Det Àr idag en stor andel individer som vÀljer att lÀsa vidare efter gymnasiet. Ofta krÀvs det attstudenten satsar bÄde tid och pengar. MÄnga som vÀljer att lÀsa vidare gör detta för att fÄtillgÄng till en allt mer kvalificerad arbetsmarknad. Denna studie avser att undersöka hurövergÄngen frÄn akademiska utbildningar till arbetsmarknaden ser ut. För att kunna studera?övergÄngen? kommer denna studie att undersöka vad som krÀvs av tidigare studenter nÀr dekommer ut pÄ arbetsmarknaden, om de fÄtt de rÀtta förkunskaperna samt om de valt att göranÄgot extra sÄ som volontÀrarbeten, föreningsaktiviteter eller dylikt under sin studietid.Studien syftar Àven till att studera om det föreligger nÄgra skillnader eller likheter mellan enteknisk samt en samhÀllsvetenskaplig utbildning.

Den aktuella studien kretsar kring temat det fria skolvalet och Àmnar studera Uppsala kommuns ?högstadiemarknad?. Detta görs ur tvÄ hÀnseenden. Dels genom att kartlÀgga högstadiemarknadens etablering och utseende, i termer av friskoleetablering, sedan skolvalsreformernas införande i början av 1990-talet fram till 2014, och dels genom att studera hur nÄgra potentiella faktorer pÄverkar enskilda skolors förmÄga att rekrytera elever pÄ marknaden, sett till hur mÄnga elever de lockar lÀsÄren 2006/07, 2009/10 samt 2013/14. Följande tvÄ forskningsfrÄgor besvaras: Hur har högstadiemarknaden i Uppsala kommun, sett till producenterna och huvudmannatypernas andelar av marknaden, förÀndrats sedan införandet av det tidiga 1990-talets skolreformer? Och kan lÀrartÀthet, marknadsföringskostnad, skolkvalitet, betyg eller huvudmannatyp förklara den andel enskilda högstadieskolor har och har haft i konkurrensen pÄ samma marknad? Studien baseras frÀmst pÄ data frÄn Skolverkets offentliga databaser och analyseras via tabellanalys och linjÀr regressionsanalys.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka rÀttslÀget avseende tillstÄndsgivning till vindkraftverks etablering pÄ land. I uppsatsen behandlas miljöbalkens första fyra kapitel. I studien granskas det först tre tillstÄndsÀrenden frÄn tre olika lÀnsstyrelser och sedan genomförs en kortare rÀttsfallstudie över prejudicerande domar avseende lokaliseringen. En mycket tung vÀgledning för lokaliseringsbedömningen utgör, bÄde för lÀnsstyrelserna och för domstolen, översiktsplanering eller andra eventuella planeringar och policy. LÀnsstyrelserna behandlar planeringar eller policy med en annan utgÄngspunkt Àn domstolen gör.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrÄn en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anstÀlla personen i frÄga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet pÄ den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering Àgde rum..

Bakgrund Inom de nÀrmsta tio till femton Ären kommer den stora gruppen av 40- och tidiga 50-talister att gÄ i pension. Detta kommer att resultera i en brist pÄ arbetstagare och en generationsskiftning pÄ arbetsmarknaden. Att en ny generation Àr pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden, kan innebÀra nya krav pÄ arbetsgivaren. Detta medför att företag mÄste fundera över hur de ska bli mer attraktiva. De nya arbetstagarna mÄste motiveras till att stanna kvar i företaget, sÄ Àven de befintliga.

Den tredje september 2013 vann beslutet om Entré Syd laga kraft och det stod sÄledes klart att Ikea med tillhörande köpcentrum kommer att etablera sig pÄ SöderslÀtts handelsomrÄde. Detta har bidragit till att handlare och politiker i UmeÄ kÀnner sig oroliga för hur övrig handel kommer att pÄverkas, dÀr oron för centrumhandeln Àr framtrÀdande.Historiskt sett har lokalisering varit huvudsakligt fokus för forskning inom detaljhandeln dÀr senare forskning snarare sett andra aspekter som pÄverkar en konsument. Med detta som utgÄngspunkt har vi, pÄ uppdrag av Visit UmeÄ, genomfört en studie dÀr fokus har varit att undersöka om attributen: lokalisering, tillgÀnglighet, butiksutbud, service och övriga aktiviteter samt de bakomliggande faktorerna Älder, kön, inkomst, utbildning och bilinnehav pÄverkar en konsument i valet mellan externhandeln med tillhörande Ikea-varuhus och centrumhandeln. Uppsatsen utgÄr frÄn Falk och Julanders modell för hur kunder vÀljer inköpsstÀlle. Vidare bygger den teoretiska referensramen pÄ teorier om konsumentbeteende. Detta för att förstÄ vad som pÄverkar konsumenter.

