Syftet med examensarbetet var att undersöka hur synen pÄ och tilltron till Àmnet bild ser ut och undersöka bildÀmnets status. Problemformuleringen utgörs av dessa frÄgor: Hur ser rektorers syn pÄ och förstÄelse av Àmnet bild ut? Hur ser instÀllningen ut till den ökade digitaliseringen i Àmnet bild? Hur ser rektorerna pÄ bildÀmnets status? Detta undersökte jag genom en halvstrukturerad intervjumetod med sex stycken rektorer, samtliga verksamma i en och samma kommun med samma ansvarsomrÄde. För att skapa en förstÄelse för hur traditionen för bild har sett ut sÄ tecknade jag en historisk bakgrundsbild. Det resultat jag fick fram var att det finns en positiv instÀllning till Àmnet bild men att det förekommer en Älderdomlig syn pÄ Àmnet och dess syfte i skolan.

Uppsatsen undersöker fyra artiklar ur den konservativa kulturtidsskriften Axess magasin, vilka orsakade tvÄ infekterade kulturdebatter Ären 2008 och 2009 i Sverige. Dessa artiklar menade att skönheten gÄtt förlorad i samtidskonsten och riktade sin kritik mot det rÄdande kulturetablissemanget. Axess menade att det modernistiska normbrytande idealet allt för lÀnge varit ett kriterium för god konst och de föresprÄkade dÀrför ett alternativ till denna norm. Detta alternativ blev sedan hÄrt kritiserat av kultursidorna i dagspressen och av kulturtidsskrifter generellt.Men vad var det som var sÄ provokativt med Axess alternativa konstideal? För att fÄ en förstÄelse för detta, krÀvs en ingÄende analys av dessa artiklar, vilket Àr vad denna uppsats gör.

De miljömÄl som Sverige har satt upp för bevarande av vÀrdefulla natur- och kulturvÀrden uppmuntrar till skötsel av naturbetesmarker. TillgÄngen pÄ naturbetesmarker överstiger dock tillgÄngen pÄ betande djur. Detta tillsammans med den minskade sjÀlvförsörjningsgraden pÄ nötkött kan tyda pÄ att det finns utrymme för ett större antal nötkreatur i Sverige.Den allt sÀmre lönsamheten leder dock produktionen i motsatt riktning. De flesta nötköttsföretagen bedrivs som fritidsjordbruk dÀr den huvudsakliga försörjningen kommer frÄn annat arbete Àn lantbruk. MedelÄldern bland lantbrukarna Àr hög och mÄnga kommer förmodligen att avveckla sin verksamhet inom en inte allt för avlÀgsen framtid.

Permobil AB har sitt huvudkontor i TimrÄ strax utanför Sundsvall. De har specialiserat sig pÄ att tillverka elrullstolar av olika modeller för olika behov. För att i sÄ hög grad som möjligt kompensera kundens funktionshinder finns en mÀngd sÄ kallade tillbehör vilka kompletterar stolarna sÄ att de precis passar individen. Det uppdrag som gavs i början av det hÀr projektet var att utveckla ett sÄdant tillbehör. Det behövdes en hÄllare vilken skulle underlÀtta medtagandet av kryckkÀppar under fÀrd med elrullstolen. För att strukturera upp arbetet valdes tvÄ sÄ kallade metoder ut.

Syfte: Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ vilka kompetenser och egenskaper arbetsgivare krÀver vid rekrytering av sÀljare i telekombranschen. De kompetensomrÄden vi avser att undersöka Àr formell kompetens, emotionell kompetens, estetisk kompetens och social kompetens.Teori: Warhurst et al. (2000) menar att det inom servicesektorn har skett ett tydligt skifte gÀllande vilka kompetenser organisationer söker hos anstÀllda. Nickson, Warhurst och Dutton (2005) menar att vid rekrytering inom serviceyrken vÀrdesÀtts sociala och estetiska egen- skaper snarare Àn formell kompetens. FÀrre arbetsgivare efterfrÄgar utbildning och vikten lÀggs vid hur personen Àr snarare Àn vad personen kan.

