Sök:

Sökresultat:

1558 Uppsatser om Etablering pć arbetsmarknaden - Sida 29 av 104

Att belöna lojalitet : en studie om hur generation Y motiveras av vinstandelssystem

Den svenska arbetsmarknaden sta?r info?r ett generationsskifte i och med att fyrtiotalisterna ga?r i pension och den yngre generationen, generation Y, kommer ut pa? arbetsmarknaden. Den ha?r generationen motiveras av andra faktorer a?n de a?ldre generationerna vilket inneba?r att organisationer beho?ver anpassa hur de arbetar med att motivera sina ansta?llda. Vinstandelssystem har historiskt sett visat sig vara ett framga?ngsrikt koncept men det finns en oklarhet ga?llande om dessa system kommer att fungera pa? en generation som inte va?rdesa?tter trygghet och som inte drar sig fo?r att byta arbetsgivare.

Ett försvagat kollektiv? : Lokala ordförandens erfarenheter av en lÀgre facklig organisationsgrad

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste Ären. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sÀgs bland annat bero pÄ den decentraliserade lokala fackliga verksamheten pÄ arbetsplatsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet frÄn studien visar att de frÀmsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit Àr en förÀndrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn pÄ facket samt politiska beslut.

Ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun : Hur ungdomar i Örebro kommun ser pĂ„ sin framtid.

Sammanfattning:Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun utifrĂ„n gymnasieelevernas egna Ă„sikter och upplevelser.Min frĂ„gestĂ€llning ser alltsĂ„ ut enligt nedan:Vad utmĂ€rker ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun?                       Hur stor andel av ungdomarna Ă€r arbetslösa?                        Vilka drabbas av arbetslösheten? Hur ser gymnasieelever i Örebro kommun pĂ„ sin framtid inom arbetsmarknaden?Uppsatsen bygger frĂ€mst pĂ„ enkĂ€ter som tvĂ„ gymnasieklasser svarat pĂ„ och detta stĂ€rks upp av tidigare forskning som jag har ansett som anvĂ€ndbar för att kunna svara pĂ„ min frĂ„gestĂ€llning.Nedan följer resultatet av min undersökning:I Örebro kommun Ă€r det cirka 2 200 ungdomar i Ă„ldrarna 18-29 Ă„r som Ă€r arbetslösa och siffran ser ungefĂ€r likadan ut varje Ă„r. De ungdomar som drabbas Ă€r de som kommer frĂ„n en familj dĂ€r en eller bĂ„da förĂ€ldrarna Ă€r eller har varit arbetslösa, om en eller bĂ„da förĂ€ldrarna Ă€r frĂ„n ett annat land eller om familjen nĂ„gon gĂ„ng fĂ„tt hjĂ€lp i form av socialbidrag. FörĂ€ldrarnas egen situation spelar mycket stor roll för barnens framtid.Gymnasieeleverna i Örebro kommun ser olika pĂ„ sin framtid, en stor del av dem Ă€r oroliga, dels pĂ„ grund av den höga ungdomsarbetslösheten, men Ă€ven för svĂ„righeten att hitta ett jobb, svĂ„righeten att skaffa sig erfarenheterna som krĂ€vs för att fĂ„ ett jobb. MĂ„nga ungdomar upplever Ă€ven att gymnasieskolan inte har hjĂ€lpt till att förbereda dem inför arbetslivet..

Zink- och selenvÀrden hos alpacka under svenska förhÄllanden

TrÀd har alltid varit en del av vÀrldens historia. För mÀnniskans vÀlbefinnande och för miljöns bÀsta Àr det viktigt att trÀden förblir en del av denna. I takt med att urbaniseringen ökar och naturomrÄdena krymper ombesörjs trÀdens fortlevnad bland annat av att mÄnga trÀd planteras. LÄngt ifrÄn alla trÀd lyckas dock etablera sig, varför det Àr sÄ Àr en komplex frÄga. TrÀden genomgÄr en lÄng resa frÄn att de Àr unga plantor tills att de stÄr som etablerade trÀd pÄ sin slutgiltiga vÀxtplats. Denna lÄnga resa, kallad distributionskedja, delas i föreliggande examensarbete in i nedanstÄende led: - Plantskola - Transport - Leverans - Mellanlagring - Plantering - Etableringsskötsel TrÀdens resa börjar i plantskolan som ung planta.

