Våra städer är i ständig förändring. Material slits, växter och träd åldras eller dör, stilideal och behov skiftar med tiden. Landskapsarkitekten ställs ofta inför uppdraget att omgestalta platser för att förnya eller anpassa dem i enlighet med nya krav och önskemål. I äldre miljöer handlar det ofta om att gestalta med hänsyn till platsens historia. I detta kandidatarbete presenteras ett redan utfört omgestaltningsarbete för innergården Linné, som är en historisk miljö i Uppsalas stadskärna.

I dagens samhälle har landskapet en viktig roll i att tillfredsställa många olika användare och användningsområden. Genom livsmiljöer för växter och djur gynnas den biologiska mångfalden men landskapet rymmer också historiska, kulturella, estetiska och rekreationella värden som är viktiga för människan. Denna stora variation av värden kan på landsbygden symboliseras av olika småbiotoper som kan vara stenmurar, odlingsrösen, alléer och andra element som skapats genom traditionellt jordbruk. Jordbruket har alltid haft stor inverkan på landskapet och dess utseende. Idag går utvecklingen dock snarare mot ett mer storskaligt och homogent odlingslandskap i takt med att jordbruket intensiCieras och effektiviseras för att kunna ge en hög produktion. För att inte gå miste om värden och funktioner är det viktigt att planera utvecklingen av landskapet hållbart för att samordna olika användningsområden och värna om resurser. Kompensationsåtgärder är metoder som ämnar att värna om de värden och funktioner som Cinns i landskapet genom åtgärder som balanserar landskapsvärden som förloras vid exploatering. Att sträva efter en integration av olika användningsområden och värden kan förklara begreppet mångfunktionalitet. Begreppen kompensationsåtgärder och mångfunktionalitet ligger till grund för denna uppsats som har som mål att genom teori och konkreta exempel undersöka frågeställningen hur kompensationsåtgärder kan användas i ett storskaligt odlingslandskap för att utveckla mångfunktionalitet. Syftet är att ge en bättre inblick och förståelse för vad kompensationsåtgärder är och hur de kan användas i strävan efter en hållbar utveckling. Genom litteraturstudier utreds innebörden av kompensationsåtgärder och mångfunktionalitet samt hur dessa begrepp kopplas till den ständiga förändringsprocess som sker i landskapet. Litteraturstudierna resulterar även i en undersökning av exempel på svenska kompensationsstrategier utifrån dess möjligheter att utveckla mångfunktionalitet och tillämpas i det storskaliga odlingslandskapet. En slutsats som förmedlas i uppsatsen är vikten av en variation av landskapsvärden som integreras för att utnyttja de ytor som Cinns till godo i landskapet i samband med dagens samhällsförändringar. Ett konkret exempel som kan användas för att svara på frågeställningen är strategin att anlägga kreotoper. Det innebär att medvetet anlägga småbiotoper genom att utnyttja restytor i odlingslandskapet för att bidra med funktioner som gynnar människa och natur..

Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader mellan den nuvarande kursplanen i religionskunskap för grundskolan och den framtida kursplanen för religionskunskap i LGR 11. Kursplanerna har jämförts utifrån tre frågeställningar. Uppsatsen undersöker hur de både kursplanerna motiverar ämnets existens och vilka likheter och skillnader som finns mellan kursplanerna. Uppsatsen behandlar också hur beskrivningen av det centrala kunskapsinnehållet har förändrats. Den sista frågeställningen behandlar huruvida den uttryckta kunskapsfilosofin har förändrats eller ej och i så fall på vilket sätt.Undersökningen är en komparativ textanalys utifrån Gadamers teorier om förförståelsens betydelse vid tolkning av texter.Uppsatsens viktigaste resultat vad gäller komparationen av kursplanernas motiveringar till ämnets existens är att det skett en förskjutning ifrån att ämnet ska skapa förutsättningar och redskap för elevens existentiella utveckling till att ämnet istället motiveras genom att eleven exempelvis ska förstå sammanhang omkring sig.Kursplanens centrala kunskapsinnehåll har förändrats inom en del områden.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram badrumsinteriör för företaget Space Interiör innehållande kommod, spegelskåp och högskåp eller motsvarande. Bakgrunden till projektet har varit att uppdragsgivaren önskat att utveckla sitt sortiment för badrumsinredning. Målgruppen för projektet var enligt angivelse personer under 35 år boendes på en yta mindre än 50 m2. Nyckelorden från företaget var smart förvaring samt innovation.Den teori som behandlats i projektet rör sådan som varit relevant för utvecklingsarbetet så som ergonomi, material och dess underhåll, standarder samt det som påverkar det estetiska uttrycket. Arbetet har varit målstyrt och har därför utförts enligt en stage-gate-modell som lämpar sig för denna typ av projekt.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