This bachelor of economics paper discuss that the increasing globalization has put the small companies in the Swedish textile and clothing industry in a situation where internationalization has become a necessity. Furthermore has the European Union lead to that this type of companies has to seek growth on foreign markets with great socio cultural distance from the home country, Sweden. Nowadays there?s no time to internationalize in the same course of action like before. Before, the Swedish companies begun their operations abroad in fairly nearby countries and only gradually penetrated more far-flung markets.

Denna uppsats behandlar hur arbetsgivare och fackföreningar agerar vid uppsÀgningar av tjÀnstemÀn inom den privata sektorn. Syfte Àr att visa pÄ vilka sÀtt man som arbetsgivare kan göra avsteg ifrÄn turordningsregeln, ?sist in först ut?, samt att klargöra hur arbetsmarknadens parter stÀller sig till den tillÀmpning av turordningsreglerna som finns idag.I avsnittet om teoretisk utgÄngspunkt redogörs för de lagar och avtal som den svenska arbetsmarknadens parter har att förhÄlla sig till, vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist. FrÀmst gÀller det Lagen om anstÀllningsskydd och dess 22§, dÀr reglerna kring turordningen finns. I avsnittet teori redogörs för arbetsmarknadens parter och deras förutsÀttningar, samt hur det Àr möjligt att kategorisera arbetsmarknadens spelregler utifrÄn begreppet industriella relationer.Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning och insamlandet av data har skett dels genom intervjuer med parter pÄ arbetsmarknaden och dels genom analyser av domar frÄn arbetsdomstolen.I resultatredovisningen och analysen framkommer att det finns fem sÀtt att göra undantag frÄn turordningsregeln sist in först ut.

Studiens syfte handlade om att ge en ökad insikt i hur livssituationen ser ut för ungdomar som genomgÄtt gymnasiesÀrskolans nationella program, speciellt med avseende pÄ arbete/sysselsÀttning och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden. FrÄgestÀllningar som aktualiserats Àr: Hur ser professionella yrkesföretrÀdare pÄ de ungas situation och möjligheter till arbete/sysselsÀttning? Hur ser de unga sjÀlva pÄ sin situation och sina möjligheter? Vilket stöd och insats Àr betydelsefullt för de ungas möjligheter till upplevelse av delaktighet i arbete och samhÀlle? Vi har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats dÀr vi anvÀnt oss av intervjuer och genom detta fick vi möjlighet att möta mÀnniskor som önskar finna en meningsfull plats i samhÀlls och arbetslivet. Studien bygger pÄ fyra intervjuer med olika berörda yrkesföretrÀdare samt fyra intervjuer med unga vuxna vilka har en sÀrskolebakgrund. FrÄn intervjuerna har de viktigaste aspekterna kring de ungas förutsÀttningar, möjligheter och det önskvÀrda stöd som behövs lyfts ur och analyserats.

Den första svenska CFC-lagstiftningen trÀdde i kraft den 1 januari 1990 och har sedan dess genomgÄtt flera omarbetningar. Syftet med de svenska CFC-reglerna Àr att förhindra skatteplanering med bolag i lÄgbeskattade lÀnder och pÄ sÄ sÀtt försvara den svenska skattebasen. I kort innebÀr de svenska CFC-reglerna en möjlighet att beskatta Àgaren till ett i utlandet belÀget CFC-bolag löpande för dess inkomster frÄn CFC-bolaget.EG-domstolens dom Cadbury Schweppes föranledde att flera av medlemslÀnderna, dÀribland Sverige tvingades Àndra sina CFC-lagstiftningar. EG-domstolen konstaterade att CFC-lagstiftning utgör en inskrÀnkning av etableringsfriheten och skall förbjudas sÄvida CFC-bolaget inte utgör ett rent konstlat upplÀgg och dÄ etableringen sker i syfte att undvika nationell skatt. CFC-beskattning fÄr inte vidtas om det kan visas att det föreligger en verklig etablering frÄn vilken det bedrivs en faktisk ekonomisk verksamhet.

