TrÀbroar blir allt populÀrare. Priset och de korta monteringstiderna gör att det byggs fler och fler broöverbyggnader i trÀ. En trÀbro har en hÄllbarhet och bÀrighet som Àr fullt jÀmförbar med broar i andra material och sedan trÀ som material blivit mindre begrÀnsat i normen sen ett antal Är tillbaka, har trÀ-broöverbyggnader blivit mer representerat ute i samhÀllet. Martinsons TrÀbroar har idag möjlighet att producera likvÀl gÄng- och cykelbroar som avancerade vÀgbroar, anpassade för tung fordonstrafik. Med en broöverbyggnad av fackverkstyp lÀmpar sig bron som gÄng- och cykelbro med spÀnnvidder upp till dryga trettio meter.

Denna rapport behandlar ett examensarbete som bedrivits mot AB IDESTA Kök i Eskilstuna av tvÄ studenter pÄ MÀlardalens högskola. Examensarbetet ligger pÄ D-nivÄ och innefattar 30 högskolepoÀng. Uppdraget frÄn IDESTA innefattade att ta fram en ny vattenkanna i rostfritt stÄl för konsumentmarknaden för design produkter. Syftet med vattenkannan var att göra en marknadsintroduktion för en större produktserie bestÄende av kannor och kantiner. Vid utformning av vattenkannan var det viktigt att ta hÀnsyn till krav bÄde frÄn produktion och frÄn anvÀndare. IDESTA sökte en vattenkanna med ett estetiskt vackert utseende, problemfri anvÀndning och lÄg produktionskostnad. Den skulle dessutom urskilja sig pÄ frÄn konkurrenter och Àga en samhörighet med kannor och kantiner. MÄlet med examensarbete var att ritningar skulle tas fram för att företaget skulle kunna bygga en fullskalig prototyp. För att faststÀlla riktlinjer för vattenkannans design genomfördes först en informationsinsamling bestÄende av kundintervjuer, litteraturstudier, konkurrentanalyser, besök av IDESTA och besök pÄ mÀssor.

Denna rapport beskriver ett examensarbete som utförts vid Smurfit Kappa Kraftliner PiteÄ vÄren 2012. Företaget Àr ett pappersbruk som tillverkar kraftliner vilket anvÀnds som det yttre lagret i wellpapp. DÄ wellpapp Àr en produkt som anvÀnds till förpackningar stÀlls krav pÄ att Smurfit Kappas produkt kraftliner dels ska vara hÄllfast men ocksÄ slÀt och fin för de fall dÄ wellpappen anvÀnds i kartonger som ska vara tilltalande för konsumenter att köpa.För att försÀkra sig om att ovan nÀmnda egenskaper tillgodoses Àgnar sig Smurfit Kappa Ät kontinuerlig kvalitetskontroll av sitt papper. En av de kvalitetsparametrar som mÀts Àr fiberorienteringsvinkel, med andra ord i vilken vinkel trÀfibrerna i papperet Àr orienterade. MÀtning av fiberorienteringsvinklar kan ske pÄ olika sÀtt.

BAKGRUNDEN OCH PROBLEMDISKUSSION: Design som företeelse har fÄtt alltstörre betydelse för nÀringslivet och samhÀllet i helhet. Allt fler företag inser designenspositiva inverkan pÄ verksamheten och vÀljer att arbeta medvetet med det. I samband med attbyggnader ökar kraven pÄ designens funktion, rÀcker estetiken inte lÀngre, designen mÄsteprestera mer och visa att den Àr praktisk och effektiv att tillföra i en byggnad. Designassocieras ofta med stora kostnader men vilka positiva vÀrdeeffekter skapar designen igengÀld?SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de vÀrden design kan framkalla i enbyggnad, samt att försöka förklara sambandet mellan betraktaren och vilka vÀrden den villframhÀva i design.

Denna studie utgÄr frÄn den Adaptiva marknadshypotesen som genom ett evolutionÀrt perspektiv sammanbinder de tvÄ grundparadigmen Effektiva marknadshypotesen och Finansiell beteendevetenskap i ett försök att föra forskningen om marknadseffektivitet framÄt. Vidare undersöker studien den svenska aktiemarknaden pÄ ett, för den Adaptiva marknadshypotesen, nytt sÀtt dÀr marknadseffektivitetens dynamik inom marknaden kartlÀggs och analyseras.Undersökningsenheterna bestÄr av OMX Stockholm All Share Index samt aktiemarknadens, utifrÄn marknadskapitalisering, fem största sektorindex. Med en robust metodologi kartlÀgger vi effektivitetsdynamiken mellan prisserierna under Ären 2000-2013 och finner stöd för den adaptiva marknadshypotesens förmenanden utifrÄn sÄvÀl marknadsindex som majoriteten av undersökta sektorindex. Studien pÄvisar ocksÄ att effektivitetsanalys utifrÄn marknadens bestÄndsdelar ÄskÄdliggör effektivitetsdynamik inom marknaden, pÄ ett sÀtt som analys av endast marknadsindex missar. KartlÀggning utifrÄn sektorer visar Àven att förÀndringar i marknadsmiljön kan ge upphov till adaptiva ineffektiviteter pÄ isolerade marknadssegment, och erbjuder dÀrmed utveckling av AMH som i sin nuvarande form endast beaktar homogen förmÄga för marknaden att bearbeta och inkorporera förÀndringar.

