Tjänster, vare sig etablerade eller nya, brottas ofta med problemet att vara svårvärderade. Detta gäller även tjänsten homestyling som är en form av inredningstjänst. Homestylingens syfte är att ställa i ordning en bostad för att framhäva dess bästa egenskaper inför en försäljning. Detta kan göras genom estetiska lyft med rekvisita och möblemang. Det finns olika nivåer på tjänsten och dessa kan variera alltifrån en muntlig konsultation, där homestylisten instruerar säljaren av bostaden om vad som behöver göras, till en total möblering där homestylingföretaget sköter hela lyftet av bostaden åt säljaren.

I denna uppsats har vi studerat sju yrkesverksamma studie- och yrkesvägledares egna upplevelser av deras arbetsrum med utgångspunkt ifrån arbetsmiljö och estetiska perspektiv, samt författarnas egna förklaringar av rummens interiör. Vägledarna i denna studie arbetar inom den kommunala grundskolan och undersökningen har genomförts på tre olika kommuner i Skåne län. För att göra arbetet tydligt har vi fotograferat och observerat vägledarnas arbetsrum för att kunna göra så verkliga rekonstruktioner som möjligt och för att man som läsare lättare ska kunna följa med i texten. I studien framkommer att flertalet av vägledarna vid samtal med elever tenderar att placera sig i sin egen kontorsstol och där eleverna placerar sig på de utplacerade stolar som återfinns i rummen. Vägledarna var medvetna om antingen den nuvarande positionen eller vilket som var den mest optimala placeringen i förhållande till eleven vid vägledningssamtal.

Vårt syfte med den här studien är att undersöka varför gymnasieelever skolkar, och se hur man kan förstå detta utifrån de socialpsykologiska begreppen attityder, socialisation och roller. Studien är kvalitativ och omfattar tre fokusgrupper med sammanlagt 21 ungdomar som går på Angeredsgymnasiets estetiska program. Vi utgår från elevernas egna berättelser i vårt resultat. De tre huvudsakliga frågeställningarna som studien grundas på är: Hur påverkas ungdomarnas skolk av deras syn på gymnasiet? Vilken roll spelar människorna i elevernas omgivning för deras skolk? Vilken betydelse har elevernas syn på skolk för deras frånvaro?Resultatet av vår studie visar att ungdomarna har en positiv attityd till gymnasiet och de anser att det är viktigt för deras framtid.

Detta examensarbete behandlar ämnet dramapedagogik och vilken funktion, position och status ämnet har haft i de läroplaner som utgivits från och med Läroplan för grundskolan 1962 (Lgr62). Materialet som undersökts är framför allt kapitlet Svenska i samtliga läroplaner, men även den allmänna delen och ett antal debattartiklar om ämnet drama i skolundervisning. Den tidigare forskningen som gjorts inom samma område är inte omfattande och berör inte ämnet ur vår vinkling, vilket gör vårt examensarbete relevant och spännande. Tidigare forskning visar att dramapedagogik i skolundervisning generellt har haft en låg position, både över tid och utanför Sverige. Samtidigt visar forskning hur gynnsamt drama i undervisning är för lärandet och att estetiska skolämnen fyller en funktion i dagens informationstäta samhälle, som stöd för att tolka och bearbeta all information som omvärlden ger oss.Som grund för arbetet har vi använt läroplansteori, eftersom det ger en förståelse över hur våra forskningsobjekt, läroplanstexterna, är uppbyggda.

Teaterlärare på gymnasiets estetiska program har mycket knapphändiga nationella beskrivningar och betygskriterier för teaterkurserna de undervisar i. Frågan är hur teaterlärarna under dessa omständigheter utför sitt bedömningsarbete. I studien undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer hur två teaterlärare bedömer och betygssätter sina elever i scenisk gestaltning. Som orientering ges en genomgång av betygens utveckling i skolan från relativt/normativt till ett mer formativt, elevorienterat system. Sedan följer en kort belysning av för- och nackdelar med formativa och summativa betygssystem och om den oenighet som funnits inom skolvärlden om vilket system som skall råda. Med detta som bakgrund presenteras undersökningens resultat. Lärarna vilar sin bedömning på fyra ben: Skriftliga bedömningsverktyg, den egna erfarenheten, stöd från kollegor samt elevernas reflektioner över sitt eget och sina skolkamraters arbeten.

Förestående examensarbete syftar till att undersöka vad nycirkus kan tillföra skolämnet idrott och hälsa. Det är en studie i hur nycirkus där kan användas för att förankra intentionerna i läroplanen om att motverka traditionella könsmönster och stimulera elevers kreativitet. För att undersöka en grupp elevers erfarenheter av och uppfattningar om nycirkusundervisning har följande metoder använts: aktionsforskning, deltagande observationer och enkätundersökning samt fokusgruppsmöte. Följande frågeställningar undersöks: hur kan ett undervisningsförslag i nycirkus se ut och hur fungerar det i praktiken?, hur kan nycirkus användas för att utveckla elevers kreativitet, skapande och estetiska uttryck? och vad har flickor och pojkar för erfarenheter av och uppfattningar om genus utifrån deltagande i nycirkus som aktivitet i skolans undervisning i idrott och hälsa? Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån teorier om genus, idrott och cirkusverksamhet.

Gröna tak är ett samlingsnamn för vegetationssystem anlagda på takkonstruktioner. Olika former av gröna tak kan spåras flera hundra år tillbaks i tiden och är ständigt en växande del i att skapa hållbara utemiljöer. Största delen forskning inom ämnet sker i Tyskland men begreppet växer sig ständigt starkare i övriga delar av världen. Gröna taks främsta egenskap är att fungera i system för dagvattenhantering men de har även många andra fördelar, både funktionella och estetiska. Detta examensarbete är en studie av intensiva gröna tak, som i regel definieras som ett grönt tak med en överbyggnad på minst 15 cm. Bakgrunden till arbetet grundar sig på en vilja att studera intensiva gröna tak närmre, för att förstå dess möjligheter och begränsningar.

