NÀr stÀder vÀxer sker det ofta genom olika typer av förtÀtning. FörtÀtning innebÀr att nya bostÀder byggs i nÀrhet till befintliga bostÀder. Detta kan ske pÄ olika sÀtt, nÄgra exempel pÄ de vanligaste typerna av förtÀtning Àr att nya bostadshus byggs i redan etablerade omrÄden eller att ett helt nytt omrÄde byggs i direkt anslutning till ett redan existerande bostadsomrÄde. PÄ senare tid har det blivit allt mer populÀrt att förtÀta stadsbilden genom att bygga bostÀder ovanpÄ befintliga huskroppar.Oavsett vilken typ av förtÀtning man vÀljer kommer denna att fÄ effekter för den befintliga bebyggelsen, effekterna kan sannolikt vara mÄnga och inom olika vetenskapliga omrÄden. Som ett exempel kan man tÀnka sig att det sker miljöpÄverkan pÄ bÄde mÀnniskor och natur.

Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att jÀmföra aktiefonders avkastning i  relation till tagen risk för tillvÀxtmarknaderna Afrika, Ryssland och en mer mogen marknad i detta fall Sverige Ären 2008-2011.Metod: Till detta arbete anvÀnds kvantitativ metod med deduktiv ansats. Information har samlats in i form av sekundÀrdata sÄsom fondernas kvartal avkastning frÄn Morningstar.Teori: Standardavvikelse, Sharpekvot och Modigliani-Modigliani mÄttet anvÀnds för utvÀrdering.Slutsats: Studien visar att den Svenska mogna marknadens aktiefonder har högst avkastning och lÀgst risk. Medan fonder med placering i den mer etablerade tillvÀxtmarknaden Ryssland har högst risk men varken högst eller lÀgst avkastning i förhÄllande till Afrika- och Sverigefonderna. Fonderna som investerar i den nyetablerade tillvÀxtmarknaden Afrika har lÄg risk likt Sverigefonderna men Àven lÄg avkastning. Samtliga fonder utom en hade negativt vÀrde pÄ Sharpekvot.

Politiker har sedan mÄnga Är tillbaka satsat pengar inom omrÄdet IT och undervisning, trots att det frÄn skolans sida inte funnits nÄgot egentligt krav pÄ detta eller efterfrÄgan för detta. Det har dÀrför varit intressant att undersöka pedagogernas syn pÄ IT i undervisningen. Studien, som har hÀmtat inspiration frÄn fenomenologins idéer, har genomförts med hjÀlp av intervjuer pÄ skolor i en kommun i mellannorrland. De skolor och de informanter som deltagit i studien har blivit utvalda genom tvÄ typer av urval. Dels har ett subjektivt urval anvÀnts pÄ de skolor dÀr lÀrarkontakter fanns etablerade sedan tidigare, och dels har ett stratifierat urval, som innebÀr att informanterna blivit slumpmÀssigt utvalda inom bestÀmda ramar, anvÀnts pÄ de övriga skolorna.

Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? PÄ vilka sÀtt förÀndras förutsÀttningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution? Med ett tvÀrvetenskapligt förhÄllningssÀtt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter frÄn den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mÀnskliga rÀttigheter i Tibet. Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nÀtverk dÀr autonomi, decentralisation och flexibilitet Àr nyckelord ? precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfÀr för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhÄllande med etablerade mediekanaler. Vi gÄr dÀrmed ifrÄn att vara ?konsumenter? till att bli ?anvÀndare? ? en radikalt förÀndrad maktrelation mellan producent och mottagare.

MÄlet med studien var att lÄta tre autonoma ungdomsorganisationer (Megafonen, Pantrarna samt Rörelsen Gatans Röst och Ansikte) komma till tals angÄende sina verksamheter. Organisationerna Àr etablerade i svenska förorter och arbetar för att höja förortens status och att engagera ungdomar i det som pÄverkar deras liv och nÀromrÄde. FrÄgestÀllningarna löd: Hur kan organisationernas verksamhet och dess mÄl beskrivas? PÄ vilket sÀtt kan organisationernas verksamhet tolkas som socialt arbete? Genom intervjuer med de aktuella organisationerna samt dokumentanalys av nyhetsartiklar och hemsidematerial som organisationerna medverkat i eller sjÀlva producerat ville vi ta del av och framföra organisationernas egna röster. Genom teorin om empowerment samt begreppet claims-making fördjupades förstÄelsen för och förklaringen till organisationernas arbete och de sociala problem organisationerna framhÄller.

