hög grad aktuellt och relevant.

This study describes how a larger investment by a private company in the northern interior can affect a municipality?s economy. The mobility to the municipality is expected to increase and some of the direct and indirect effects that this investment can implicate on their economy are discussed. The method for this study is qualitative. Interviews have been made with the initiative owner of the company LHG Learning Center and with civil servants in the municipality of Lycksele. The conclusions drawn in this study are that the establishment of LHG Learning Centers in Lycksele will include both opportunities and risks for the municipality?s future.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur timanstÀllda inom Àldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen Àr att genererar en förstÄelse för hur det kan vara att arbetamed en ?a-typisk? anstÀllning i ett emotionellt arbete. Studien baseras pÄ 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa Àr intervjuer med timanstÀllda, entillsvidareanstÀlld samt en omrÄdeschef inom Àldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjÀlp av socialpsykologiska teorier sÄ som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv pÄ den nya arbetsmarknaden..

Arbete Àr en central del i individens liv. Dels en ekonomisk försörjning samt att det ger underlag till ett fysiskt liv och social identitet (Höglund 2000). Dock har en del grupper det svÄrt att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att individer som begÄtt brott har det svÄrare att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden dÄ de stigmatiseras (Carter 2009). Idag Àr det vÀldigt vanligt att arbetsgivare begÀr ett utdrag ur belastningsregistret, detta gör att före detta kriminella löper större risk att sÄllas bort i rekryteringsprocesser (Backman 2012).Syftet med denna studie Àr att undersöka hur dömda individer upplever eventuella möjligheter och hinder för att ta sig ur kriminalitet samt att förstÄ vad arbete har haft för betydelse fördem.

Barnmorskor har historiskt sett förknippats med kvinnor, kvinnor som ville hjÀlpa andra kvinnor med sina förlossningar. Detta yrke har sedan dess kallats för att vara ett yrke dÀr de anstÀlldas vilja att arbeta kommer frÄn motivet att hjÀlpa andra, ett kall till yrket. LÄga löner och dÄlig arbetsmiljö har barnmorskor i media vittnat om i dagslÀget, och barnmorskor avslutar sin anstÀllning pÄ grund ut av detta. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fem barnmorskor upplever sina arbetsvillkor utifrÄn ett genusperspektiv. Ett intresse att försöka förstÄ om de intervjuades arbetsvillkor pÄverkas utav det faktum att arbetsmarknaden Àr könssegregerad och barnmorskeyrket Àr klassats som ett typiskt kvinnoyrke.

Sveriges har under flera Är haft en hög ungdomsarbetslöshet och jÀmfört med andra lÀnder i Europa ligger den pÄ en högre nivÄ Àn genomsnittet. Enligt Statistiska CentralbyrÄn (SCB) berÀknas arbetslösheten bland svenska ungdomar ligga pÄ 26,4 procent vilket Àr högre Àn vad den var under samma period förra Äret. Det finns mÄnga skilda meningar kring varför ungdomar har svÄrt att komma in pÄ arbetsmarknaden och trots de ekonomiska ÄtgÀrder som riksdagen genomfört sÄ fortsÀtter ungdomsarbetslösheten att stiga.Syftet med studien var att söka djupare förstÄelse för vad som pÄverkar rekryterare att anstÀlla eller inte anstÀlla ungdomar. Vilka kvalifikationer och personliga egenskaper söker rekryterare och efterfrÄgas ekonomiska ÄtgÀrder eller vad tror de skulle underlÀtta ungdomars intrÀde pÄ arbetsmarknaden? För att ta reda pÄ detta genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tvÄ rekryterare frÄn tre olika branscher, hotell- och restaurangbranschen, IT- och telekombranschen och vÄrd- och omsorgsbranschen.

