Abstract Syftet till denna studie är att den ska medverka till att undersöka begreppet samtidskonst i gymnasieskolans bildundervisning. Hur bildlärare på gymnasieskolans Estetiska program säger sig omsätta samtidskonst i sin undervisning diskuteras och belyses. Fyra bildlärare som arbetar på gymnasieskolans Estetiska program har intervjuats. En kvalitativ metod, diskursanalys, har använts. Intervjumaterialet har transkriberats med olika tecken och därefter analyserats med hjälp av analytiska begrepp som variation, kategorikvalificering, extremisering och funktion. Olika diskurser har därefter framkommit ur materialet.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur förskollärarna arbetar och resonerar kring barns språkutveckling i förskolan. Syftet var även att utforska Estetiska redskaps betydelse för barns språkutveckling. För att få svar och nå syftet med denna uppsats gjordes fem intervjuer från två olika förskolor och undersöktes med observationer förskollärarnas arbetssätt i två barngrupper. Det vi kom fram till i intervjuer och observationer kopplades sedan till olika referenser, detta för att komplettera den information som togs fram. I resultatet framkom det att alla intervjupersoner var ense om att barn utvecklar språket när de lekar, detta då leken leder till fantasi, kommunikation och dialog.

Bakgrund Till grund för detta arbete ligger ett forskningsprojekt om måltidens Estetiska rörelseschema, som syftar till att ta fram idéer för ätredskap som kan förändra en måltidsupplevelse. Ett sätt som effektivt skapar förutsättningar för ett öppnare sinne, och därmed kreativa idéer, är att arbeta med provokationer.Syfte Att undersöka vilken effekt provokativa ätredskap har på måltidupplevelsen, samt att integrera Estetiska och sensoriska metoder för att belysa estetikens betydelse för måltidskunskapen.Metod/material Arbetet bygger på två typer av laborationer, en sensorisk och en estetisk, som dokumenterades genom frågeformulär och filmning. I de sensoriska laborationerna fick deltagarna sätta ord på vad de upplevde då de åt mat med olika konsistens endast med hjälp av tre redskap som i normala fall ej förknippas med måltid. I de Estetiska laborationerna skapades en måltidssituation där både maten och ätredskapen var en del av gestaltningen.Resultat Den sensoriska laborationen gav upphov till både känslomässiga och funktionsrelaterade ord som beskrev deltagarnas upplevelse. En splittring fanns i deltagarnas inställning till ätredskapen, där vissa blev positivt överraskade och andra skeptiska.

Syftet med denna undersökning är att försöka belysa vad som motiverar elever i grundskolans senare år att gå till skolan. Undersökningen strävar också efter att få syn på om Estetiska läroprocesser bidrar till elevernas motivation till att gå till skolan. Empirin har skaffats genom att jag har intervjuat åtta elever i grundskolans senare år. Litteratur som jag använt mig av behandlar tidigare forskning kring ämnena motivation, estetik i skolan och utvecklingspsykologi. Undersökningen visar att det som motiverar respondenterna att komma till skolan är bland annat att de känner att de vill vara närvarande för att lära sig nya kunskaper samt att få höga betyg.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka sociala faktorer som påverkar elever som väljer att studera Estetiska programmet Bild och Form på gymnasiet. Genom en kvantitativ metod har en enkätundersökning genomförts vilket har kompletterats av offentlig statistik från Skolverket. Enkäten har delats ut till två klasser som studerar utbildningen Estetiska programmet med inriktning Bild och Form på en kommunal gymnasieskola. Genom att utforma en omfattande enkät har även elevers sociala bakgrund samt framtidsplaner inkluderats i undersökningen. Resultatet visar att elevernas subjektiva upplevelser av faktorer som inverkar i valet främst är deras fritidsintressen, utbildningens utbud av praktiska kurser samt att utbildningen är högskoleförberedande.

Syftet med studien var att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka nio förskollärares syn på estetik i förskolan. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer ville vi ta del av förskollärarnas personliga tankar om och erfarenheter av estetik. Vi ämnade undersöka hur de beskriver den Estetiska verksamheten, deras roll och förhållnings-sätt till området. Resultatet visade att förskollärarna framhåller estetik som betydelsefullt, men att begreppet är svårtolkat. Förskollärarna redogjorde för att Estetiska aktiviteter sker dagligen, då främst via musik och bild.

På senare år har intresset för att föra in estetik i MDI-teorin ökat kraftigt. Insikten om att användares känslor inför interaktiva artefakter spelar stor roll för tillfredställelsen och användarupplevelsen har medfört ett fokusskifte inom området och flertalet teorier om användares Estetiska upplevelser av interaktion har framkommit. Detta arbete har tagit som utgångspunkt de teorier som siktar på att stödja designers arbete med att utforma Estetiska interaktioner genom att identifiera manipulerbara attribut i artefakters interaktionsEstetiska gestalt. En explorativ användarstudie har genomförts med målet att belysa hur upplevelsen av hastighet och tempo förändras genom införandet av animationer i ett gränssnitt. Resultaten visar på att toningsanimationer i övergångar i ett interaktivt system kan leda till ett långsammare och mjukare intryck av systemet men även att långsamma animationer i vissa fall kan leda till att systemet upplevs som snabbare.

