?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? är en fallstudie med kvalitativ metod där ?Berättelsen om K? står i centrum.Det empiriska arbetet sätts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. Flerårig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar på följande frågeställningar:Vad kännetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom användandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sådan kommunikation?Hur förhåller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser får denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det är möjligt att konstruera en förståelse av sin verklighet och sig själv genom sitt handlande i kropp, rörelse, färger, lera, ljud på instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som språk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjänst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] är av avgörande betydelse då utveckling av sinne och själv är en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmänskligt område skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, känslomässiga, intersubjektiva mötet som uppstår ? och att tolkning får stå tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken är central för var människa.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vårt vara som människor. Jag har i tidigare texter använt benämningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

Denna studie fokuserar det nya huvudämnet Kultur, medier och estetiska uttrycksformer(KME) vid lärarutbildningen i Malmö. Syftet med denna studie är att synliggöra olika möjligheter och hinder för studenternas konstruktion av sig själva som blivande KME ? lärare, dels i förhållande till verksamheterna i förskola, skola och fritidshem och deras rådande yrkes- och ämnestraditioner och dels i förhållande till lärarutbildningens visioner med det nya huvudämnet KME.  Studien utgår från frågeställningarna: Vilka traditioner och synsätt på läraryrket och skolan som kulturinstitution bär de studerande med sin in i huvudämnet KME? Vilken process vad gäller läraridentiteten genomgår de studerande under utbildningstiden? I vad mån och på vilket sätt förändras de studerandes syn på att vara KME - lärare? Vilka faktorer har betydelse för hur de studerande konstruerar sig själva som lärare? Blir lärarutbildningens visioner med huvudämnet KME synliga i KME -studenternas konstruktion av sina läraridentiteter? Vilka hinder och möjligheter framträder för de blivande pedagogerna i ett brett kulturpedagogiskt ämne som inte har en självklar ämnestillhörighet i dagens skola?Frågeställningarna behandlas i två undersökningar: Intervjuer med nio KME ? studenter där intervjusvaren har sorterats tematiskt, analyserats och tolkats samt analyser av två studentfoldrar - ett gruppvis framförhandlat diskussionsmaterial: Vad är KME? Undersökningarna har jämförts och tolkats utifrån studiens frågeställningar.Resultatet visar att ämnestraditionerna dominerar men att även yrkestraditionerna har betydelse för hur studenterna konstruerar sig som KME ? lärare. Betydande är också skolans vilja att bevara sina traditioner och därmed syn på lärandet. Det är utifrån dessa föreställningar och referensramar som studenterna försöker förstå och tolka det nya huvudämnet.Den avslutande diskussionen tar upp hur resultatet i undersökningen kan vara en del i det ständigt pågående konstruktionsarbetet av huvudämnet KME och vad KME kan komma att betyda för skolan som kulturinstitution..

Detta examensarbete vill beskriva de nya förutsättningar för att behandla vindkraftsetablering i tematiska tillägg till översiktsplaner, som uppstått i och med att prövningen av vindkraftsverk 2009 till stor del förts över från plan- och bygglagen till miljöbalken. Examensarbetet omfattar också ett förslag till tema-tiskt tillägg till Motala kommuns översiktsplan. Där prövas en analys av hur estetiska och landskapsrelaterade bedömningar kan göras. Fokus har lagts vid hur bedömningar kommer att hanteras när vindkraftverk som bygglovbefrias enbart genomgår en tillståndsprövning. Reflektioner och slutsatser bygger på egna tankar från utarbetandet av det tematiska tillägget och erfarenheter av efterföljande arbete inom Motala kommun med att omvandla planförslaget till en kommunal produkt Dessutom har intervjuer gjorts med representanter från kommunens stadsbyggnadsenhet, bygglovenhet och från länsstyrelsen. Utifrån redovisade förutsättningar och analys av hur vindkraftens omgivningspåverkan kan komma att bedömas har riktlinjer har utarbetats.

