Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i deras texter och vilka diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig av Lindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer om argument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spår av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad är metod-diskursen och den sociala diskursen..

BAKGRUND:Konflikthantering är en stor del av en lärares vardag. Eftersom konflikthanteringen ibland tar tid från den planerande undervisningen kan eleverna gå miste om ämneskunskaper. Vi anser att både svenskämnet och estetiska uttrycksmedel bäst går att kombinera med skolans konfliktarbete. Därför redogör vi för olika författares syn på svenskämnet och estetiska uttrycksmedel. Vi har också valt ut mål ur kursplanen i dessa ämnen som vi anser är relevanta.

Utifrån intresset för estetiska lärprocesser och hur det påverkar elevers lärande i ämnesintegrationhar jag gjort en undersökning i årskurs ett på gymnasiets estetiska program om elevers lärandegenom estetiska lärprocesser i ämnesintegration. Syftet är att tydliggöra vad den estetiskalärprocessens bidrar med vid ämnesintegrering. De frågeställningar jag utgått ifrån är ?På vilketsätt kan estetiska lärprocesser bidra till lärandet i ämnesintegration i projektform? Hur ser estetiskalärprocesser ut vid ämnesintegration med engelska och svenska? Hur kan man genomämnesintegration med Estetisk kommunikation 1 bredda förståelsen för innehållet i både denkursen och andra kurser??. Ramen för undersökningen är ett projekt som löper under sju veckordär kurserna Estetisk kommunikation, Engelska 5 och Svenska 1 integreras.

Syftet med projektredogörelsen är att undersöka vilka tankar tre lärare i grundskolans senare år har rörande estetiska läroprocesser och bedömning. Alla tre lärare undervisar i estetiska ämnen och anser att elevens läroprocess skall vara en del av det som de grundar ett betyg på. Vi har också närmat oss frågan om det kan finnas dolda faktorer som kan ligga till grund för ett betyg. Vi ville undersöka lärarnas syn på sin egen objektivitet, om det ibland kunde vara svårt att särskilja elevens faktiska kunskaper i förhållande till elevens personlighet. Kan betyg ligga till grund för elevers identitetsskapande? Vi ville se om detta var något som lärarna i vår undersökning funderat på.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och påvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus på integration av elever i studiesvårigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien är att öka kunskapen om hur de estetiska ämnena och elever i skolan kan påverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i åtanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat är hämtat från sju vetenskapliga artiklar, alla från två olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning är att föredra, då den kan ge positiva effekter för såväl elever i svårigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..

Syfte:Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger på en särskola talar om estetiska ämnens betydelse för att främja lärande och utveckling för eleverna, samt hur detta gestaltar sig i praktiken.Teori: Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv som bl.a. innebär att allt man lär sig sker i samspel med andra människor. Vygotskyij, som är en av förespråkarna för den sociokulturella teorin menar att inlärning sker genom kommunikation och interaktion. Metod: Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sju pedagoger på den aktuella särskolan. Deltagande observationer enligt mikroetnografisk forskningspraxis.Resultat: Samtliga informanter anser att estetiska ämnen; drama, musik och bild är mycket viktiga i undervisningen på särskolan.

Praktiskt estetiska ämnena anses som viktiga för lärandet för alla elever och i synnerhet för de elever som har svårt för teoretiskt lärande eller är i behov av särskilt stöd. Att lära ut praktisk ligger naturligt inbyggt i praktiska estetiska ämnen, som textilslöjd och hemkunskap, där eleverna ges möjlighet att utveckla sina färdigheter och åstadkomma konkreta resultat. Syftet med denna uppsats är att belysa hur några lärare och elever upplever läromiljön, lärande och de praktiskt estetiska ämnenas betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Uppsatsen belyser också hur eleverna själva upplever sitt lärande i dessa ämnen. Studien är en kvalitativ fallstudie och ansatsen är explorativ. De ämnen som ingår i studien är textilslöjd, trä - och metallslöjd, musik, hemkunskap och bild. Materialet består av tre intervjuer med elever på grundskolans högstadium vilka har långvarigt behov av särskilt stöd, fem intervjuer med lärare samt fem observationer i praktiskt estetiska ämnen samt en intervju och en observation under lektion med en speciallärare. Resultaten redovisas utifrån de centrala begreppen, läromiljö, lärande och praktiskt estetiska ämnen, som belyses med hjälp av underteman.