Trenden Àr tydlig, i takt med att vÄra stÀder förtÀtas minskar andelen parkomrÄden och grönytor. Samtidigt ökar mÀnniskans behov av rekreation. En lösning pÄ denna problematik skulle kunna vara kyrkogÄrden, som med sitt lagstadgade exploateringsskydd och mÄnga vÀrden utgör en yta som i allra högsta grad Àr aktuell för rekreation. Arbetet fokuserar pÄ hur kyrkogÄrdsförvaltningarna ser pÄ att kyrkogÄrden anvÀnds i rekreativt syfte. Den behandlar Àven problem och möjligheter som en sÄdan anvÀndning kan medföra och vilka utvecklingsmöjligheter som ges. En litteraturstudie, intervjuer med tre chefer inom kyrkogÄrdsförvaltning samt observationer pÄ tre kyrkogÄrdar ligger till grund för studien. De tre förvaltningarna representerade i studien Àr positivt instÀllda till att anlÀggningarna anvÀnds för rekreation.

Idag finns det en pÄtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som Àr attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt anvÀnds i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebÀr attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? RÄdande planeringsideal handlar till stor del om tÀta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? nÄgot som förutsÀtts skapa attraktiva vÀrden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för nÀrvarande blickar mÄnga arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mÄngfunktionella stadsform dÀr bostÀder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma omrÄde.

Miljonprogrammens trÀdbestÄnd prÀglades generellt vid anlÀggning av ett ensidigt artval. Tidigare forskning tyder pÄ att trÀdbestÄnden pÄ flertalet miljonprogramsomrÄden till stor del prÀglats av en bristande hÀnsyn till vegetationens utveckling över tid. Ett snÀvt antal arter med snabb tillvÀxt och förmÄga att klara av de störda markförhÄllanden som uppstÄtt i och med det mekaniserade byggandet har pÄ mÄnga platser överanvÀnts och skapat monotona utemiljöer . Tidsperspektivet ger oss idag möjlighet att utvÀrdera trÀdbestÄnden inom rekordÄrens bostadsgÄrdar ur ett hÄllbarhetsperspektiv och uppsatsen utreder huvudsakligen vilka riktlinjer som kan vara aktuella för att, utifrÄn olika övervÀganden, styra och forma trÀdbestÄndet inom det specifika fallstudieomrÄdet tillika miljonprogramsomrÄdet Vilbergen i syfte att skapa ett mer lÄngsiktigt hÄllbart trÀdbestÄnd. Uppsatsen Àr huvudsakligen indelad i tre delar. I den teoretiska bakgrunden undersöks i litteraturen hÄllbara trÀdbestÄnd utifrÄn aspekterna trÀd i dynamik, artval, vÀxtteknik och rotutrymme.

Bakgrund: Enligt WHO berÀknas det vara 448 miljoner nya fall av STI Ärligen hos personer i Äldrarna 15-49 Är. Under de senaste tio Ären har STI ökat kraftigt.  Det Àr framför allt ungdomar och unga vuxna som drabbas. Attityd- och beteendeförÀndringar bidrar till fler partners och fler tillfÀlliga partners. Idag finns ett annat synsÀtt pÄ relationer vilket leder till en ökad risk för spridning av STI.