Bild och musik är två estetiska former som är mycket framträdande i förskolans verksamhet. Finns medvetenhet och förståelse hos pedagogerna om hur arbetet med dessa två former kan stödja barnet i dess utveckling?Studiens syfte är att ta reda på och undersöka hurvida pedagoger på olika förskolor och inom olika åldersgrupper har en medvetenhet och ett syfte med arbetet runt bild och musik. Arbetar pedagogerna med dessa två former i ett utvecklingsperspektiv eller används det endast som ett tidsfördriv utan närmare eftertanke? Studiens forskningsfrågor berör hur pedagogerna arbetar med bild och musik, vad pedagogerna anser att de vill få ut av arbetet med de två formerna samt vidare om de anser sig ha ett syfte med arbetet ur ett utvecklingsperspektiv.

Denna rapport behandlar ett produktutvecklingsprojekt av ett kompakt japanskt kök. Arbetet är utfört i Tokyo, Japan, och är baserad på metoden systematisk problembehandling. Arbetets slutprodukt är ett koncept för ett kompakt kök anpassat för det japanska hemmet och kulturen. Läsaren kan i form av texter, bilder och skisser på ett enkelt sätt följa arbetsgången från projektets uppstartsfas fram till det slutgiltiga konceptet. Japans huvudstad Tokyo är med sina 12,4 miljoner invånare ofta ansedd som världens största stad.

Denna studie syftar till att undersöka manliga handelsanställdas uppfattning om klädsel och utseende i förhållande till maskulinitet. För att uppnå vårt syfte har vi valt att undersöka vilka yttre faktorer som påverkar mäns syn på utseende och klädsel i arbetet och privat. Vi har även undersökt på vilket sätt manliga handelsanställdas syn på manlighet är relaterat till deras synsätt på utseende och klädsel. Forskningen kring klädsel och utseende är omfattande, men den forskningen behandlar ämnet främst ur ett kvinnligt perspektiv, däri ligger en av bakgrundsfaktorerna till att vi fann detta ämne intressant att studera.Arbetet vilar på teorier kring maskulinitet, ideal, stereotyper samt estetisk kompetens. Genom att genomföra intervjuer med manliga handelsanställda kom vi fram till att klädseln och utseendet inom arbetet, men även privat är av stor betydelse för synen på maskulinitet och manlighet.

Projektet ?Radio i skolan? riktade sig till elever inom det individuella programmet på en gymnasieskola. Det pågick sammanlagt en termin. Projektet innebar ett arbetssätt där fokus låg på innehåll, att berätta om ett ämne. Uttrycksformen för detta var att göra ett eget radioprogram.

Balkongföretaget Balco AB i Växjö har tagit fram ett energibalkongkoncept, vilket innefattar en luftsolfångare som ska bidra till förbättrad uppvärmningsekonomi för fastigheter. Projektets mål att utvärdera och förbättra den tidigare nämnda luftsolfångarens prestanda genom att se över parametrar såsom materialval, luftflöde och fläktar med tillhörande solceller. Då företaget bedriver sin verksamhet i Växjö har det blivit mycket arbete på distans i Göteborg detta har dock inte varit någon större nackdel då mycket av den research som gjorts inte kräver någon närhet till produkten.Projektet började med teoretiska studier om luftsolfångare i allmänhet för att skapa klarhet i vilka parametrar som bör beaktas vid prestandaeffektivisering. Material med lämpliga egenskaper har studerats och jämförts med befintliga produktens material. Solfångaren innehöll från början tre stycken fläktar som drevs av externt placerade solceller.

Alla pedagoger har säkert en önskan om att finna den mest optimala undervisningsmetoden och att kunna hjälpa sina elever att nå kunskap på bästa möjliga vis. Det är en vision jag själv, som framtida pedagog, har. I Läroplanen (LPO94) finns begreppet lust att lära med som ett strävansmål i skolan. Begreppet kan anses beskriva hur kunskap i sin bästa form tar sig i uttryck. Vid närmre eftertanke inser man hur svårdefinierat och mångfasetterat begreppet kan vara.

The aim of my examination work was to compare and research how russian respective swedish teachers make use of educational aesthetic methods such as drawing, drama, music and dance in the teaching of core school subjects ? mathematics and swedish respective russian languages. The aim of this work was to find out which of these methods are used by pedagogues in the process of education and on what level are they integrated into the theoretical pedagogic work. The point was to also analyse the regulation documents used as pedagogical base in schools i've been doing my survey in. This was done to partly find out what arts perspective is given in the curriculum and partly to see what pieces of it are reflected in the process of education.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns ett samband mellan KASAM och motivation till att öva på sitt instrument, hos gymnasieungdomar i årskurs tre, två klasser, på estetiska programmet. Undersökningen är en kvantitativ enkätstudie med 29 gymnasieelever på en skola i en mellansvensk stad, med bortfall noll. Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM 13) användes för att mäta gymnasieelevernas grad av KASAM, enkäten kompletterades med en egen fråga (benämnd Egen) gällande informanternas motivation till att öva på sitt instrument. De undersökta elevernas motivation till övning (EgenO) hade ett medelvärde på 3.79 varav 7 var det högsta värdet för maximal motivation till övning, vilket kan anses vara varken högt eller lågt. För att sammanfatta resultatet kring korrelationen mellan KASAM i förhållandet till motivation att öva på sitt instrument kan det konstateras att studien visar att informanterna har en relativt låg känsla av meningsfullhet i det de gör.