Denna uppsats försöker beskriva vilka synsätt och didaktiska mål som genomsyrar ett skoltidningsprojekt i en Freinatskola i Sverige idag. Intervjuer med pedagogerna är det material som gett substans år arbetet.Syftet var att få mer insyn i arbetet med ett tidningsarbete och också få mer kunskap om hur man tänker och arbetar i en friskola med en specifik pedagogisk inriktning. Själva inriktningen med Freinet har fått mej att fundera på hur man kan arbeta mer praktisk och verklighetsnära tillsammans med mycket IT och med att låta eleverna få mycket eget ansvar.Jag har tagit avstamp i socialsemiotiken som teori och metod som främst hämtats ur boken Estetiska Lärprocesser, och de sociokulturella teorier som Vygotskij står för, men även den levande debatt som sker på internet idag om betydelsen av elevers ökande inflytande i skolan.I uppsatsen har jag anlagt ett jämförande perspektiv mellan dels de två pedagogernas svar i relation till de mål som skolan och Lgr-11 föreskriver. Det visar sig att en pedagogik med mycket elevansvar mycket väl går att förena med de nationella målen. Det stora antalet reformer de senaste åren har också inverkat negativt på pedagogernas syn på dokumentation och de uttrycker avsaknad av tid för de viktiga interaktionen med eleven.Forskningsfrågan handlar om hur det önskvärda lärandet ser ut från pedagogers perspektiv och från samhällets? Det handlar om hur lärare kan öka individens förmåga att engagera sig, att vara kreativ på ett meningsfullt sätt, hur lärprocesser kan utformas utifrån att det bildas nya komminikationsmönster och nya positioner i samspelet mellan lärare och elev.

Syftet med det här arbetet har varit att nå ökad kunskap i hur lärare på gymnasieskolans estetiska program förhåller sig till och undervisar i improvisation. Arbetet avgränsades till att gälla instrumentet gitarr med huvudfokus på västerländsk konstmusik. Fyra lärare intervjuades och deras svar tolkades utifrån en bakgrund av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, mästarlära samt gymnasieskolans styrdokument. En enkät skickades även ut till de deltagande lärarnas elever.Intervjuerna visar på att följande punkter har präglat de deltagande lärarnas undervisning:? Improvisation kan ha många olika syften och detta påverkar i vilken utsträckning och hur läraren använder sig av improvisation i sin undervisning.? Förhållandet till improvisation och vad som definieras som improvisation påverkar lärarnas arbete med improvisation.? Lärarens förhållande till notbilden påverkar improvisation inom undervisningen.Lärarna har också visat att improvisation kan användas på många olika sätt som verktyg för lärande och kan vara en källa till kreativitet och glädje.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur sex danslärare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya ämnes-och kursplanerna från 2011. Studien avser också undersöka hur danslärarna går tillväga under feedbacksamtal i dansämnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag själv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har använt mig av i studien är tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts på grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya ämnes-och kursplanerna.

BakgrundKvinnlig könsstympning är ett fysiskt ingrepp där hela eller delar av kvinnans eller flickans yttre könsorgan borttas eller på annat vis skadas av traditionella och kulturella orsaker. Det finns över 140 miljoner könsstympade kvinnor i världen. Kvinnlig könsstympning klassificerasi fyra olika kategorier. Ingreppet förekommer främst i östra, västra och nordöstra delen avAfrika. Cirka 70 procent av kvinnorna blir könsstympade vid barnåldern.

Syftet med uppsatsen är att identifiera aspekter som kan vägleda gestaltare i valet av växter så dessa anpassas till rådande skötselförutsättningar. Arbetet har sin grund i en litteraturstudie där forskning och rön kring växter och deras etablering och utveckling undersöks och presenteras. Resultatet av detta är en checklista med aspekter att ta hänsyn till vid gestaltning för att gynna växters etablering och tillväxt. Enligt checklistan ska gestaltaren förhålla sig till följande aspekter: befintligt växtmaterial och indikatorväxter, markförutsättningar på platsen, växtzon, klimat, väderstreck i anläggningen, skötselutförare och sociala aspekter, skötselkontinuitet, inhemskt växtmaterial samt estetiska kvaliteter. I uppsatsen appliceras checklistan i ett bostadsområde i Knivsta.

Bakgrund: I Sverige brännskadas cirka 20 000 personer om året och cirka 1 363 patienter per år vårdas på sjukhus för sina brännskador. Livskvalitet betyder olika för samtliga människor beroende på vilken situation personen befinner sig i. En brännskada orsakad av en olyckshändelse kan utlösa en psykisk kris. Krisens faser är: chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfas. En persons förmåga att hantera svårigheter i livet kan förstås utifrån känsla av sammanhang (KASAM).