Marknaden för försÀljning av applikationer för smartphones vÀxer snabbt, vÀrdet pÄ den ökar i samma takt och i och med detta kommer Àven flera nya aktörer in pÄ marknaden. Planerar man att starta en applikationsbutik och sÀlja applikationer till smartphones kommer det vara avgörande för kundernas anvÀndarupplevelse att hemsidan och/eller butiksapplikation har ett anvÀndargrÀnssnitt som Àr logiskt upplagt, rent och översiktligt samt visuellt tilltalande. Genom att uppfylla dessa krav kan en konkurrensfördel skapas som bör leda till ökad försÀljning.Det hÀr arbetets syfte har varit att finna svar pÄ frÄgan om hur man kan utforma ett anvÀndargrÀnssnitt för en applikationsbutik sÄ att det blir lÀttare att snabbt hitta applikationer efter specifika krav och vad man bör tÀnka pÄ under designprocessen. Analyserna visar att det man till att börja med bör ha i Ätanke, Àr att kategorisera innehÄllet pÄ ett sÄ tydligt sÀtt som möjligt genom att anvÀnda enkla begrepp och inte ha för mÄnga kategorier att vÀlja mellan, vilket försvÄrar översikten för anvÀndaren. Vidare Àr t.ex.

Sammanfattning Inledning: Det finns olika helkeramiska material pĂ„ marknaden idag. En av dessa materialgrupper Ă€r glaskeramer som framstĂ€lls genom pressgjutningsteknik. För att öka frakturresistensen hos dessa keramer cementeras de med adhesiv cementeringsteknik. Genom etsning och silanisering av keramytan skapas mikromekanisk och kemisk bidning mellan keram och cement. Risken för missfĂ€rgning av cementskarven beror pĂ„ ett flertal faktorer, dĂ€ribland bindningsstyrka, cementskarvens tjocklek samt cementets abrasionsresistens och löslighet i munvĂ€tskor. De adhesiva cementen Ă€r mycket teknikkĂ€nsliga. År 2002 introducerades de sjĂ€lvadhesiva cementen genom RelyX? Unicem.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att diskutera hur 20-30 Äringar konsumerar nyheter och hur de skulle vilja konsumera nyheter.Idén till det hÀr arbetet uppkom i samband med att vi upptÀckte att SVTs stora nyhetsprogram Aktuellt och Rapport tappade tittare och lockade vÀldigt fÄ unga konsumenter.  Vi valde en fokusgrupp som vÄr metod till att undersöka frÄgestÀllningarna; Hur konsumerar 20-30 Äringar nyheter idag? Hur vill 20-30 Äringar konsumera nyheter? Vilka slutsatser kan vi dra av resultatet för att fÄ fram hur SVT borde producera och distribuera sina nyheter till unga vuxna i framtiden? Vi gjorde ocksÄ en intervju med bitrÀdande programdirektör för nyheter och samhÀlle pÄ SVT. I den hÀr uppsatsen har vi kommit fram till att SVT har de resurser som behövs för att göra kvalitativa nyheter till de unga. Det svÄra Àr att producera och distribuera nyheter till en generation som lever i konvergenskulturen dÀr all media Àr i stÀndig förÀndring.

I dagens samhÀlle blir vi som mÀnniskor dagligen erinrade om olika vÀgar till hur vi ska förÀndra och förnya oss. BÄde genom media och genom konsumtionssamhÀllet hÀvdas det att man som individ blir en bÀttre och lyckligare mÀnniska om man köper nytt och förÀndrar i sitt hem. Detta faktum har fÄngat mitt intresse. Jag stÀller frÄgan hur och vad det Àr i vÄra hem som vi som mÀnniskor vÀrderar och hur vi vÀrderar dem.Syftet med arbetet Àr att beskriva och förstÄ de vÀrden enskilda mÀnniskor tillskriver sina möbler. För att precisera syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: vilken möbel vÀljer den enskilda individen att ta med sig vid en hastig flytt? Vilken betydelse för valet har mÀnniskans Älder, kön, civilstÄnd och yrke i valet? Vilka motiv anges vid beskrivning av valet för möbeln?För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av studier frÄn antropologen Daniel Miller som skrivit om hem och des lagar och regler.

Vi lever idag i vad som ofta betecknas det post-industriella samhÀllet. Det karaktÀriseras av en sjunkande betydelse för den traditionella industrin, och en starkare nÀrvaro av tjÀnster. VÄrd, skola och omsorg Àr exempel pÄ tjÀnster som i stor utstrÀckning tillhandahÄlls av den offentliga sektorn. Nyttjandet och tillhandahÄllandet av dessa tjÀnster Àr vitala ingredienser i ett vÀlfÀrdssamhÀlle, och man Àr mÄn om att kunna bibehÄlla en god vÀlfÀrd Àven i framtiden. VÀlfÀrdssamhÀllet sÀgs nÀmligen stÄ inför hopande problem hÀrrörandes frÄn en obalanserad produktivitetstillvÀxt samt en demografisk förskjutning.

I dagens arbetsliv anvÀnds olika urvalsprocesser för att finna lÀmpliga kandidater till lediga tjÀnster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrÄn en skriftlig ansökningshandling dÀr kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lÀmpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstÄtt dÄ en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.