I dagens samhÀlle blir vi som mÀnniskor dagligen erinrade om olika vÀgar till hur vi ska förÀndra och förnya oss. BÄde genom media och genom konsumtionssamhÀllet hÀvdas det att man som individ blir en bÀttre och lyckligare mÀnniska om man köper nytt och förÀndrar i sitt hem. Detta faktum har fÄngat mitt intresse. Jag stÀller frÄgan hur och vad det Àr i vÄra hem som vi som mÀnniskor vÀrderar och hur vi vÀrderar dem.Syftet med arbetet Àr att beskriva och förstÄ de vÀrden enskilda mÀnniskor tillskriver sina möbler. För att precisera syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: vilken möbel vÀljer den enskilda individen att ta med sig vid en hastig flytt? Vilken betydelse för valet har mÀnniskans Älder, kön, civilstÄnd och yrke i valet? Vilka motiv anges vid beskrivning av valet för möbeln?För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av studier frÄn antropologen Daniel Miller som skrivit om hem och des lagar och regler.

Detta examensarbete har genomförts pĂ„ uppdrag av Försvarets Materielverk (FMV). Det pĂ„stĂ„s att evaluering av komplexa/sammansatta system Ă€r svĂ„rt, om inte omöjligt. Common Criteria (CC) Ă€r en ISO/IEC-standard för evaluering av produkter och system. Även Information Technology Security Evaluation Criteria (ITSEC) anvĂ€nds för samma Ă€ndamĂ„l. Jag har undersökt vad som Ă€r möjligt och denna uppsats beskriver alternativa evalueringslösningar med hjĂ€lp av CC/ITSEC, dock primĂ€rt enligt CC; dĂ€r fokus hela tiden vilar pĂ„ ackreditering av system och produkter inom det svenska försvaret.

Med denna uppsats vill vi vÀcka tankar om rÄdande synsÀtt inom företagsutveckling. Vi har valt att fokusera pÄ ett av de första stegen i en verksamhets profilering, nÀmligenaffÀrsplanering. AffÀrsplanering Àr ett allmÀnt kÀnt begrepp i vÄrt företagssamhÀlle ochen god affÀrsplan har under de senaste decennierna nÀstintill klassats som synonymt medframgÄng. VÄr avsikt med denna uppsats Àr att kasta en ljusglimt över affÀrsplanens fokusoch institutionaliserade roll för att sedan visa pÄ hur man med ett kreativare synsÀtt kanlyfta fram verksamhetens profil i utformandet av planen, och det pÄ ett mer visuellt ochtilltalande sÀtt.DÄ vi önskade att först skriva en affÀrsplan, som den Àr tilltÀnkt och rekommenderad attse ut, kÀnde vi att vÄr studie skulle ge bÀst utfall om vi applicerade detta pÄ ett praktikfall.Vi sökte dÀrför upp ett företag och fann dÄ en verksamhet som har drivits i fem Är utan enutformad affÀrsplan. Nu kÀnde Àgaren till företaget att tiden var inne och det var av storvikt att det genomfördes innan verksamheten kunde ta nÀsta steg i utvecklingen.

Det vÀsterlÀndska intresset för sufism har under 1900-talet varit stort, liksom antalet böcker som har publicerats rörande Àmnet, bÄde inom och utanför den akademiska vÀrlden. Samtidigt har en fascination för islams esoteriska dimensioner kunnat pÄtrÀffas bland flera konstnÀrer, poeter och intellektuella, vilka inte sÀllan varit befryndade med philosophia perennis och dess lÀror, som bÄde inom och utanför de akademiska sammanhangen sÄledes har utövat ett visst inflytande. Följande studie inriktas dock pÄ de mest framstÄende och uttalade företrÀdarna för philosophia perennis som under 1900-talet dragits till sufismen, med fokus pÄ deras förestÀllningar och tolkningar av sufism och islam.Studiens syfte Àr att genom en textkritisk och idéhistorisk metod analysera kvalitativt utvalda skrifter av perennialister som ger uttryck för sÀrskilda förestÀllningar och tolkningar av sufism genom att relatera dessa till teorier om orientalism, occidentalism, globalisering och modernitet. Detta utreds genom problemformuleringarna: Hur framstÀlls och tolkas sufismen av företrÀdare för philosophia perennis? Varför framstÀlls sufismen sÄ? Vad finner företrÀdarna tilltalande i islam och sufism?Resultaten visar att perennialisterna anspelar pÄ och anvÀnder de orientalistiska och occidentalistiska förestÀllningar som finns i bÄde öst och vÀst vid presentationerna av islam och sufism, bland annat för att kritisera moderniteten och definiera sina egna stÄndpunkter.

