För att pÄ ett bra sÀtt förbereda elever för en övergÄng frÄn skola till arbetsliv ska samhÀllets snabba utveckling och förÀndring ocksÄ speglas inom skolans vÀrld. Merparten av de svenska ungdomarna gÄr idag en gymnasieutbildning, innan de kommer i kontakt med arbetsmarknaden utanför skolan. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur skola och företag kan samarbeta kring APU, den arbetsplatsförlagda utbildningen, som ska förbereda ungdomarnas möte med arbetslivet. Att ur ett arbetsplatsperspektiv förmedla intryck av APU som en fruktbar lÀnk mellan skola och arbetsliv. APU Àr ett instrument för gymnasieskolan att bygga broar till arbetsmarknaden. Tidigare forskares syn pÄ utbildning och kunskap har gett mig en bild av hur olika komponenter kan pÄverka den arbetsplatsförlagda utbildningen.

Studien Àr en longitudinell analys dÀr syftet Àr att beskriva ungdomars vardagliga livsföring utifrÄn de lokala villkoren i Haparanda Är 2007, det vill sÀga efter Ikeas etablering. Ett delsyfte Àr att synliggöra förÀndringen i den lokala samhÀllsstrukturen mellan Är 2005 och Är 2007 och om förutsÀttningarna Àr lika för unga kvinnor och mÀn att skapa sig en meningsfull framtid i kommunen. I studien kombineras bÄde kvalitativ och kvantitativ metod. Intervjuerna utgörs av ungdomar i Haparanda kommun samt en arbetsförmedlare pÄ den lokala arbetsförmedlingen. EnkÀtundersökning baseras pÄ insamlad data som har gjorts vid tvÄ tillfÀllen, Är 2005 samt Är 2007, dels för att belysa förÀndringen i den lokala samhÀllsstrukturen mellan Ären, dels som ett komplement till det kvalitativa materialet.

Det senaste decenniet har konkurrensen pĂ„ arbetsmarknaden ökat ochefterfrĂ„gan pĂ„ talanger blivit allt vanligare. Arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behĂ„lla sina medarbetare har dĂ€rför fĂ„tt stort fokus bland företag och kan bland annat göras genom Talent Management-processen. Employer Branding(EB) Ă€r en vanlig strategi inom detta som innebĂ€r att som företag attrahera talanger genom ett starkt varumĂ€rke. Även arbetstagare lĂ€gger större fokus pĂ„ att marknadsföra sig sjĂ€lva genom bland annat Self Marketing (SM). Oundvikligen bygger bĂ„de arbetsgivare och arbetstagare upp förvĂ€ntningar om vad dessa kan bidra med till motsvarande part och frĂ„gan Ă€r hur dessa förvĂ€ntningar infrias?Syftet med denna uppsats Ă€r att visa hur förvĂ€ntningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare som Ă€r berörda av Talent Management kan se ut och hur dessa förvĂ€ntningar pĂ„verkar relationen mellan parterna.I syfte att svara pĂ„ vĂ„r frĂ„gestĂ€llning har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats.

Vi har gjort en kvalitativ studie som syftar till att sprida en ny bild av de unga mÀnnen med utlÀndsk bakgrund i Angered. Vi vill förÀndra de stereotypa förestÀllningar som florerar i samhÀllet och synen pÄ förorten som media upprÀtthÄller. ForskningsfrÄgorna vi har anvÀnt oss av Àr som följer: Hur sysselsÀtter de sig? I vilken utstrÀckning Àr de integrerade i det svenska samhÀllet? och Vilka svÄrigheter möter de vad gÀller integrationen? Materialet insamlades genom Ätta enskilda semi-strukturerade intervjuer. Vi analyserade resultatet med hjÀlp av meningskodning och tolkade det sedan med hjÀlp av den postkoloniala teorin.

Att söka arbete idag kan vara en komplicerad och frustrerande process. Mycket vikt ligger i vem du Àr som person och inte bara i vilka meriter eller vilken utbildning du har. Det finns dessutom olika förutsÀttningar för dig att bli anstÀlld beroende pÄ vilken grupp i samhÀllet du tillhör. För arbetsgivarna ligger det bÄde tid och pengar i att skaffa nya medarbetare. Dessutom Àr det viktigt att hitta rÀtt person till jobbet dÄ det kan bli kostsamt att anstÀlla ?fel?.