Med utgångspunkt från ett befintligt gestaltningsförslag och en tillhörande växtlista har jag i det här arbetet undersökt de aspekter som kan beaktas för en plantering med Estetiska värden under hela året. Syftet med arbetet är att lyfta betydelsen för landskapsarkitekter men även andra läsare att lära känna sitt växtmaterial för att kunna göra dynamiska växtkompositioner. Detta kandidatexamensarbete är uppdelat i tre delar. Den första delen av arbetet består av en litteraturstudie där läsaren får insyn i aspekterna form, färg och komposition. Studien visade på att växtdynamik är mest intressant att ta hänsyn till då en komposition med Estetiska värden under hela året eftersträvas. Med planering och förståelse för växterna kan växtsäsongen förlängas och de Estetiska värdena i offentliga rum och privata trädgårdar förhöjas.

Vårt syfte var att undersöka vad de Estetiska verktygen har att erbjuda eleverna. För att komma fram till resultaten av det utvecklingsarbete vi genomfört har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod som innefattade observationer, videofilmning, utvärderingssamtal samt våra egna loggböcker. Våra undersökningar genomfördes i en klass där det fanns elever från sex till tio år. Resultaten av våra undersökningar visade att de Estetiska ämnena erbjuder barnen möjlighet att använda sina egna ursprungliga inlärningsmetoder. Det vi främst funnit är att de leker, imiterar, använder sig av rytm, sång och rörelse på ett spontant och naturligt sätt för att bearbeta och lära in nya färdigheter.

I förskolans läroplan, Lpfö 98, framgår det att pedagogerna ska ha som mål att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmåga att samtala om bilder som de ser samt att använda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska också sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar, upplevelser och känslor på flera olika sätt till exempel genom dans, drama, bild eller sång.Syftet med studien är att undersöka möjligheten att arbeta med de Estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens språkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som är verksamma inom förskolan. De arbetade på fyra olika avdelningar på två förskolor i Blekinge.På samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika Estetiska uttrycksformer, det vill säga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete är roligt och på så vis blir det extra givande för barnens språkutveckling. Vidare påpekade de också att det är viktigt att man att använder ett korrekt språk i arbetet med barn.

Det övergripande syftet med min uppsats är att visa på faktorer som bidrar till att elever väljer att gå det Estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på gymnasiet. Elevernas valsituation har jag valt att sätta i relation till vår tids ökade avtraditionalisering och utökade valmöjligheter. Dessa levnadsvillkor belyser jag främst genom att använda mig av Thomas Ziehes teorier, men även resonemang hämtade från Andy Hargreaves, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu förekommer i uppsatsen. För att undersöka elevernas egna uppfattningar har jag i den empiriska studien valt att använda mig av en kvalitativ metod; enskilda intervjuer med tio elever på det Estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på två olika gymnasieskolor. Mina övergripande frågeställningar är följande: Vad anser eleverna att de grundat sitt beslut att gå det Estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på? Hur upplevde de valprocessen? samt Hur ser de på sin framtid? Resultatet från min undersökning visar bland annat att det är elevernas Estetiska intresse samt upplevelsen av lust och glädje som varit avgörande för deras val att gå det Estetiska programmet.

Syftet med mitt examensarbete är att göra en ABC-bok, ett läromedel för skriftspråkslärande och bokstavsbearbetning. Bokstavsbearbetningen är en del av skriftspråkslärandet och ska vara en del i elevernas vardag. Genom ABC-boken vill jag åskådliggöra hur man kan integrera olika uttrycksformer i undervisningen. Jag har studerat olika teorier om skriftspråkslärande, bokstavsbearbetning och Estetiska läroprocesser. Tillsammans med teorier, samtal med lärare och med bakgrund i Lpo 94 har jag gjort en ABC-bok där jag har författat övningar, fotograferat föremål och gjort layouten.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vår studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka Estetiska val barnen gjorde när de fick välja fritt och hur pedagogerna planerade Estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör även vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer.

Syftet med detta examensarbete är att försöka att ta reda på om motoriken har någon avgörande betydelse för lärandet och utvecklingen av de Estetiska språken. Vi ville genom enkät och intervju få tydliggjort föräldrars och pedagogers tankar kring just detta. För att förankra vår idé och vårt syfte vände vi oss till tidigare forskning och litteratur som berör ämnet. Vi ville genomföra ett examensarbete som vi kan ha nytta av i framtiden och som har betydelse för oss i vår roll som pedagoger. Med detta som utgångspunkt genomförde vi intervjuer med två pedagoger.

Syftet med denna studie är att undersöka olika grundskolors resursfördelning till de praktiskt-Estetiska ämnena i förhållande till NO-ämnena, samt diskutera vilka kunskapsvärderingar detta återspeglar. Studien jämför förutsättningar kopplade till ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler och utbildning/behörighet hos lärare mellan praktiskt-Estetiska ämnen och NO-ämnen. Frågeställningarna som använts för att studera detta är följande: Vilka skillnader finns mellan praktiskt-Estetiska ämnens och naturorienterade ämnens villkor vad gäller ramfaktorerna: ekonomi, tid, lokaler samt lärares utbildning och behörighet? samt Vilka kunskapsvärderingar återspeglas i ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler, och lärares utbildning och behörighet? Ambitionen har varit att identifiera eventuella skillnader mellan ämnesgrupperna inom ovan nämnda ramfaktorer för att kunna diskutera kunskapshierarki mellan de studerade ämnesgrupperna. I undersökningen har en enkätstudie med kvalitativa och kvantitativa frågor samt en kvalitativ intervjustudie genomförts.