Idag finns det en pÄtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som Àr attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt anvÀnds i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebÀr attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? RÄdande planeringsideal handlar till stor del om tÀta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? nÄgot som förutsÀtts skapa attraktiva vÀrden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för nÀrvarande blickar mÄnga arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mÄngfunktionella stadsform dÀr bostÀder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma omrÄde.

Miljöcertifiering av byggnader ökar i takt med efterfrÄgan hos bland annat fastighetsÀgare, potentiella kunder och hyresgÀster. Allt fler bestÀllare vÀljer dÀrmed att lÄta certifiera sina projekt med nÄgot av dagens miljöcertifieringssystem. För arkitekter innebÀr detta en stor utmaning, dÄ det stÀlls hÄrda krav pÄ byggnaden för att den ska uppnÄ den önskade certifieringen. Dessa certifieringskrav pÄverkar till stor del utformningen av byggnaden, och att dÄ som arkitekt uppnÄ ett estetiskt uttryck samtidigt som kraven mÄste uppfyllas Àr inte enkelt.  Det Àr dessutom viktigt att projektera rÀtt redan frÄn början.Det hÀr projektet syftar till att utöka arkitekters kunskaper kring projektering i ett tidigt skede av lokalbyggnader som ska miljöcertifieras med miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Studierna genomförs med hÀnsyn till de gestaltningspÄverkande indikatorer betrÀffande omrÄdena dagsljus, energi och innemiljö som bedöms enligt Miljöbyggnad samt Àr viktiga att beakta i ett tidigt skede.

Arbetet omfattar dokumentation i text, skisser och bilder av hur designprocessen av en skid- och snowboardryggsÀck vÀxer fram. Syftet med examensarbetet Àr att Four Elements vill utöka sitt produktsortiment frÄn att designa och producera cross-overklÀder för den alpina marknaden till att Àven göra ryggsÀckar och andra ?hÄrdvaruprodukter?. MÄlet med ryggsÀcken Àr att den ska ha ett tilltalande och annorlunda utseende med en stark Four Elements-kÀnsla. Den ska avse anvÀndning för alpina aktiviteter sÄsom utförsÄkning, snowboard- och telemarkÄkning och ha en god ergonomisk utformning.

Problemet med fetma och övervikt i vÀstvÀrlden uppmÀrksammas alltmer dÄ det nÀrmast kan liknas vid en global epidemi som orsakar eller förvÀrrar mÄnga hÀlsoproblem. Kunskapsutvecklingen inom kostens pÄverkan pÄ hÀlsan utvecklas stÀndigt och det kan numera sÀgas vara allmÀnt kÀnt att en ohÀlsosam kost ger en negativ inverkan pÄ hÀlsan. Denna kunskap borde generellt leda till att mÀnniskan har en positiv instÀllning till hÀlsosam kost. Trots detta finner mÀnniskor det fortfarande svÄrt att engagera sig i hÀlsobefrÀmjande beteenden. Följaktligen finns det ett gap mellan attityder och beteende nÀr det gÀller hÀlsosam kost.

Sedan flera Ärtionden tillbaka Àr vattenbruk den livsmedelssektor som vÀxer allra snabbast. Det finns dock fÄ exempel pÄ vattenbruk som medvetet utformats för att integreras i stadsmiljö. Att se pÄ vattenbruket som en del av lösningen pÄ mÄnga problem kan öka vattenbrukets genomslagskraft. Kanske Àr det hÀr som fysiska planerare med strÀvan efter en holistisk syn pÄ hÄllbarhet kan skapa förutsÀttningar för synergieffekter nÀr vattenbruk och hÄllbar stadsplanering integreras? Den urbana efterfrÄgan pÄ billig mat förstör planeten, dÄ det moderna jordbruket hotar den biologiska mÄngfalden och bidrar till ökade utslÀpp av vÀxthusgaser.

Denna studie jÀmför det visuella materialet frÄn Gudrun Sjödéns klÀdkataloger med Kilroys resekataloger. HuvudfrÄgan i undersökningen Àr vilka olika diskurser somhittas i de utvalda texterna frÄn Gudrun Sjödéns klÀdkataloger och Kilroy travels resekataloger och hur dessa hittade diskurser opererar. Vad berÀttar dessa bilder om? Hur berÀttas det? Och till Vem berÀttas det. Som en del i undersökningen intervjuas Gudrun Sjödén konsumenter, bildlÀrare, en lektor i journalistik och ungdomar frÄn ett estetiskt gymnasieprogram.