Föreliggande studie bygger pÄ ett estetiskt-praktiskt arbete inom en sprÄkteoretisk kontext. Studien utförs pÄ en skola för nyanlÀnda elever i Äldrarna 13-18. Syftet Àr att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlÀnda elevers kommunikation och sprÄkutveckling. Inom bÄde bild- och dramapedagogik Àr sprÄk nÀrvarande utifrÄn ett vidgat sÀtt att betrakta sprÄk. För att nÄ syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över tvÄ veckor med en grupp om sju nyanlÀnda elever, vilka samtliga har bristande eller inga skolerfarenheter med sig.

Musical improvisation is an infinite artistic well. It helps the musician to make a personal performance and lets the music reflect the inner feelings. It is a language with which the performer can adapt the formulation to the specific situation. Yet so many have fear and respect when facing the phenomenon. In this study Dan AlkenÀs discusses the advantages and disadvantages of using musical improvisation as a pedagogical method in school education.

Uppsatsens titel Àr Pedagogers tankar kring förskolans miljö, författare Christina Vamborg och Eva Wendel. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en uppfattning om hur pedagoger i förskolan, tÀnker kring förskolans miljö. Vi avser att synliggöra pedagogers tankar genom frÄgestÀllningarna; Hur tÀnker pedagoger kring den fysiska miljön i förskolan? och Hur tÀnker pedagoger kring den psykiska miljön i förskolan? Teoretiska utgÄngspunkter Àr förskolans historia, Fröbel och Vygotskij, samt aktuell forskning om förskolemiljö. I uppsatsen anvÀnds bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod.

Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pÄgÄr i förskolan Àr ett aktuellt omrÄde. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill sÀga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och dÀrmed barns utveckling och lÀrande. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, dÀrav vÄrt intresse för förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vÄr studie. Vi har intervjuat fem förskollÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor i tvÄ mindre kommuner i sydvÀstra Sverige.ResultatFörskollÀrarna i studien anser att det Àr av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som Àr tillÄtande och tilltalande. De pekar ocksÄ pÄ att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barns intressen och att förÀndra miljön efter det.

Bakgrund: I konkurrens om morgondagens konsument kommer sannolikt materiella vÀrden inte rÀcka till. Företag mÄste ocksÄ kunna erbjuda immateriella vÀrden genom upplevelser. Ett sÀtt att göra detta Àr via produktens design. Den företagsekonomiska relevansen understyrks ytterligare av det faktum att lite forskning finns kring immateriellt vÀrdeskapande och design. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att bidra med förstÄelse för hur design kan tillföra immateriella vÀrden till en produkt.

Detta examensarbete Àr först och frÀmst en skisstudie som har till syfte att lyfta fram nio utvalda trÀds karaktÀrer i avlövat tillstÄnd. Skisstudien ska ses som en inspirerande vÀgledning till trÀdens karaktÀr ur ett estetiskt perspektiv. Arbetet bygger pÄ fÀltobservationer av trÀd som har kommit till uttryck, frÀmst genom skisser, illustrationer och till viss mÄn fotografier. Texten i arbetet har poetiska inslag och finns till för att hjÀlpa lÀsaren att "lÀsa" bilderna. Urvalet av trÀd baseras pÄ de arter som rÀknas till vÄra Ätta svenska ÀdellövtrÀd - bok, skogsek, ask, skogsalm, skogslönn, avenbok, skogslind och fÄgelbÀrstrÀd. Till dessa arter har Àven hÀstkastanj lagts till, ett hos oss vanligt förekommande trÀd med intressant och tydlig formsprÄk. TrÀds habitus och skulpturala uttryck skiljer sig mellan olika trÀdslag men Àven individmÀssigt inom arterna genom att arvsanlag och olika miljöbetingelser pÄverkar trÀdens utseende och vÀxtsÀtt.

Den hÀr rapporten avhandlar Kristin Charlie Torsdotters examensarbete i industriell design vid Högskolan pÄ Gotland. Examensarbetet gick ut pÄ att utforma foajén till det pÄbörjade bostadshuset SommarRo i Uppsala, samt en sittmöbel till foajén. Projektet genomfördes i samarbete med arkitekterna till bostadshuset, Arcum Arkitekter.Projektets tyngdpunk har legat pÄ att utforma en sittmöbel till foajén. Kravet pÄ möbeln var att den inte bara ska vara funktionell och tilltalande utan att den Àven ska fungera som en installation i rummet. Möbeln skall Àven binda samman foajén med den övriga byggnaden samtidigt som den ska ha ett tydligt samband med byggnadens överliggande tema: modern japansk design med inslag av skandinavisk samtida design.Arbetet har skett i enlighet med design metodikens olika faser.