Röster frÄn grÀsrotsaktivister : en studie av kvinnors identitetsskapande kring Coca Cola Companys etablering i byn Plachimada, Indien.

Den liberala ekonomiska globaliseringen har lett till att Indien öppnat upp sin ekonomi och landets politiker vÀlkomnar idag utlÀndska investeringar sÄsom multinationella företag i hopp om ekonomisk tillvÀxt. DÄ Coca Cola Company etablerade en fabrik i byn Plachimada i södra Indien medförde detta miljöproblem i form av vattenbrist och förgiftning, vilket i sin tur ledde till stora sociala problem för byns befolkning. Idag Àr fabriken stÀngd pÄ grund av invÄnarnas lÄngvariga och kollektiva protester i vilka byns kvinnor varit sÀrskilt aktiva. Studiens syfte Àr att söka kunskap om hur Coca Cola Companys etablering i Plachimada liksom det kollektiva motstÄndet mot fabriken har pÄverkat identiteten hos de kvinnor som varit aktiva i motstÄndet. Syftet Àr vidare att skapa förstÄelse för hur kvinnorna ser pÄ ?vÀstvÀrlden? liksom pÄ sig sjÀlva i förhÄllande till vÀst.

Att vÀlja yrke ? kvinnor för sig, mÀn för sig

Med detta examensarbete vill jag undersöka vad ungdomar som gÄr tredje Äret pÄ gymnasiet skulle kunna tÀnka sig att arbeta med i framtiden och dÀrmed kunna se om de vÀljer könsbundna yrken. Jag vill Àven fÄ reda pÄ vad och vilka, killarna eller tjejerna, som pÄverkas mest i deras framtida yrkesval, samt fÄ veta vad eleverna har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och en enkÀtundersökning dÀr 72 elever deltog. Urvalet bestÄr av elever som gÄr pÄ samhÀllsvetenskapliga program i tre av Norrköpings kommunala skolor. Litteraturen som ligger till grund för examensarbetet Àr frÀmst Statens Offentliga Utredningar 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden.

George Gershwin och den symfoniska jazzen : Etablering av ett musikidiom

AbstractPilo, Joakim: George Gershwin och den symfoniska jazzen. Etablering av ett musikidiom. - Uppsala: Musikvetenskap ht 1998. - 60p. Hur kommer det sig att den musikaliska kombinationen mellan seriös konstmusik och populÀra inslag företrÀdesvis jazz, kunde vara sÄ pass framgÄngsrik? Den frÄgan ligger till grund för uppsatsen, dÀr huvudsyftet Àr att visa hur den amerikanska tonsÀttaren George Gershwin (1898-1937)  med Rhapsody In Blue (1924) lyckades etablera ett musikidiom, symfonisk jazz.

En annan vÀrld - Bara 20 minuter bort

Denna undersökning belyser vad som drivit fyra svenskar som arbetar inom vÀgledningsomrÄden att lÀmna Sveriges arbetsmarknad och söka arbete i Danmark. Vad som fÄr dem att stanna kvar samt upplevelser om kompetens och anstÀllningsbarhet lyfts fram. Via en kvalitativ metod undersöks om Danmark Àr en potentiell arbetsmarknad för svenska vÀgledare. Teori som anvÀnds i studien Àr push-pull. Ogynnsamma villkor pÄ en plats puttar bort, push, och gynnsamma villkor pÄ en annan drar till sig, pull.

DrÀktighetsdiagnostik med ultraljud av tackor i Sverige : hur tillförlitlig Àr ultraljudsundersökning?

