I dagens samhÀlle har den tekniska utvecklingen gÄtt snabbt framÄt. Det krÀvs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlÀrare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildÀmnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildÀmnet Àr nÄgot som bÄde kursplan och lÀroplan föresprÄkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lÀrare pÄ olika skolor som berÀttar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.

Att vÄrdas pÄ sjukhus kan vara en svÄr upplevelse för mÄnga Àldre mÀnni- skor, men kan Àven upplevas som en befrielse. Syftet med denna litteratur- studie var att beskriva Àldre mÀnniskors upplevelse av att vÄrdas pÄ sjukhus. Elva vetenskapliga artiklar har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Personalens bemötande Àr avgörande för att upprÀtthÄlla vÀrdigheten: Samtal och infor-mation medför en kÀnsla av kontroll: Sjukdomsupplevelsen pÄverkas av omvÄrdnadshandlingar: Oro att mista kontroll och vÀrdighet och miljön speglar omvÄrdnadskvalitén. VÄrdpersonalens bemötande och attityder Àr avgörande för Àldre mÀnniskors vÀlbefinnande.

Alla barn har olika sÀtt att lÀra sig och det behövs dÀrför olika undervisningsmetoder. Estetiskt arbete Àr vanligt förekommande i de flesta skolor men att anvÀnda dans och rörelse som ett verktyg för lÀs- och skrivinlÀrning förefaller vara ovanligt. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka dans och rörelse som undervisningsmetod inom lÀs och skrivinlÀrning i förhÄllande till traditionell lÀs- och skrivinlÀrning. De frÄgestÀllningar som stÄtt i fokus Àr: Vilka fördelar respektive nackdelar kan intervjuade klasslÀrare, för Ärskurs ett, se med att anvÀnda dans och rörelse i lÀs- och skrivinlÀrning samt vilka fördelar respektive nackdelar har jag funnit under arbetets gÄng? Jag har genomfört undervisningsförsök i tre Ärskurs ett och kvalitativa intervjuer med tillhörande klasslÀrare.

Vid filminspelning anvÀnds ofta gröna eller blÄ skÀrmar som en del av en bakgrund som förberedelse för infogning av visuella effekter vid postproduktion. Dessa enhetligt fÀrgade ytor kan Àven omfatta hela scener. Inom digital kompositing anvÀnds olika element för att ersÀtta dessa omrÄden med önskat innehÄll som integreras med det som filmats. En form av sÄdant material Àr den digitala mattepaintingen. Till skillnad frÄn konceptdesign Àr resultatet inte endast en idé eller ett verktyg utan presenteras i det slutliga klippet.

Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.

Samtidigt som datorernas hÄrdvara utvecklas i en hög takt blir datorspelen allt mer grafiskt tilltalande. Möjligheten att lÀgga vissa av dessa resurser pÄ nytÀnkande speldesigner har till stor del försummats, och detta arbete handlar om att skapa ett automatiskt genererat ekosystem som stÀndigt Àr under utveckling. Arbetet har tvÄ egentliga mÄl, dÀr det första gÄr ut pÄ att utveckla en arkitektur och sedan utvÀrdera den genom en mÀngd designade scenarion. Problemet ligger frÀmst i att identifiera vilka faktorer som pÄverkar ett ekosystem pÄ ett sÀtt som skulle ha varit intressant att anvÀnda i en speldesign, och sedan skapa vÀxter som kan leva samt fortplanta sig inom olika naturomrÄden. För att testa arkitekturen pÄ ett konkret sÀtt utvecklas en applikation dÀr ett ekosystem kan simuleras.