Tidigare forskning har pÄvisat en förÀnderlig arbetsmarknad som kÀnnetecknas av allt mer flexibla organisations-och anstÀllningsformer och individbaserade arbetsvillkor. TidsbegrÀnsat anstÀllda Äterfinns inom de mest otrygga anstÀllningarna, med sÀmre arbetsförhÄllanden och villkor i jÀmförelse med tillsvidareanstÀllda. Arbetsegenskaperna skiljer sig Ät pÄ sÄ sÀtt att den ekonomiska kompensationen Àr lÀgre inom visstidsanstÀllningar, inflytandet i arbetssituationen Àr mer begrÀnsad och anstÀllningstryggheten sÀmre. Dessutom Àr arbetsmarknaden vÀldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegrÀnsade anstÀllningar har fÄtt olika konsekvenser pÄ mÀn respektive kvinnor. Kön fyller sÄlunda en viktig funktion i detta sammanhang dÄ kvinnor Àr överrepresenterade inom de mest otrygga anstÀllningsformerna visstidsanstÀllningar.

Högskolorna utbildar fler journaliststudenter, men antalet arbetstillfÀllen i branschen ökar inte alls i samma takt. För att belysa det hÀr förhÄllandet har fyra företrÀdare för olika journalistutbildningar pÄ högskolenivÄ intervjuats ? vid Göteborgs universitet, Högskolan i Kalmar, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Intervjuerna har genomförts genom en halvstrukturerad metod. HuvudfrÄgorna i de halvstrukturerade intervjuerna har varit journalistutbildningens uppgift och ansvar, vad journaliststudenterna bör kunna och hur vÀl de Àr anpassade för arbetslivet samt vilken attityd studenterna har till sin utbildning.

DnB NOR, Norges ledande bank Àr en ny aktör som Är 2007 pÄbörjade sin etablering pÄ den svenska bankmarknaden vilken pÄ senare tid prÀglats av förÀndringar. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi pÄ den svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi.UtifrÄn studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillvÀxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform anvÀnts vilken bygger pÄ semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrÄn DnB NOR och Svenska Bankföreningen.Slutsatsen Àr att DnB NOR anvÀnt sig av en unik etableringsstrategi som bygger pÄ uppköp av företag verksamma pÄ indirekt relaterade marknader till den svenska bankmarknaden..

Uppsatsen undersöker hur utbud stÀmmer överens med efterfrÄgan pÄ högutbildad arbetskraft pÄ den svenska arbetsmarknaden. DÀrefter granskas allokeringen av de högutbildade samt deras arbetslöshet och löneutveckling. Resultaten visar tendenser i riktning mot ett överskott pÄ högutbildade, trots en överensstÀmmelse mellan utbud och efterfrÄgan. Detta i form av ökad överutbildning, högre arbetslöshet bland högutbildade som inte motsvaras av samma ökning hos lÀgre utbildade grupper samt sÀnkta löner för nyexaminerade akademiker. Efter uppdelning i Äldersgrupperna 25-44 Är respektive 45-64 Är visar det sig att överutbuds-tendenserna frÀmst Äterfinns bland de yngre.

Outsourcing av IT Àr nÄgot som kom igÄng i slutet pÄ 90-talet och Àr idag ett utbrett fenomen. Tillverkningsindustrins outsourcing till lÄglönelÀnder har pÄgÄtt lÀnge, men utvecklingen inom teknologi och global kommunikation innebÀr Àven att mÄnga tjÀnster numera kan transporteras stora strÀckor med liten, eller ingen, försÀmring av kvalitet, nÄgot som gjort att outsourcingen av IT kunnat vÀxa sig stor. Utvecklingen har ocksÄ inneburit att distinktionen mellan kvalificerade- och okvalificerade jobb inte lÀngre avgör om de ska outsourcas till lÄglönelÀnder eller inte. TjÀnstejobb kan alltsÄ precis som jobb inom tillverkning numera utsÀttas för konkurrens frÄn lÄglönelÀnder och flytta. Företag som outsourcar IT till lÄglönelÀnder kan öka fokus pÄ kÀrnverksamheten och fÄr tillgÄng till bÄde en bred kompetenspool och specialister, ofta till lÄga och flexibla lönekostnader.