Det senaste decenniet har konkurrensen pĂ„ arbetsmarknaden ökat ochefterfrĂ„gan pĂ„ talanger blivit allt vanligare. Arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behĂ„lla sina medarbetare har dĂ€rför fĂ„tt stort fokus bland företag och kan bland annat göras genom Talent Management-processen. Employer Branding(EB) Ă€r en vanlig strategi inom detta som innebĂ€r att som företag attrahera talanger genom ett starkt varumĂ€rke. Även arbetstagare lĂ€gger större fokus pĂ„ att marknadsföra sig sjĂ€lva genom bland annat Self Marketing (SM). Oundvikligen bygger bĂ„de arbetsgivare och arbetstagare upp förvĂ€ntningar om vad dessa kan bidra med till motsvarande part och frĂ„gan Ă€r hur dessa förvĂ€ntningar infrias?Syftet med denna uppsats Ă€r att visa hur förvĂ€ntningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare som Ă€r berörda av Talent Management kan se ut och hur dessa förvĂ€ntningar pĂ„verkar relationen mellan parterna.I syfte att svara pĂ„ vĂ„r frĂ„gestĂ€llning har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats.

Examensarbetet har gÄtt ut pÄ att sjÀlvstÀndigt jobba som 3D-generalist och fÄ kunskap och erfarenheter ute pÄ arbetsmarknaden. Jag har jobbat i samarbete med ett TV-företag pÄ en vinjett som kanske skulle anvÀndas. Det har varit ett hÄrt och stressigt arbete. Det har funnits saker som inte gÄtt att slutföra, en deadline som överskridits. Det har funnits Àndringar idémÀssigt samt osÀkerhet.

Sverige, och övriga Europa, stÄr inför en demografisk omvandling som inte bör, eller kan, ignoreras. Den Äldrande befolkningen, det senare intrÀdet pÄ arbetsmarknaden och den minskade fertilititeten gör det högst aktuellt att hitta ett sÀtt att fÄ den arbetande delen av befolkningen att stanna lÀngre pÄ arbetsmarknaden. Denna studie undersöker sambandet mellan arbetsmiljö och pensionsbeslut genom att titta pÄ den sjÀlvskattade pensionsavgÄngen. TvÀrsnittsdata frÄn Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar frÄn Ären 2005, 2007, 2009 och 2011 anvÀnds för att undersöka detta samband. En binÀr logistisk regressionsanalys utförs dÀr frÄgan ?Tror du dig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsÄlder i ditt nuvarande yrke?? utgör den beroende variabeln.

Syftet med uppsatsen Àr se om positiv etnisk sÀrbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebÀra. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rÀtten ser ut vad gÀller positiv sÀrbehandling i dagslÀget. En del av analysen Àr skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjÀlp av intersektionalitet belyses skÀrningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen Àr skriven med juridisk metod och ett samhÀllsvetenskapligt perspektiv.RÀtten för positiv sÀrbehandling Àr snÀv och utgÄr frÄn EU-regleringar.

Studier har visat att unga har allt svÄrare att etablera sig pÄ de arenor som hör vuxenlivet till, det gÀller sÄvÀl intrÀde i arbetslivet, eget boende som familjebildande. Detta har medfört att ungdomstiden blivit allt mer utdragen och strÀcker sig lÀngre upp i Äldrarna. Fokus i studien riktades mot ungas etablering pÄ bostadsmarknaden och syftet med undersökningen var att nÄ en förstÄelse för hur ungdomar födda pÄ 80-talet i Äldrarna 19-23 Är upplever situationen att bo hemma hos sina förÀldrar. Vidare var studiens syfte att skapa en förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar ungdomarna till att bo kvar hemma hos sina förÀldrar. Detta problemomrÄde kan ses ur ett mikro- och ett makroperspektiv, dÀr sociala strukturer pÄ makronivÄ utgörs av kulturen, normerna och vÀrderingarna i samhÀllet, samt de objektiva institutionerna.