BAKGRUNDEN OCH PROBLEMDISKUSSION: Design som företeelse har fått alltstörre betydelse för näringslivet och samhället i helhet. Allt fler företag inser designenspositiva inverkan på verksamheten och väljer att arbeta medvetet med det. I samband med attbyggnader ökar kraven på designens funktion, räcker estetiken inte längre, designen måsteprestera mer och visa att den är praktisk och effektiv att tillföra i en byggnad. Designassocieras ofta med stora kostnader men vilka positiva värdeeffekter skapar designen igengäld?SYFTE: Syftet med denna uppsats är att beskriva de värden design kan framkalla i enbyggnad, samt att försöka förklara sambandet mellan betraktaren och vilka värden den villframhäva i design.

SyfteSyftet med undersökningen var att studera hur eleverna som går på ett estetiskt gymnasieprogram med dansinriktning, beskriver de estetiska studiernas möjligheter att stimulera till utveckling av de multipla intelligenserna. Min utgångspunkt i studien var Howard Gardners definition av de sju intelligenserna; lingvistisk, logisk ? matematisk, musikalisk, spatial, kroppslig ? kinestetisk, och personlig inåt ? utåtriktad intelligens.MetodFör att nå fram till syftet i studien använder jag mig av Gardners teorier som ett teoretiskt ramverk och utifrån det undersöker danselevers utveckling inom olika intelligensområden. För undersökningen av danselevers uppfattningar använder jag mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med en grupp elever som valt att studera danslinjen på ett estetiskt program. Intervjuerna baserades på ett antal frågeområden med öppna och direkta frågor till intervjupersonerna.

Detta är ett arbete om grundskolämnena teknik och trä/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i någon utsträckning. Där ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar även hur pass traditionell eller teknologiinriktad trä/metallslöjden som bedrivas i grundskolan bör vara Metoden för att söka svar består av litteraturstudier inom berörda områden, samt intervjuer med lärare som undervisar inom de berörda ämnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat på följande frågeställningar:-Vilka fördelar kan man som lärare inom trä/metallslöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?-Vilka nackdelar kan man som lärare inom trä/metall slöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?Även en tredje frågeställning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna.

Detta är en undersökning av varför så få killar går på estetiskt gymnasium med inriktning teater. Författaren har gjort fokusgruppintervjuer med killar som går estetiskt gymnasium, inriktning musikal, om hur det kom sig att de sökte dit och hur de ser på genus i förhållande till sin gymnasieutbildning. Resultatet visar att en stödjande vuxen i killarnas närhet har varit avgörande för deras genusnormbrytande val . Det framgår även att samtliga börjat som barn med estetisk verksamhet, oftast musik. Killarna har alla mött motstånd från omgivningen för sitt intresse för scenkonst.

Mindre än en timmes solsken på vår planet innehåller mer energi än hela världens energiförbrukning på ett helt år. Ett vanligt villatak i Sverige tar på ett år emot flera gånger mer energi än vad dess behov är. Potentialen för solenergi är mycket stor. Samtidigt använder samhället idag stora mängder energi och det mesta av energin kommer från icke-förnyelsebara källor. Sverige har visserligen en hög andel förnyelsebar energi jämfört med andra länder men ändå är mer än hälften av energin som vi använder icke förnyelsebar.Syftet med den här rapporten är att utveckla ett mer hållbart samhälle genom att använda solenergi.

The visions of the United Nations concerning sustainable development and conservation of biodiversity can only be realized if the human population succeeds in creating coexistence between human and wildlife. Landscape architects are able to influence on how landscapes are to be maintained and developed. The negative impact of infrastructure on wildlife has become a critical problem in Sweden and other parts of Europe. Wildlife crossings has been developed as a solution for the problems of road barriers in the landscape. The crossings are made to give animals a better opportunity to cross roads.