MarktÀckande perenner anvÀnds mer och mer i offentliga sammanhang. Detta arbete handlar om hur lÄga marktÀckande perenner kan fungera som undervegetation och vilka perenner som kan fungera bra i sÄdana miljöer. Riktigt lÄga perenner som tar tid pÄ sig att breda ut sig eller höga perenner med stora blad, som ocksÄ bör kallas marktÀckare, behandlas inte. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ vilka perenner som fungerar bra som undervegetation till trÀd och buskar i park och trÀdgÄrd. Ett resultat Àr att det Àr avgörande för en planterings överlevnad och fortsatta funktion, att ha kunskap om platsen, platsens karaktÀr och stÄndorten och att dÀrefter anvÀnda vÀxter som passar in dÀr. Det betyder att de vÀxter man vÀljer mÄste vara sÄ pass livskraftiga och konkurrenskraftiga att de kan klara av att tÀvla om rotutrymmet i en plantering med trÀd och buskar.

Examensarbetet beskriver den designprocess som genomförts under utvecklingen av en vardagsryggsÀck för friluftsföretaget Haglöfs Scandinavia AB. MÄlet med ryggsÀcken har varit att det ska vara en produkt som tilltalar mÄlgruppen stilmedvetna, yngre mÀnniskor med friluftsintresse. Den ska ha en tilltalande design och innehÄlla funktioner som underlÀttar en vardag med skola, arbete och till trÀning. Syftet med projektet var att komplettera tidigare kunskaper inom produktutveckling med kunskaper om textildesign och frilufsprodukter. Haglöfs vÀrdesÀtter inspiration och att fÄ Äsikter om brister anvÀndare ser i deras kollektion.

DÄ mÄnga klassiska och populÀra sagor har illustrerats av ett flertal olika konstnÀrer finns det ett intresse i att analysera hur detta pÄverkar lÀsarens tolkning av sagan. Vilka episoder vÀljer illustratören att ta med? LÀgger han/hon fokus pÄ personerna, miljön eller nÄgon specifik kÀnsla t.ex.? Dessa Àr nÄgra av de aspekter som inverkar pÄ hur sagan kommer uppfattas. Illustreringarna kan göra att sagan kÀnns mer riktad mot en yngre lÀsarkrets eller vara mer tilltalande för Àldre barn eller vuxna. Jag har för avsikt att analysera Den lilla flickan med svavelstickorna en saga av H.C.

Detta examensarbete innefattar en teoretisk och en praktisk del om marknadsundersökningar. Inom teoridelen har litteratur inom Àmnet studerats för att sedan genomföra en marknadsundersökning. Utöver detta ha resultatet som erhÄllts ur marknadsundersökningen tillÀmpats för att ta fram ett designkoncept för en serie ansiktscremer.Marknadsundersökningen utfördes i form av en observationsresearch dÀr ansiktscremer av olika priser och mÀrken jÀmfördes, samt en webbenkÀt dÀr mÄlgruppen fick svara pÄ frÄgor om ansiktscremers behÄllare och behÄllarens fÀrg. MÄlgruppen Àr satt till mÀn och kvinnor över 15 Är som anvÀnder ansiktscreme. För att marknadsundersökningen ska vara möjlig att genomföra inom satta tidsramar skickades webbenkÀten endast ut till studenter vid Högskolan Dalarna i BorlÀnge samt till lÀsare av modebloggen ?Hopplösa Modenördar?.Totalt inkom 469 svar.Resultatet visade att vitt, silver och svart Àr de fÀrger som tilltalar mÀn mest i frÄga om ansiktscremebehÄllare.

Allt fler bor pÄ en liten yta av olika orsaker. Vanligast Àr det bland unga vilket kan leda till att boendet blir vÀldigt trÄngt. Compact Living Àr ett begrepp inom inredning som syftar pÄ att effektivisera boendet utan att hemtrevnaden blir lidande för bostadens yta. Ur ett Compact Living perspektiv och dagens trender har olika kreativa koncept tagits fram.En förklaring till att trÄng­boddhet Àr vanligast bland yngre Àr att unga i större utstrÀckning studerar, eller just kommit in pÄ arbets­marknaden, och dÀrför inte har ekonomiska förut­sÀttningar för att köpa eller hyra en större bostad. Att mÄnga yngre rÀknas som trÄng­bodda dÄ de bor i ett student­rum eller i en en­rums­lÀgenhet Àr kanske heller inte att betrakta som nÄgot problem, utan en naturlig fas i livet.UtifrÄn ett identifierat problem av produktutvecklingsföretaget PlusFunction har vi gemensamt tagit fram ett examensarbete med syfte att utveckla ett koncept pÄ ett nattygsbord.