Detta arbete Àr en granskning av fyra lÀromedel i teknik för grundskolans senare del. De lÀromedel vi granskade var tvÄ alldeles nya, Bonniers Teknik och NT-handboken och tvÄ etablerade, Puls Teknik som utkom efter Lpo 94 och NO-kombi som utkom innan Lpo 94. För att kunna genomföra en granskning, var vi tvungna att göra en litteraturstudie, för att finna kriterier och bedömningsgrunder till fyra förvalda granskningsomrÄden. De var styrdokumenten Lpo 94 och kursplanen i teknik samt genus och layout. Vi skickade Àven en öppen enkÀt till fyra lÀromedelsförfattare och en strukturerad enkÀt till 104 skolors tekniklÀrare för att undersöka vad de anser vara viktigt med lÀromedel.

KlasslÀrare bör ocksÄ ha kunskap om hur de ska möta andrasprÄkselever och utveckla deras sprÄkfÀrdigheter i olika Àmnena i klassrummet, menar Holmegaard och Wikström (2004:539). Syftet med min uppsats var att ta reda pÄ om tvÄ lÀrare i Ärskurs tre, pÄ tvÄ grundskolor, arbetar sprÄkfrÀmjande med andrasprÄkselever i klassrummet. Uppsatsen syftar till att belysa eventuella likheter och skillnader mellan lÀrarnas arbetssÀtt och jÀmföra detta med aktuell forskning. Jag intervjuade tvÄ lÀrare pÄ olika skolor och utförde dÀrefter observationer i deras klassrum. I resultatet framgÄr det att ingen av lÀrarna arbetar med etablerade metoder för att gynna andrasprÄkselevernas sprÄkutveckling.

UtifrÄn kvalitativa djupintervjuer med fyra lÀrare tolkas utsagor kring NO-undervisning med avseende pÄ elevernas förförstÄelse. Studiens fokus ligger pÄ elevernas förförstÄelse, hur lÀraren beskriver begreppet, om lÀraren tar reda pÄ den och anvÀnder förförstÄelsen i sin NO-undervisning. I undersökningen har olika förhÄllningssÀtt framkommit som kan relateras till olika syn pÄ lÀrande. LÀrarens förhÄllningssÀtt till elevernas förförstÄelse pÄverkar de valda undervisningsmetoderna. Enligt vÄra resultat lÄter de intervjuade lÀrarna sina elever pÄ nÄgot sÀtt uttrycka sin förförstÄelse.

NÀr stÀder vÀxer sker det ofta genom olika typer av förtÀtning. FörtÀtning innebÀr att nya bostÀder byggs i nÀrhet till befintliga bostÀder. Detta kan ske pÄ olika sÀtt, nÄgra exempel pÄ de vanligaste typerna av förtÀtning Àr att nya bostadshus byggs i redan etablerade omrÄden eller att ett helt nytt omrÄde byggs i direkt anslutning till ett redan existerande bostadsomrÄde. PÄ senare tid har det blivit allt mer populÀrt att förtÀta stadsbilden genom att bygga bostÀder ovanpÄ befintliga huskroppar.Oavsett vilken typ av förtÀtning man vÀljer kommer denna att fÄ effekter för den befintliga bebyggelsen, effekterna kan sannolikt vara mÄnga och inom olika vetenskapliga omrÄden. Som ett exempel kan man tÀnka sig att det sker miljöpÄverkan pÄ bÄde mÀnniskor och natur.

