Syftet med arbetet är att få en bild av hur kunskapsbegreppet påverkar undervisningen av konstämnet i gymnasiet, samt att beskriva vad konstämnet i utbildning kan vara genom att utgå från en möjlig samtida definition av ämnet. Jag använder mig av tidigare forskning på området som dekonstruerar fenomenet konst i utbildning. I min förståelse av materialet tar jag hjälp av Foucaults teorier om makt och Bourdieus förklarande teorier om socialt kapital. Med hjälp av en observation och fem intervjuer undersöker jag hur ämnet undervisas i gymnasieskolan och hur detta påverkar förståelsen av ämnet. Genom en textanalys av Skolverkets styrdokument för Estetiska programmets inriktning bild och form undersöker jag hur konst definieras som kunskapsbegrepp. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen på att konstämnet i utbildning på gymnasieskolan saknar en reell koppling till professionell kunskap inom ämnet.

Denna studie skall skapa djupare förståelse för hur den estetiska miljön i en livsmedelsbutik uppfattas av kunder. Vi ämnar undersöka vikten av faktorer såsom färg, ljus, ordning och komplexitet för att nå kunskap om hur de påverkar konsumenten samt hur de kan kombineras för att ge konsumenter ett positivt helhetsintryck av butiksmiljön. Det vi kom fram till var att om färger varieras med klara skillnader och begränsningar i antalet nyanser, samt våglängder i huvudsak från den varma delen av ljusets spektrum så finns det enligt respondenterna i denna undersökning goda chanser att skapa en lockande miljö. Vidare bör varorna vara bra upplysta, gärna med punktbelysning, och ljuset bör vara vitt eller av varmare karaktär. Vad det gäller ordning och komplexitet så finns inga klara preferenser hos respondenterna.

Algoritmer för vägplanering används ofta i dataspel för att navigera datorstyrda enheter. En av de vanligaste algoritmerna som används i samband med vägplanering är A* algoritmen, som kan användas för att effektivt hitta den kortaste vägen mellan två positioner i spelets nivåer. Algoritmen har dock inget stöd för att producera estetiskt tilltalande vägar, vilket kan leda till att spelets enheter rör sig som robotar genom spelnivån.Detta arbete tar upp och analyserar algoritmer som kan användas i kombination med A* algoritmen för att göra vägarna rakare, mjukare och mer direkta. Algoritmerna implementeras i ett program där deras minnesanvändning, tidseffektivitet och väglängd beräknas när de körs genom en spelnivå med väggar och hinder.Resultaten från slutet av rapporten visar att de estetiskt förbättrande algoritmerna kan implementeras för att göra stora förbättringar av A* algoritmens estetiska prestationer, utan större påverkningar på A* algoritmens minnesanvändning, tidseffektivitet och väglängd. Resultaten från både produkt och utvärderingen skulle kunna användas i framtida spelprojekt..

Syftet med denna studie är att få en djupare insikt i hur klasslärare i grundskolans tidigare årskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus är inriktad på att få en djupare förståelse kring hur estetiska verktyg används inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i årskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjälp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lärare från tre olika skolor. Resultatet visade att en övervägande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta såg mångainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svårigheter i de teoretiska ämnena.

Fallstudien är en undersökning om hur gymnasieelever på det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det är prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 är ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur två perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det är att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhållande till sitt eget skapande och läroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden är kvalitativ med vikten på orden för att få en förståelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen.

The artistic subjects disappeared from the obligatory curriculum of the Swedish secondary school in 2011. The purpose of this work is to analyze to which extent the new curriculum Lgy11 is based on scientific results when it comes to the role the aesthetics were given. This paper analyzes the documents that preceded the reform, such as Government Reports and Interpellation Debates, for a start. It continues with an analysis of an interdisciplinary group of researchers, whose scientific work include research of impacts of art and art education in ordinary education and learning in a more holistic perspective. Finally an analysis of the curriculum itself is made.

Syftet med föreliggande examensarbete är att utveckla ett förslag på läromedel för lärare i ämnet religionskunskap i grundskolans senare år. Vi har i uppsatsen beskrivit vårt arbete utifrån ett religionspedagogiskt försök. Analys och utvärdering av detta experiment redovisas och likaså undervisningsmodellen i sin helhet. Modellen behandlar delar av kristendomen och grundar sig på diskussioner utifrån populärmusik samt estetiska moment. Vi har i litteraturöversikten fokuserat på de stöd vi kan för denna undervisningsmodell i läroplan och kursplan samt beskrivit relevant forskning på närliggande områden. Bland annat beskrivs elevers inställning till religion och livsfrågor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frågan är varför killar och tjejer väljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades två killgrupper och två tjejgrupper från två olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det är många faktorer somtillsammans avgör vilket instrument en elev väljer. Grupperna bekräftade att det inte var en jämn fördelning mellan kön och instrument och det var företrädelsevis tjejer som satsade på sång.

