Förestående examensarbete syftar till att undersöka vad nycirkus kan tillföra skolämnet idrott och hälsa. Det är en studie i hur nycirkus där kan användas för att förankra intentionerna i läroplanen om att motverka traditionella könsmönster och stimulera elevers kreativitet. För att undersöka en grupp elevers erfarenheter av och uppfattningar om nycirkusundervisning har följande metoder använts: aktionsforskning, deltagande observationer och enkätundersökning samt fokusgruppsmöte. Följande frågeställningar undersöks: hur kan ett undervisningsförslag i nycirkus se ut och hur fungerar det i praktiken?, hur kan nycirkus användas för att utveckla elevers kreativitet, skapande och estetiska uttryck? och vad har flickor och pojkar för erfarenheter av och uppfattningar om genus utifrån deltagande i nycirkus som aktivitet i skolans undervisning i idrott och hälsa? Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån teorier om genus, idrott och cirkusverksamhet.

?Historiska Bakverk? is a project about different pastries from a historiacal perspective.The goal was to create illustrations and typography inspired by differentpastries, in order to communicate something about their history and what layunderneath. The project aimed to highlight, understand and acknowlage thepastries as an important part of our history and cultural heritage. Importantquestions I have dealt with throughout the project was in what way the pastriestell us about our history, how it has changed them through time. The result, aseries of posters for croissant, doughnut and pretzel, are a combination of boththeir history and my own experience of them.

Studiens syfte är att undersöka lärarnas attityder till estetik i undervisningen i förskola och skola. Utifrån vår grundläggande teori, har tio intervjuer genomförts med lärare i förskola och grundskola.Forskningsfrågorna som har behandlats för att komma fram till resultatet är: Hur definierar lärarna begreppen estetik och estetiska lärprocesser? Arbetar lärarna med estetiska lärprocesser och om så är fallet, på vilket sätt? Vad gör de? Hur gör de och varför?Resultatet visar att alla lärare har positiva inställningar till estetik och att de använder estetiska lärprocesser på olika sätt i sina verksamheter. Enligt respondenternas utsagor förknippas estetik med bild, musik, drama, skapande, sinnliga upplevelser och rörelse, vilka används för att skapa mening om kunskap och förståelse. Enligt Lindströms (2008) modell använder både förskollärarna och grundskollärarna sig mest av lärande MED estetik, vilket handlar om att barnen, med hjälp av estetiken, lär sig andra ämnen.

I detta forskningsarbete har vi velat belysa barns fria lek i åldersindelade grupper på förskolan. Vi har utgått från frågeställningarna vilka lekar barnen väljer, vem de leker med och vilket lekmaterial de väljer. Vidare vad det är som påverkar dem i deras val av lek. De åldersintergrerade grupperna i vår undersökning har varit ett till tre år och tre till fem år.Vi har använt oss av så kallad kvalitativ metod i vår undersökning. Undersökningen genomfördes på två förskolor, där vi var och gjorde vår studie för att undersöka hur leken ser ut.

Syftet med denna studie var att komma fram till om kedjeföretag inom detaljhandeln intagit ett serviceperspektiv, där fokus ligger på relationer. Detta genom att undersöka hur aktörerna använder sin frontlinjepersonal.En kvalitativ flerfallstudie har genomförts där tre kedjeföretag bidragit med information rörande transaktions- eller relationsorienterad försäljning, medarbetarskap och betraktande av frontlinjepersonalen. Utgångspunkten för analys av fallstudierna har varit två intervjuer per företag. Dels med butikens högste chef samt med en medarbetare.Det teoretiska ramverket i denna studie rörande medarbetarskap, skapande av värde/nytta för kund samt intern marknadsföring som möjliggör att kund upplever hög tjänstekvalité, signalerar ett tankesätt inom ett serviceperspektiv och används för att svara på syftet.Huruvida kedjeföretagen intagit ett serviceperspektiv fullt ut, är inte möjligt att konkludera i denna småskaliga forskningsuppsats. Vidare forskning är nödvändig.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka pedagogernas utgångspunkter i bildskapandet. Vi har försökt ta reda på detta genom att undersöka pedagogernas roller i barnens bildskapande och på vilket sätt de uttrycker att bildskapande kan vara en viktig aktivitet gällande barnens sociala utveckling och identitetsskapande. Genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observationer av bildskapandeaktiviteter har vi i analysen kopplat pedagogernas roller under skapandeprocessen till olika teorier och traditioner. I vår litteraturgenomgång ger vi en historisk sammanfattning av bildskapandet i den svenska förskolan. Därefter redogör vi för tidigare forskning som står i relevans till vår undersökning.

I uppsatsen behandlar jag frågan: Vilka verktyg främjar en enkel väg till berättande med tekniken animation?Jag ifrågasätter idén om att man bör veta vad man ska berätta och hur historien ska vara konstruerad, innan man börjar berätta. I stället vill jag visa att förmågan till berättande finns inom oss alla, och jag vill i detta arbete prova en metod för att låta berättandet byggas upp i interaktion mellan ting, rum och människor. Mitt didaktiska syfte är att utarbeta ett pedagogiskt tänkande kring hur jag kan handleda elever till ett aktivt och kreativt skapande av berättelser genom animation.Detta har jag undersökt på två sätt. I den första undersökningen skriver jag om och analyserar mitt arbete som handledare i animation med särskoleelever på Utbildningsradions medieverkstad (UR) Pedagogiskt forum.