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? är en fallstudie med kvalitativ metod där ?Berättelsen om K? står i centrum.Det empiriska arbetet sätts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. Flerårig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar på följande frågeställningar:Vad kännetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom användandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sådan kommunikation?Hur förhåller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser får denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det är möjligt att konstruera en förståelse av sin verklighet och sig själv genom sitt handlande i kropp, rörelse, färger, lera, ljud på instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som språk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjänst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] är av avgörande betydelse då utveckling av sinne och själv är en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmänskligt område skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, känslomässiga, intersubjektiva mötet som uppstår ? och att tolkning får stå tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken är central för var människa.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vårt vara som människor. Jag har i tidigare texter använt benämningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om elever får likvärdiga kunskaper från olika skolor i religionsämnet i årskurs 7, 8 och 9. Och göra en jämförelse med vad lärare på gymnasiet från olika skolor förväntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap när de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lärare på grundskolan och två med lärare på gymnasieskolan. Intervjupersonerna är i olika åldrar och har arbetat olika länge som lärare men alla är behöriga lärare.Resultatet av undersökningen visade på att eleverna inte får en likvärdig kunskap i religionsämnet på grundskolan.

Denna uppsats försöker beskriva vilka synsätt och didaktiska mål som genomsyrar ett skoltidningsprojekt i en Freinatskola i Sverige idag. Intervjuer med pedagogerna är det material som gett substans år arbetet.Syftet var att få mer insyn i arbetet med ett tidningsarbete och också få mer kunskap om hur man tänker och arbetar i en friskola med en specifik pedagogisk inriktning. Själva inriktningen med Freinet har fått mej att fundera på hur man kan arbeta mer praktisk och verklighetsnära tillsammans med mycket IT och med att låta eleverna få mycket eget ansvar.Jag har tagit avstamp i socialsemiotiken som teori och metod som främst hämtats ur boken Estetiska Lärprocesser, och de sociokulturella teorier som Vygotskij står för, men även den levande debatt som sker på internet idag om betydelsen av elevers ökande inflytande i skolan.I uppsatsen har jag anlagt ett jämförande perspektiv mellan dels de två pedagogernas svar i relation till de mål som skolan och Lgr-11 föreskriver. Det visar sig att en pedagogik med mycket elevansvar mycket väl går att förena med de nationella målen. Det stora antalet reformer de senaste åren har också inverkat negativt på pedagogernas syn på dokumentation och de uttrycker avsaknad av tid för de viktiga interaktionen med eleven.Forskningsfrågan handlar om hur det önskvärda lärandet ser ut från pedagogers perspektiv och från samhällets? Det handlar om hur lärare kan öka individens förmåga att engagera sig, att vara kreativ på ett meningsfullt sätt, hur lärprocesser kan utformas utifrån att det bildas nya komminikationsmönster och nya positioner i samspelet mellan lärare och elev.

Studien syftar även till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjälpmedel stimulerar läs- och skrivinlärningen. Vår uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med läs- och skrivsvårigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den påverkar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Vi undersöker vad forskningen säger i ämnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. Såsom skolans verksamhet ser ut är det i själva verket en viktig förutsättning för individuell framgång att man tidigt har språket i sin makt ? muntligt och skriftligt språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.

Den här uppsatsen handlar om bildämnet i den svenska grundskolan. Bildform har genom alla tider haft betydelse för oss människor. Via grottmålningar, konst, skulptur, arkitektur, foto, film, symboler och tecken har vi fått redskap att uttrycka, känna och förmedla olika budskap från urminnes tider tills idag.Syftet med denna studie är att synliggöra aspekter som kan bidra till hur bildämnets undervisning utövas i grundskolans tidigare år. Uppsatsen är en kvalitativ studie och har en hermeneutisk forskningsansats. Syftet har dels uppfyllts genom halvstrukturerade intervjuer av fem pedagoger på fem olika skolor som alla undervisar i ämnet bild i skolans tidigare år.

Att anlägga våtmarker och dagvattendammar inom urban miljö och golfbanor är i dag av stort intresse. Vid nyproduktion eller ombyggnation av bostadsområden finns det idag ett stort intresse att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD). Dammar anläggs därför inom bostads- och industriområden för att fördröja flödet, d.v.s. att förhindra översvämningar och för att reducera mängden närsalter och tungmetaller. Dammarna på golfbanor byggs till stor del av spelstrategiska och estetiska orsaker, men till viss del även för att kunna användas som vattenreservoarer. Vissa konstruktioner och förhållanden medför dock att algblomningen tidvis blir mycket omfattande, vilket innebär att dammarna förlorar en stor del av sin prydnad och ger ökade skötselkostnader.