Att söka arbete idag kan vara en komplicerad och frustrerande process. Mycket vikt ligger i vem du Àr som person och inte bara i vilka meriter eller vilken utbildning du har. Det finns dessutom olika förutsÀttningar för dig att bli anstÀlld beroende pÄ vilken grupp i samhÀllet du tillhör. För arbetsgivarna ligger det bÄde tid och pengar i att skaffa nya medarbetare. Dessutom Àr det viktigt att hitta rÀtt person till jobbet dÄ det kan bli kostsamt att anstÀlla ?fel?.

Examensarbetet syftar till att undersöka enskilda personers upplevelser av att arbeta i ett yrke som till antalet domineras av det motsatta könet. Vi har studerat de möjligheter och hinder som upplevs i den dagliga yrkesverksamheten, samt omgivningens bemötande och reaktioner pÄ av yrkesvalet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning i form av 8 samtalsintervjuer med personer, verksamma i ett arbete dominerat av det motsatta könet. Genom kunskaper om hur det Àr att bryta könsmönster pÄ en segregerad arbetsmarknad samt hur man upplever sin plats i yrket hoppas vi att studien kan bidra till att fler fÄr chansen att bryta ett traditionellt könsmönster pÄ arbetsmarknaden. Vi har anvÀnt oss av teorier och forskning som beskriver ett könssocialiserat samhÀlle, en könssegregerad arbetsmarknad med könsmÀrkningsprocesser dÀr mannen utgör norm.

Syftet med examensarbetet Ă€r att bistĂ„ stadsingenjörskontoret vid Sandvikens kommun som behöver hjĂ€lp att mĂ€ta in mark, vĂ€gar och objekt som kan pĂ„verka genomförandet av en detaljplan för etablering av smĂ„hustomter i södra Årsunda. InmĂ€tning av omrĂ„det utfördes med en totalstation Leica TPS 1203+ inlĂ„nad frĂ„n Högskolan i GĂ€vle. Totalstation valdes för att fĂ„ en hög noggrannhet i höjdmĂ€tningar av vĂ€gar och brunnar. Behandling av mĂ€tdata och framstĂ€llning av en karta och en terrĂ€ngmodell gjordes i programvaran Geo. Kartan presenteras i A3-format som en bilaga till rapporten och Ă€r en kombination av fastighetsgrĂ€nser, fastighetsbeteckningar och byggnader ur Sandvikens kommuns primĂ€rkarta, sammanslaget med detta projekts inmĂ€tningar i omrĂ„det. TerrĂ€ngmodellen visualiserar omrĂ„dets höjdskillnader pĂ„ cirka 3 m genom fĂ€rgkodning och presenteras som en figur i resultatdelen. .

NÀr man som utrikes född akademiker kommer till Sverige Àr det lÀtt att hamna i en migrationsprocess som kan ta lÄng tid. Det immigrerar individer till Sverige med en akademisk examen i bagaget samtidigt som Sverige lider brist pÄ vissa akademiska yrkesgrupper. De som kommer skulle kunna avhjÀlpa bristen pÄ akademisk arbetskraft men de har svÄrt att ta sig in pÄ den svenska arbetsmarknaden. VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka och analysera utrikes födda personer med en lÀrarexamen och deras vÀg till ULV (utlÀndska lÀrares vidareutbildning). Vi har studerat vilka förvÀntningar de har pÄ utbildningen och om de ser skillnader pÄ sin yrkesroll i Sverige jÀmfört med det tidigare hemlandet.

I dagens samhÀllsklimat Àr priset nÄgot som tas mer och mer i beaktande. Aspekter sÄ som miljöpÄverkan och produktkvalité Àr fortfarande viktiga men priset tenderar ÀndÄ att vara den viktigaste faktorn. Det Àr dÀrför inte sÀrskilt förvÄnande att observera Lidls expansion över Europa de senaste Ären. Lidl har med likhet med andra lÄgprisbutiker valt att koncentrera sig pÄ ett reducerat produktsortiment i förhÄllande till traditionella kedjor och samtidigt erbjuda en stor andel egna mÀrken. Detta har gjort att de har lyckats upprÀtthÄlla sitt anseende som lÄgpriskedja.