TrÀd har alltid varit en del av vÀrldens historia. För mÀnniskans vÀlbefinnande och för miljöns bÀsta Àr det viktigt att trÀden förblir en del av denna. I takt med att urbaniseringen ökar och naturomrÄdena krymper ombesörjs trÀdens fortlevnad bland annat av att mÄnga trÀd planteras. LÄngt ifrÄn alla trÀd lyckas dock etablera sig, varför det Àr sÄ Àr en komplex frÄga. TrÀden genomgÄr en lÄng resa frÄn att de Àr unga plantor tills att de stÄr som etablerade trÀd pÄ sin slutgiltiga vÀxtplats. Denna lÄnga resa, kallad distributionskedja, delas i föreliggande examensarbete in i nedanstÄende led: - Plantskola - Transport - Leverans - Mellanlagring - Plantering - Etableringsskötsel TrÀdens resa börjar i plantskolan som ung planta.

Den kontrollerade generationsvÀxlingen : En komparativ studie om 40-talisternas pensionsavgÄngar i den kunskapsintensiva och industriella sektorn

SammanfattningI dagens samhÀlle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mÀngden 40-talister som har börjat och som ska gÄ i pension. Det talas om att dessa blivande pensionÀrer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som Àr av stor vikt för de verksamheter dÀr de arbetat. Denna kompetens, menar media, Àr oerhört viktig att bevara sÄ att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framÄt, istÀllet för att gÄ bakÄt. Media menar ocksÄ att den försvinnande kompetensen leder till en kris och Àr ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka och jÀmföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgÄngar som sker dÄ 40-talisterna lÀmnar arbetsmarknaden. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser verksamheterna pÄ de stora pensionsavgÄngarna av 40-talister, som mÄlats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad anvÀnder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vÄr undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har trÀffat personalansvariga pÄ tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

"Vi Àr ju ÀndÄ en del av hela samhÀllet" : Solakoop - en fallstudie av ett socialt företag

I arbetslivet har omfattande förÀndringar Àgt rum, vilket har inneburit hÄrdare villkor för alla men kanske sÀrskilt för dem som av olika anledningar stÄr utanför arbetsmarknaden. Denna uppsats Àr en fallstudie av ett socialt arbetskooperativ som drivs av mÀnniskor med psykiska funktionshinder. Studien syftar till att ge ökad förstÄelse för, och kunskap om, vilken betydelse det sociala arbetskooperativet har, och har haft, för den enskilde kooperatören och vidare för kooperatörernas livssituation i allmÀnhet, samt deras förhÄllande till arbetslivet i synnerhet.Vi har gjort en kvalitativ studie grundad pÄ djupgÄende intervjuer med sex kooperatörer samt med verksamhetens bÄda handledare. Slutsatserna av vÄr studie bygger pÄ analyser av dessaintervjuer. Den första och kanske viktigaste slutsats vi har dragit Àr att deltagandet i Solakoop Àr för kooperatörerna synonymt med ?det goda arbetet? och har givit dem ökat sjÀlvförtroende,initiativförmÄga och ansvarskÀnsla.

JMM ? vad hÀnde sen? : En intervjustudie med före detta studenter frÄn programmet Journalistik och multimedia

Vi har genom en kvalitativ studie undersökt relationen mellan JMM-utbildningen och journalistyrket, samt huruvida JMM-programmet Àr en professionsutbildning som förbereder studenten för journalistyrket. Detta har skett genom intervjuer med nio före detta JMM-studenter. VÄr teoretiska utgÄngspunkt har varit professionsteorier samt utbildningens betydelse i professionaliseringen av journalistyrket. Resultatet visar att intervjupersonerna Àr nöjda med JMM-utbildningen, Àven om de kÀnner att de inte blev helt förberedda pÄ den journalistiska yrkesroll de mött ute i arbetslivet.VÄra slutsatser Àr att utbildningen till viss del förbereder för journalistyrket, men att den aldrig kommer att kunna motsvara journalistyrkets verklighet gÀllande de redaktionella villkoren. Det Àr ocksÄ pÄtagligt att JMM-utbildningen förmedlar tydliga normer och vÀrderingar som ger en god grund att stÄ pÄ.