Vårt syfte var att undersöka hur kreativitet, motivation och engagemang spelar in som viktiga faktorer för att skapa en mer kreativ och engagerad skola? Vi har gjort en jämförande empirisk studie med ämnena Bild, Estetisk verksamhet och Religionskunskap. Resultatet visar att intresse, engagemang och kreativitet var starkare i de estetiska ämnena än i Religionskunskap. Slutsatsen är att vi ser en tydlig tendens där kommunikativa nyttan av de estetiska ämnena är oumbärliga i dagens skola. Motivationen för religionsämnet behöver också stärkas, varför ett ämnesintegrerat arbetssätt är nödvändigt!.

This essay is an attempt to give indications of how pupils in the ninth grade value the arts subjects in Swedish schools. We believe that the subjects in arts education is mainly seen as ?fun? subjects rather than ?important? or ?useful?. However, this is not an attempt to find out the pupils view in a national scale, but instead an attempt to show what pupils may think and how this may affect the art subjects value..

Den här uppsatsen undersöker förhållandet mellan Kants estetiska omdöme, såsom det formuleras i Kritik av omdömeskraften, och Jacques Rancières estetiska projekt, framförallt i förhållande till begreppet dissensus. Dels försöker uppsatsen spåra arvet från Kant hos Rancière och visa hur detta tar sig uttryck, dels ställer den frågan om hur Kants omdöme politiseras med Rancières dissensus. Detta sker i två kapitel, varav det första är en läsning av Kants kritik av den estetiska omdömeskraften, mot bakgrund av idén om dissensus, och det andra en genomgång av Rancières formulering av dissensus, samt relaterade begrepp såsom konstens identifikationsregimer och ?fras-bilden?. Vidare jämför det andra kapitlet Rancières dissensus med Kants idé om det ?intresselösa? i det estetiska omdömet, samt visar vilka politiska eller metapolitiska implikationer Rancière tillskriver det senare.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och om pedagogerna använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfälle inom so-ämnena som estetik tas upp och det är inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhällsorienterade ämnena. Dessvärre är även den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem år av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

I vårt utvecklingsarbete valde vi att arbeta med några av de estetiska uttrycksformerna; dans, drama, musik och bild som ett hjälpmedel för att stärka barnens sociala kompetens såsom självförtroende och deras tillit till sin egen förmåga. Enligt Lgr 11 (2011) ska barnen få möjlighet att uppleva och pröva olika estetiska uttrycksformer, för att få en varierad undervisning, eftersom alla individer har olika inlärningssätt. Verksamheten ska stärka varje barns självförtroende och de ska få en tillit till sin egen förmåga. Vi sammanställde ett kompendium som innehöll estetiska uttrycksformer och verbala övningar som vi sedan genomförde med barnen. Syftet var att utveckla barnens självförtroende och tillit .

AbstraktDet här arbetet grundar sig på en fallstudie utförd på en Reggio Emilia inspirerad förskola. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger arbetar med matematik genom estetiska lärprocesser inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Som bas för studien har vi använt läroplan för förskolan, Lpfö98 (skolverket, 2010) och teorier som berör matematik, estetiska lärprocesser samt didaktik. De metoder vi har använt i syfte att besvara våra problemformuleringar är kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har genomförts med fyra pedagoger varav en även har ett utökat ansvar som ateljerista. Denna roll har en betydelsefull inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi.

I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska få möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrämjar barns utveckling och lärande.Syftet med studien är att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de använderestetiken i verksamheten.I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju på respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren från intervjuerna inte stämde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansåg attförskollärare inte behöver någon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har äveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, där pedagogerna hadeen gemensam syn på hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns.

Det övergripande syftet med undersökningen är att studera hur lärare och skola på estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt får eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strävan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker också svar på frågan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare i strukturerad form på estetiska programmet bild och formgivning.Undersökningen är gjord genom intervju via mail av 13 lärare från olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvägledare samt 12 elever som går/har gått på programmet.Resultatet pekar på att arbetet kring studie- och yrkesorientering på estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende på profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhällsliv till stor del är beroende av den enskilda lärarens och de närmaste kollegornas förståelse och insikt i områdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan på skolorna för studie- och yrkesorientering och detta är beroende av mer resurser i form av tid och stöd från ledning och från högre poliska system.