För att öka lönsamheten på ett sågverk gäller det att sortera timret rätt från början. En mer precis timmersortering resulterar i ett effektivare flöde genom hela produktionsprocessen. Förbrukningen av resurser i sågverket minskar samtidigt som det medför möjligheten att redan innan sönderdelningen av timmerstocken kunna styra rätt råvara mot efterfrågad produktkvalitet. Denna sortering är speciellt intressant när det gäller uppdelningen av frisk- och svartkvistig stock. En friskkvistig råvara är speciellt lämpad för vissa produkter med estetiska kvalitetskrav och den svartkvistiga råvaran lämpar sig väl i produkter där kraven på hållfasthet är speciellt starka. Syftet med denna studie är att visa på de konkreta ekonomiska effekter som ett väl avgränsat effektiviseringsprojekt i sågverksmiljö kan innebära.

Elever i gymnasieskolan har fått ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat därför att vår tidigare kollektivistiska samhälleliga demokratisyn i mångt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare på högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och eftersträvas i det svenska samhället. Denna situation korrelerar inte särskilt väl med situationen i skolan, där vi under vår verksamhetsförlagda tid sett att långt ifrån alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. Vårt syfte med arbetet är att utifrån gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka få klarhet i hur de ser på sig själva som individer i skolans värld och hur de ser på sin framtida roll i samhället i stort. Utifrån detta växte våra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: På vilket sätt speglas elevers visioner om sin framtida samhällsroll i deras ansvarskänsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sätt att ta tillvara på vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara våra problemformuleringar har vi har utifrån begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört åtta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.

Den stadsförtätning som sker runtom i världen idag resulterar många gånger i att grönytor tas i anspråk till förmån för stadens byggnadsstruktur. Det här arbetet handlar om hur vi kan skapa en hållbar grönstruktur i städerna, som samverkar med den stadsförtätning och klimatförändring som sker och i linje med de hållbarhetsfaktorer som styr dagens stadsbyggnad. Det handlar också om hur vi kan gå tillväga för att skapa en grönstruktur som fyller flera funktioner samtidigt, till exempel genom att verka luftrenande och orienterande på samma gång. Arbetets syfte är även att uppmärksamma dagens användning av grönstruktur som ofta sker slentrianmässigt och att ge exempel på alternativa tankesätt. Examensarbetet är avgränsat till att behandla grönstruktur i stadens hårdgjorda miljöer med fokus på stadsträd, men det innefattar även till viss del komplement och alternativ till träd. För att beskriva hur grönstrukturen kan verka på ett hållbart sätt används analysmodellen PEBOSCA som är ett ramverk för hållbarhetsanalys, utvecklat utifrån FN:s Habitatagenda från 1996.

I takt med att städer fortsätter att växa och stadsplanerares medvetenhet om grönskans positiva effekter på omgivningen väcks, ökar intresset för att använda ännu outnyttjade vertikala ytor på byggnader till välgörande växtlighet. Mycket är känt kring nyttan med gröna fasader. Dess isolerande inverkan mot buller och temperaturväxlingar, den luftrenande inverkan (Perini et al., 2011) och de estetiska möjligheterna. Den praktiska erfarenheten kring växtväggar i vårt nordiska klimat är emellertid fortfarande begränsad. Den bristande erfarenheten gör osäkerheten stor rörande möjligheten att satsa på gröna fasader i form av växtväggar, exempelvis vid planering av nya byggprojekt. En stor osäkerhetsfaktor kring växtväggar är dess skötsel. Syftet med det här arbetet är att klargöra vilka faktorer som är avgörande för det övergripande skötselbehovet hos växtväggar, samt att hitta ett sätt att förutsäga och/eller jämföra och kvantifiera faktorerna. För att kunna komma fram till vad dessa faktorer består i har jag besökt platser där växtväggar är uppförda samt gjort intervjuer med personer som har stor kunskap i ämnet växtväggar i nordiskt klimat. Eftersom det inte finns mycket litteratur att finna kring ämnet skötsel av växtväggar i nordiskt klimat, har informationen som framkommit vid intervjuerna haft en central betydelse. De faktorer som framkommit som betydelsefulla för skötselbehovet hos växtväggar har sammanställts i ett bedömningsverktyg där de delats upp i dels faktorer hos väggen, dels faktorer hos växtvalet.