Vad är materialitet? Denna fråga i kombination med den förhistoriska individen, är något av en utgångspunkt för uppsatsarbetet; materialitetsbegreppet och människans syn på tingen som omgav henne. För en vidare finslipning av syftet med just min uppsats, är det att se hur man uppfattat glas under romersk järnålder i Sydskandinavien. Finns det möjligen skillnader i den geografiska spridningen av glaset, sett ur en estetisk synvinkel?Det teoretiska avsnittet grundar sig på den dialogiska teorin i egenskap av kommunikationsteori ? d.v.s.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet är att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berättande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven är fenomenologi, estetiska lärprocesser och teorier om berättande. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen är hermeneutiskt inspirerad.

Uppsatsen inrymmer två syftesformuleringar. Det första syftet är att undersöka vilka utbildningsvägar som finns för att få arbete som teaterlärare på gymnasieskolan. Det andra syftet är att undersöka hur begreppen behörighet, kompetens och kunskap inom teaterläraryrket definieras av rektorer på det estetiska programmet och hur dessa tre delar samverkar sinsemellan. Frågeställningarna är: Vilka utbildningsvägar finns för att få en anställning som teaterlärare på gymnasieskolans estetiska program? Vad innebär det att vara behörig? Vad innebär det att ha kompetens? Vad innebär det att ha kunskap? Hur samverkar behörighet, kompetens och kunskap inom yrket teaterlärare? Uppsatsen utgår från läraruppdraget ur ett mer allmänt perspektiv och teaterlärarskapet mer specifikt.

I den här uppsatsen har jag gjort en närläsning av Martin Heideggers ?On the way to Language? (?Unterwegs zur Sprache?) skriven år 1959. Boken som var Heideggers sista verk är en dialog mellan Heidegger och en japan som spelas av honom själv i syfte reflektera. Uppsatsen behandlar bokens tema om hur något främmande oss själva (som är vi själva) kan mötas eller inte mötas genom ett språk. Jag har i och med Heidegger sett på ett språks fara och begränsningar liksom dess möjligheter och vägar till kunskap via dialogformen och den estetiska yttringen poesi.

Denna studie syftar till att med en diskursanalystisk metod belysa synen på det estetiska programmets bild- och formgivningsinriktning och dess roll i gymnasieskolan. I uppsatsen undersöks programmets framväxt och belyses varför läroplan och kursplaner ser ut som de gör. Genom att studera hur bildlärare beskriver kvaliteter och problem med programmet och jämföra detta med skolverkets läroplans- och kursplaneformuleringar, har jag velat problematisera den kontext som Estetiska programmets bildinriktning utgör. Studiens huvudfråga är: Hur ser diskursen omkring det estetiska programmets Bild- och formgivningsinriktning ut idag? Vad berättar läroplan och kursplaner om bild- och kunskapssyn? Var utvecklas diskursen och var gör den det inte? Vem deltar i diskussionen och vem gör det inte? Det empiriska materialet utgörs av läroplan och kursplaner, men även av Skolverkets egna dokumentation och utvärdering av arbetet med läroplaner och kursplaner från 1991-2000.

I läroplanen för gymnasiet, Gy 2011, ingår grundläggande repertoar som centralt innehåll för kurserna Instrument eller sång 1 och 2. Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om hur sångpedagoger på gymnasiets estetiska program arbetar för att uppfylla styrdokumentens krav i dessa kurser. Studien utgår från sociokulturell lärandeteori, Hultbergs modell för musikaliskt lärande samt musikämnets utveckling ur historiskt och nutida perspektiv. Tidigare forskning visar att pop- och rockmusik idag dominerar grundskolans och gymnasiets musikundervisning. Snarare än att följa styrdokumentens intentioner utgår lärare och elever från sig själva när de väljer repertoar ? de är ?sin egen läroplan? och ?levande läromedel?.

The purpose of this thesis is to find how to work with pedagogical documentation with the aesthetic subjects of dance, music and visual arts. The study also aims to investigate how teachers themselves believe that documentation of these subjects make visible the children?s learning processes. Also to explore if there are any differences in how teachers document the various subjects, and if so, how they can learn from each other to develop the work with pedagogical documentation. I have chosen to use qualitative interviews with a selection of three pre-school teachers who have been working with either dance, music or visual arts.