Ett sammanfattande arbete med genomförda utställningsprojekt. Här berättas om en attityd till skapande inom fältet utställningsarkitektur. Med ett stort intresse för och arbete med upplevelsebaserat lärande, utforskande via medverkande besökargrupper, utvecklande av utställningsmediet, presenteras ett antal utställningar via text och bild..

A1224SammanfattningDenna undersökning syftar till att beskriva anställdas individuella syn på balans mellan privat - och arbetsliv samt utreda vilka möjligheter och hinder som finns för att åstadkomma balans. I undersökningen har en cirkelmodell använts för att definiera balans. Modellen innefattar tre olika cirklar där jag, arbete samt familj/annat socialt sammanhang är komponenter. I teoriavsnittet nämns ett flertal faktorer som bidrar till eller hindrar skapandet av balans. För att kartlägga en idealbild av synen på balans är en förstudie genomförd med företagscoachen Karin Tenelius.Det företag som undersökningen är gjord på är Länsförsäkringar Uppsala.

Den teoretiska bakgrunden bygger på de i litteraturen tydliga grundstenarna för andraspråksinlärning, vilka är varierad undervisning, tryggt klassrumsklimat, kulturella variationer, behov och motivation. Dessutom har samtalets betydelse för andraspråksinlärning lyfts fram och huruvida skapande verksamhet bidrar till samtal mellan eleverna. Syftet med studien var att göra en jämförande studie mellan tidigare forskning och verksamma pedagogers uppfattningar angående vilka faktorer som upplevs viktiga vid svenska som andraspråksinlärning. Dessutom ville vi undersöka huruvida skapande verksamhet stimulerar till samtal och om det därmed kan underlätta svenska som andraspråksinlärning. Studien grundade sig på intervjuer som gjordes i en grundskola för yngre åldrar i ett mångkulturellt område.

Projektet ?Radio i skolan? riktade sig till elever inom det individuella programmet på en gymnasieskola. Det pågick sammanlagt en termin. Projektet innebar ett arbetssätt där fokus låg på innehåll, att berätta om ett ämne. Uttrycksformen för detta var att göra ett eget radioprogram.

Syftet med studien handlar om att försöka förstå vilken betydelse trädgårdsmiljön har för människor som bor i bostadsrättslägenheter - ur ett hälsomässigt, estetiskt och skötselmässigt perspektiv. Framför allt handlar studien om att ta reda på hur medlemmarna använder sin trädgård och om den har någon hälsomässig betydelse. Studien ska undersöka hur de ser på utformningen av trädgårdsmiljön i sitt bostadsområde, samt hur de skulle föredra att ha den. Den ska också undersöka vilken syn medlemmarna har på skötselfrågan och hur föreningen valt att lösa skötseln av trädgården. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med representanter från bostadsrättsföreningar som fått besvara frågor om medlemmarnas syn på sina trädgårdsmiljöer..

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete i samarbete med Sportswear Of Sweden där syftet var att utforma en väskkollektion bestående av tre delar: ett skidfodral, en bag och en skidryggsäck. S.O.S Sportswear har idag inga väskor i sin kollektion och detta är en introduktion för dem på en ny marknad samt att styrka deras profilering som ett seriöst klädmärke för skidåkare. Målet har varit att skapa väskor som är sköna, praktiska och estetiskt tilltalande, men samtidigt vara väskor som har fler användningsområden än bara alpinåkning utan att kompromissa de nödvändiga funktioner som krävs vid resa till, från samt i backen. Denna rapport innehåller även produktionsbeskrivningar och mönster för skidryggsäck och skidfodral som är anpassade för leverantörerna av dessa väskor..

Syftet med mitt arbete var att jag ville ta reda på hur jag kunde effektivisera min skapandeprocess för att kunna färdigproducera en hiphoplåt om dagen. Jag producerade fyra låtar. Genom att kartlägga mina beteenden i min skapandeprocess kunde jag med hjälp av litteraturstudier plocka fram metoder för att öka min kreativitet och effektivitet..

I uppsatsen inventeras, kategoriseras och karaktäriseras den konstnärliga utsmyckningen vid Växjö universitetsbiblioteks nybyggda del. Uppsatsen visar också den process som ligger bakom inköp och placering av de konstverk som finns synliga för allmänheten. Genom intervjuer med inblandade personer och konststudering har tolkningar och jämförelser gjorts.I uppsatsen jämförs olika tendenser inom samtidskonsten med den specifika konstsamlingen. Frågan om konstverken är representativa för samtidskonsten besvaras utifrån uppställda definitioner av tendenser inom samtidskonst. Uppsatsen visar bland annat att den specifika konstsamlingen representerar en estetiskt tilltalande konstsyn, där förståelse och anpassning går före provokation och motarbete..