Syftet med detta arbete Àr att göra en omdefinition av begreppet sekt som utgÄr ifrÄn vad sekten fyller för funktion hos individen, samt att studera om denna nya definition erbjuder plats till storseansen. Studien bygger dels pÄ en kvalitativ intervjustudie med sex respondenter, tvÄ observationer som genomförda i vid olika tillfÀllen samt skrivna vittnesmÄl frÄn sexton avhoppade sektmedlemmar. Denna studie Àr ett försök att belysa sektbegreppet utifrÄn vad sekten erbjuder individen, dÀrför Àr sekten som organisation endast beskrivet kort och ingen större diskussion angÄende olika sektformer förekommer. Det nya sektbegreppet grundar sig dels i vittnesmÄl frÄn avhoppade sektmedlemmar och dels i etablerade sociologiska begrepp som berör individer och det moderna samhÀllet.Resultatet visar tydligt att begrepp som gemenskap, individuallitet, erkÀnnanden och tillhörighet Àr av största vikt för individer som gÄtt med i sekter och försvagad ontologisk trygghet verkar vara avgörande för hur individen reagerar nÀr denna kommer i kontakt med en sekt.Arbetet visar Àven att det finns stora likheter i vad sekten erbjuder individen och vad storseansen erbjuder individen, men viktigt Àr att poÀngtera att det Àven finns stora skillnader och det Àr inte helt problemfritt att likstÀlla dessa tvÄ fenomen..

I dagens massmedielandskap ökar stÀndigt konkurrensen för de redan etablerade nyhetsmedierna frÄn nyuppkomna nyhetskanaler och Internets framfart. Det leder till att nyhetsmedier dramatiserar sina nyheter för att underhÄlla och engagera sin publik i syfte att stÄ sig i denna konkurrens. I praktiken innebÀr det att fÄ tittarna att inte byta kanal eller gÄ in pÄ en konkurrents hemsida. Konsekvenserna av att redigera nyheter sÄ att de blir ?underhÄllning? Àr att det kan pÄverka nyheternas trovÀrdighet och i förlÀngningen pÄverka tittarens ideologiska Äsikter och vÀrderingar med en förvrÀngd verklighet.

Att realisera en film a?r ett unikt och kreativt projekt da?r olika akto?rer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie a?r att beskriva hur en manusfo?rfattare anva?nder sitt kontaktna?tverk inom den svenska filmbranschen fo?r att realisera en film. Studien redogo?r fo?r vilka upplevda va?rden, i form av fo?rma?ner, som akto?rer samskapar med manusfo?rfattaren och hur det fo?ranleder andra akto?rer att vilja delta i filmprojektet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehÄllstillstÄnd.Metoden som vi har utgÄtt ifrÄn Àr kritisk diskursanalys och innehÄllsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och tvÄ TV-program.Resultatet visar att media Àger den makt som gör att de fÄr avgöra hur ett sÄdant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar Àven att media anvÀnder idag en annorlunda diskurs jÀmfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhÀllet.

The Daily Show Àr ett halvtimmeslÄngt amerikanskt humorprogram som sÀnds pÄ kabelkanalen Comedy Central. Programmet tar upp nyheter, frÀmst om politik, pÄ ett humoristiskt sÀtt med hjÀlp av klipp frÄn etablerade nyhetskanaler.VÄr undersökning syftar till att ta reda pÄ hur The Daily Show förÀndrats efter valet 2008 dÄ Barack Obama valdes till president. Vi har jÀmfört inslagen i 32 The Daily Show-avsnitt frÄn hösten 2005 med lika mÄnga frÄn samma period 2009. Extra fokus har lagts pÄ hur programmet behandlar nyhetsmedier. Dessutom har vi undersökt programmets gÀstlistor frÄn hela dessa Är, samt tagit hjÀlp av en tidigare studie frÄn 2007 för att se vilken sorts gÀster som fÄr framtrÀda och om det skett nÄgon förÀndring.VÄr studie visar att The Daily Show gÄtt mot att kritisera och rikta satir mot nyhetsmedier som CNN och Fox News i större utstrÀckning Àn tidigare.

Bakgrund och problembeskrivning: V?rdering baserad p? subjektiva bed?mningar och sv?righeten att fastst?lla ett exakt v?rde leder till os?kerhet i redovisningen. Utformningen av IAS 36 g?r att f?retag kan g?ra olika bed?mningar i liknande situationer, vilket skapar variation i redovisningen. Att s?kerst?lla en tillf?rlitlig post ?r sv?rt och v?cker fr?gor om hur det hanteras praktiskt.