BAKGRUND OCH PROBLEM: Konsumtionen pĂ„ detaljhandelsmarknaden i Sverige har ökat desenaste Ă„ren och Ă€r den tredje starkaste i Europa. Detaljhandeln har internationaliserats ochfler utlĂ€ndska aktörer lockas att etablera sig i Sverige. Den spanska klĂ€dkedjan Zara som Ă€r endel av Inditexgruppen öppnade sin första butik i Sverige Ă„r 2003. År 2006 tog Inditex överförsta platsen frĂ„n Hennes & Mauritz som största klĂ€dkedja sett till omsĂ€ttningen och Zarautmanar nu de svenska klĂ€dkedjorna inom beklĂ€dnadsbranschen. VĂ„r frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Vilkaegenskaper Ă€r fördelaktiga för ett företag vid en etablering pĂ„ en ny marknad?SYFTE: VĂ„r uppsats syftar till att studera hur konkurrenskraftigt Zaras koncept Ă€r pĂ„ densvenska marknaden samt undersöka Zaras etablering i Sverige.AVGRÄNSNINGAR: Vi har valt att fokusera pĂ„ Zara inom Inditexgruppen eftersom detkonceptet stĂ„r för den största andelen av gruppens totala försĂ€ljning.

BolagsskattesÀnkningen genomfördes den 1 januari 2013, mÄlet med sÀnkningen var att stimulera Sveriges tillvÀxt dÄ en sÀnk bolagsskatt sÀgs öka investeringsviljan. Med sÀnkningen ville man ocksÄ minska incitamenten för företag att flytta sina verksamheter till lÄgskattelÀnder. Att bolagsskattesatsen sÀnktes vÀckte ett intresse som skapade denna uppsats att undersöka vilka faktorer det Àr som styr bolagsskattesatsen, till exempel, i en liten öppen ekonomi som den svenska.  Teorin grundar sig i kapitalstruktur och finansieringsbeslut. Faktorer som anses pÄverka bolagsskatten och som valts ut Àr utlÀndska direktinvesteringar, öppenhet mot kapitalflöde och BNP per Capita. Datainsamling har skett sekundÀrt och bearbetats i det analytiska programmet R.

Uppsatsen presenterar de ekonomiska problem som Àr förenliga med olika rekryteringssystemtill militÀrtjÀnstgöring. Dagens situation i Europa Àr att lÀnder lÀmnar det gamlavÀrnpliktsystemet för att övergÄ till frivilliga rekryteringssystem. Det svenska förslagetinnebÀr ett ökat inslag av frivillighet och försvarsmakten fÄr en mer kostnadseffektivpersonalrekrytering. För individen kommer nuvÀrdet pÄ framtida inkomster stiga eftersom detblir mer tid till sysselsÀttning pÄ den civila arbetsmarknaden, nÀr den obligatoriska tidenkortas ner. Den negativa effekten av det nya förslaget Àr att försvarsmakten hÄller kvarinslaget av vÀrnplikt och individen erhÄller en lön som inte stÀmmer överens medreservationslönen..

Bakgrund: Utsatta grupper som saknar studier eller arbete riskerar att permanenta sin situation i utanförskap. MÄnga i dessa grupper Àr i behov av sÀrskilt stöd och hjÀlp frÄn samhÀllet. ArbetsmarknadsÄtgÀrden AmÄ (fingerat namn) har en sÄdan uppgift. AmÄs syfte Àr att stödja individer i behov av samverkande rehabiliteringsinsatser och att underlÀtta möjligheterna för individer att nÄ egen försörjning.Syfte: Att belysa upplevelser kring stödet som framgÄngsfaktor i AmÄ som bidragit till arbete/studier.Metod: En intervjustudie med fem respondenter som lyckades komma ut i arbete eller studier efter avslutat tid i AmÄ. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer.

Syfte Syftet Àr att ta reda pÄ vilka olika faktorer mÀnniskor som flyttat till Uddevalla kommun under 2009 anser ha varit avgörande för deras val av bostadsort utifrÄn demografisk, socioekonomisk och geografisk indelning.FrÄgestÀllningar Vilka grupper flyttar till Uddevalla kommun?Vilka bakomliggande faktorer som avgjort valet att flytta till Uddevalla kommun?Hur/om de avgörande faktorerna skiljer sig mellan olika grupper?Finns det nÄgra faktorer som Àr unika eller framtrÀdande med Uddevalla kommun jÀmfört med Sverige i stort?Vad kan Uddevalla kommun göra för att stimulera inflyttningen?Metod Kvantitativ studie om migranter till Uddevalla kommun under 2009 och deras preferenser.Resultat Uddevallas inflyttare följer det nationella mönstret och utgörs frÀmst av unga personer och personer med svag stÀllning pÄ arbetsmarknaden. Vad som utmÀrker Uddevalla jÀmfört med landet i stort Àr att mÄnga skattar naturfaktorer högt, sÄsom att Uddevalla Àr havsnÀra, att det finns vacker natur och möjligheten till friluftsliv. Uddevallas migranter lÀgger ocksÄ mindre vikt vid arbets- och studierelaterade faktorer, sociala faktorer och ekonomiska faktorer Àn vad nationella studier har visat. Tittar man pÄ skillnaderna mellan de olika demografiska och socioekonomiska grupperna sÄ Àr det framför allt skillnader i service- och infrastrukturfaktorer som förÀndras beroende pÄ de behov som frÀmst de demografiska och socioekonomiska egenskaperna ger upphov till.I frÄga om hur Uddevalla bör marknadsföra sig sÄ Àr det första steget att se till att samhÀllsservicen och infrastrukturen fyller behoven hos medborgarna.