Ett produktutvecklingsprojekt som behandlar hur problemen kring en förarmiljös formsprÄk, reglage och kombinationen av dessa i högre grad kan utformas pÄ ett kognitivtergonomiskt och estetiskt vis med anknytning till varumÀrke.I projektet utfördes en omfattande studie över nutidens förarmiljöer dÀr flera tydliga trender upptÀcktes.  I parallellkurs utfördes ett kognitiv ergonomiskt praktikfall tillsammans med litteratur som förankrat arbetet i att forma tekniken efter mÀnniskan.  Sedan har projektet fördjupat i estetiska principer och olika studier kring förarmiljöer behandlas. Konceptframtagningen bestod av tre faser. DÀr det initialt togs fram en mÀngd övergripande formsprÄk. Sedan lades de Ät sidan för att utforma manöverdon.

 Den hÀr uppsatsen handlar om min vÀg till att ta fram en förvaringslösning, med hÄllbar utveckling och vardagsestetik i framtidens hem som utgÄngspunkt. Med tanke pÄ hur vÄr nuvarande konsumtion pÄverkar vÄra liv idag och framtiden har jag funderat kring vilka val jag i min designprocess kan göra för att skapa en produkt som kan kallas hÄllbar och miljövÀnlig. Jag har lÀst in mig pÄ teori kring hÄllbar utveckling och en förutsÀttning för hÄllbar design Àr att konsumenterna vÀljer produkter som de vill ha kvar lÀnge. För att fÄ inspiration och ha nÄgot att ta avstamp ifrÄn har jag tittat pÄ hur olika förvaringslösningar har sett ut genom historien och jag fastnade frÀmst för de gamla kistor och koffertar som vÄra förfÀder tog med sig pÄ sina korta eller lÀngre resor. Det finns en tilltalande enkelhet i form och funktion och en flexibilitet dÄ de Àr mer portabla Àn andra förvaringsmöbler.

I uppsatsen har jag genom intervjuer med fyra konsthandlĂ€ggare frĂ„n fyra olika landsting undersökt konsthandlĂ€ggarnas syn pĂ„ konst i vĂ€ntrum, hur arbetet med konstplacering gĂ„r till samt hur konsten vĂ€ljs ut, och vilka möjligheter och begrĂ€nsningar vĂ€ntrummet har som konstmiljö. I bakgrundsavsnittet ger jag en historisk tillbakablick pĂ„ hur och varför staten började köpa in konst för placering i offentliga miljöer. Under mina eftersökningar har jag inte hittat mycket skriftligt material om Ă€mnet vilket har gjort att de muntliga intervjuerna har varit den största kĂ€llan till information. KonsthandlĂ€ggarnas syn pĂ„ konst i vĂ€ntrum ligger relativt nĂ€ra varandra och det som i stort sett skiljer dem Ă„t Ă€r nyckelord för vad konsten tillför miljön estetiskt och intellektuellt. Även arbetsprocesserna ser likartade ut.

Enligt styrdokumenten Àr skolan skyldig att anpassa undervisningen sÄ att elever i behov av sÀrskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska ocksÄ innehÄlla estetiska uttryck. DÀrför ville vi undersöka hur och varför lÀrare i grundskolan och gymnasiet anvÀnder sig av estetiska uttryckssÀtt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av det.För att ta reda pÄ detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga Ärskurser i grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpÄ det sammanstÀlldes och jÀmfördes.