I denna studie presenteras tre lÀrare och deras arbetssÀtt nÀr de arbetar med de teoretiska delarna i musikundervisningen. Studien skildrar hur musiklÀrare kan undervisa teoretiskt i ett klassrum dÀr eleverna Àr vana vid att arbeta praktiskt-estetiskt. Den visar ocksÄ kreativa exempel pÄ hur den teoretiska undervisningen kan bedrivas för att vÀcka intresset för teoretiskt arbete hos eleverna. Perspektivet pÄ studien Àr utifrÄn ett lÀrarperspektiv dÀr musiklÀrare under olika lektioner i olika Ärskurser har observerats och lÀrarna har sedan intervjuats. Empirin Àr analyserad utifrÄn ett fenomenografiskt och didaktiskt perspektiv.

Denna uppsats handlar om att anvÀnda bild som uttrycksform i teoretisk undervisning. Syftet var att undersöka hur pedagoger i skolÄr 1-6 anvÀnder bild som uttrycksform i Àmnena historia och matematik. Vi var intresserade av att försöka urskilja vilka förhÄllningssÀtt till bild som uttrycksform, som kunde förekomma pÄ vÄr observationsskola. Uppsatsen bygger pÄ, förutom litteraturstudier, en undersökning utifrÄn metoderna kvalitativ observationsanalys och strukturerad intervju. Resultatet presenterar vi i en redogörelse, dÀr bild och text jÀmstÀlls som betydelsebÀrande komponenter.

Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.

Scania Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av lastbilar och bussar för tunga transporter samt industri- och marinmotorer. Efter lansering av den nya lastbilsserien under 2004 som utnÀmndes till ?Truck of the year 2005? sÄ tittar hyttutvecklingsgruppen framÄt pÄ nya projekt. Ett omrÄde inom hyttinredning som man vill fördjupa sig i Àr dörrpanelen. Med dörrpanel menas den del av inredningen som sitter pÄ dörrens insida och normalt sett innehÄller öppnings- och stÀngningshandtag, fönstervevar/elhissar, förvaringsfack etc.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida estetiska lÀrprocesser kan frÀmja inlÀrningen av svenska som andrasprÄk hos barn och elever i förskola och skola, samt hur pedagoger i sÄ fall kan arbeta med detta i praktiken. För att finna svar pÄ dessa frÄgor har det genomförts en litteraturstudie inom sÄvÀl andrasprÄksomrÄdet som estetiska lÀrprocesser, och dÀrtill Àven en intervju med en pedagog verksam i förskolan.Resultatet av denna undersökning visar att det finns faktorer som Àr sÀrskilt betydelsefulla för andrasprÄksinlÀrningen. För att lÀra sig ett andrasprÄk vÀl bör: lÀrandet ske genom process i samtal, inflödet vara varierat och naturligt, den egna aktiviteten prioriteras, lÀrandet kÀnnas meningsfullt och kÀnslorna involveras. Genom att fÄ kombinera det verbala och de estetiska sprÄken ges barnen större möjlighet till kommunikation och uttryck för den egna identiteten och tankarna pÄ sitt andrasprÄk. Den slutsats som kan dras av detta Àr att estetiska lÀrprocesser som förhÄllningssÀtt kan frÀmja andrasprÄksinlÀrningen om pedagogen arbetar medvetet och reflekterat med dessa i sprÄkutvecklande syfte.

Jag har arbetat med pÄlar eftersom det Àr ett objekt som kan associeras med RumÀnien genom Vlad Tepes (PÄlspetsaren) och Dracula-myten. Men det finns ytterligare en, mindre kÀnd, koppling mellan pÄlar, vÀssade pinnar, och RumÀnien. Under det som kom att bli Ceausescus sista tal började folk skrika, men det var inte bu-rop utan bara skrik, rakt ut. Min pappa berÀttade för mig att nÄgra i den stora folkmassan hade börjat stickas med vÀssade pinnar och att skriken som hördes var skrik av smÀrta? ingen hade vÄgat börja annars.

SAMMANFATTNINGIntresset för klassrummets fysiska miljö vÀcktes under den verksamhetsförlagda utbildningendÄ klassrummen inte alltid kÀndes sÄ tilltalande. Klassrummet Àr den plats dÀr vi somverksamma lÀrare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med vÄra elever.DÀrför finner vi det viktigt att ta reda pÄ hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredasför att fungera optimalt.Syftet med föreliggande uppsats Àr att ta reda pÄ verksamma lÀrares erfarenheter kringmöblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vihar undersökt om det gÄr att anvÀnda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ettpedagogiskt/individanpassat perspektiv.För att verkligen fÄnga essensen av lÀrarnas erfarenheter valde vi att genomföra en?casestudie? med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lÀrarnas respektivehemklassrum.Resultatet av studien visar att den fysiska miljön pÄverkar pedagogiken pÄ sÄ sÀtt att denantingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten.

Arbetets syfte Àr attjÀmföra ochsynliggöra om nÄgot sker i övergÄngarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som pÄverkar estetiska lÀrprocesser. Det innebÀr att arbetet gÄr in pÄ hur och vilken sorts information de olika stadierna lÀmnar vidare samt om detta frÀmjar ett estetiskt lÀrande. Arbetets syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna i de olika stadierna förhÄller sig till estetiska lÀrprocesser. För att fÄ den empiriska informationen hartvÄ metoder anvÀnts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebÀr intervjuer och en webbenkÀt.