Arbetslöshet och arbetssökande bland ungdomar

Vi befinner oss idag i en tid med hög ungdomsarbetslöshet. Arbetsmarknaden för unga har förÀndrats och deras intrÀde pÄ arbetsmarknaden har senarelagts. Till viss del handlar det om att ungdomar befinner sig i utbildningssystemet lÀngre men Àven arbetslösheten bland unga har stigit. Det har gjort att arbetslöshet bland ungdomar ofta har hamnat i fokus i den politiska debatten. I debatten har förslag pÄ hur situationen kan förÀndras diskuterats, de största förslagen Àr utbildning, praktik och sÀnkta arbetsgivaravgifter.

NÀr alkoholen kommer nÀrmare : En kvalitativ intervjustudie

NĂ€r alkoholen kommer nĂ€rmare- om förĂ€ndrad alkoholtillgĂ€nglighet i en mindre svensk kommunEn kvalitativ intervjustudieUlrika EnglundÖrebro Universitet, HĂ€lsovetenskapliga institutionenSAMMANFATTNINGDenna studie syftar till att undersöka vad som hĂ€nder i en kommun nĂ€r alkoholtillgĂ€ngligheten förĂ€ndras, och detta med utgĂ„ngspunkt i kommunens alkoholförebyggande arbete. En specifik tonvikt har lagts vid kommunens etablering av ett Systembolag. Följande perspektiv har studerats; 1) Beskrivningar av förebyggande arbete 2) Exempel pĂ„ alkoholförebyggande arbete 3) Samverkan 4) Viktiga aktörer 5) AlkoholkĂ€llor 6) Möjligheter till tillgĂ€nglighetsbegrĂ€nsning samt 7) Systembolagets betydelse för kommunen.Datainsamling skedde genom nio halvstrukturerade intervjuer med totalt tretton intervjupersoner vilka alla kom i kontakt med alkoholfrĂ„gan i sina arbeten. Intervjupersonerna kom att representera socialtjĂ€nst, kommun, skola, landsting, polis, Systembolaget, Brottsförebyggande rĂ„det och nattvandrarverksamheten i den studerade kommunen. Insamlad intervjudata bearbetades med meningskoncentrering.Resultatet visar att ett omfattande alkoholförebyggande arbete bedrivs inom kommunen.

NÀr alkoholen kommer nÀrmare : - om förÀndrad alkoholtillgÀnglighet i en mindre svensk kommun : En kvalitativ intervjustudie

NĂ€r alkoholen kommer nĂ€rmare- om förĂ€ndrad alkoholtillgĂ€nglighet i en mindre svensk kommunEn kvalitativ intervjustudieUlrika EnglundÖrebro Universitet, HĂ€lsovetenskapliga institutionenSAMMANFATTNINGDenna studie syftar till att undersöka vad som hĂ€nder i en kommun nĂ€r alkoholtillgĂ€ngligheten förĂ€ndras, och detta med utgĂ„ngspunkt i kommunens alkoholförebyggande arbete. En specifik tonvikt har lagts vid kommunens etablering av ett Systembolag. Följande perspektiv har studerats; 1) Beskrivningar av förebyggande arbete 2) Exempel pĂ„ alkoholförebyggande arbete 3) Samverkan 4) Viktiga aktörer 5) AlkoholkĂ€llor 6) Möjligheter till tillgĂ€nglighetsbegrĂ€nsning samt 7) Systembolagets betydelse för kommunen.Datainsamling skedde genom nio halvstrukturerade intervjuer med totalt tretton intervjupersoner vilka alla kom i kontakt med alkoholfrĂ„gan i sina arbeten. Intervjupersonerna kom att representera socialtjĂ€nst, kommun, skola, landsting, polis, Systembolaget, Brottsförebyggande rĂ„det och nattvandrarverksamheten i den studerade kommunen. Insamlad intervjudata bearbetades med meningskoncentrering.Resultatet visar att ett omfattande alkoholförebyggande arbete bedrivs inom kommunen.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->