Forskare menar att unga uppvisar en arbetsattityd som skiljer sig frÄn den Àldre generationen. Tidigare forskning visar pÄ att tillfredstÀllelse i relation till olika variabler, bland annat Älder, förekommer det konkreta skillnader mellan unga och Àldre i deras sÀtt att resonera kring vilka faktorer som Àr viktiga i arbetslivet. Tidigare forskning visar Àven att samhÀllet och arbetsmarknaden prÀglas allt mer av de postmaterialistiska vÀrderingarna dÀr unga i större utstrÀckning prioriterar faktorer sÄsom sjÀlvutveckling och livskvalitet medan de Àldre lÀgger större vikt vid anstÀllningstrygghet och ekonomisk trygghet. Ungas attityd hÀnger samman med de förÀndringar som sker pÄ arbetsmarknaden, det vill sÀga att man gÄr mot en mer postmaterialistiskt marknad dÀr arbetsformerna och arbetstiderna tenderar vara allt mer flexibla och diffusa. UtifrÄn Herzbergs teori om hygienfaktorer och motivationsfaktorer, Àr vÄrt syfte med denna studie att fÄ en uppfattning och förstÄelse av hur nÄgra unga upplever sin arbetstillfredsstÀllelse och prestation i arbetet.

Bergsbruket har under lÄng tid haft stor betydelse för Sverige bÄde ekonomiskt och politiskt. Det har ocksÄ haft en inverkan pÄ naturmiljön bland annat genom huggningar för brÀnsle och utslÀpp av tungmetaller. Ett av de omrÄden i Sverige som Àr mest kÀnt för sin metallhantering Àr Bergslagen. Idag Àr mÄnga gruvor nedlagda. En som fortfarande Àr i drift Àr gruvan i Garpenberg i Dalarna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ungdomarna med utlÀndsk bakgrund upplever sin arbetslöshet, hur arbetslösheten pÄverkar deras identitet och livsvillkor samt vilken inverkan det sociala nÀtverket har pÄ deras arbetssökning. Eftersom syftet med studien var att generera kunskap baserad pÄ ungdomars subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod intervjuer med sex arbetslösa unga invandrare i Äldern 20 till 30 Är. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en ingÄende detaljbeskrivning av ungdomarnas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter, samt att undersöka hur respondenternas livsvillkor och identitet pÄverkades av att vara arbetslösa och arbetssökande. Samtidigt utforskades andra förhÄllanden som syftade till att se hur respondenternas bakgrund pÄverkade deras förmÄga att komma in pÄ arbetsmarknaden, och vilka förvÀntningar respondenterna hade om framtiden pÄ den svenska arbetsmarknaden.Empirin analyserades mot bakgrund av mitt metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt samt mina teoretiska teorier som har sin utgÄng i bl.a. Bourdieus begrepp om olika kapital, formella och informella kanaler, etnicitet samt stigmateorier.

Generation Y skiljer sig mycket frÄn andra generationer pÄ grund av uppfostran och samhÀllsförÀndring. Deras intÄg pÄ arbetsmarknaden tvingar arbetsgivare att anpassa sig till nya krav och förvÀntningar. Mot bakgrund i detta var studiens syfte att studera generation Ys arbetsmotivation. MÄlsÀttningsteorin tillÀmpades i form av variablerna mÄlsvÄrighet, mÄlspecificitet, sjÀlvbemÀstring och feedback. En enkÀtundersökning med 70 respondenter mellan 20 och 32 Är genomfördes. Regressionsanalyser visade att 34 % av variansen i arbetsmotivation förklaras genom mÄlsÀttning.