Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka sociala faktorer som påverkar elever som väljer att studera Estetiska programmet Bild och Form på gymnasiet. Genom en kvantitativ metod har en enkätundersökning genomförts vilket har kompletterats av offentlig statistik från Skolverket. Enkäten har delats ut till två klasser som studerar utbildningen Estetiska programmet med inriktning Bild och Form på en kommunal gymnasieskola. Genom att utforma en omfattande enkät har även elevers sociala bakgrund samt framtidsplaner inkluderats i undersökningen. Resultatet visar att elevernas subjektiva upplevelser av faktorer som inverkar i valet främst är deras fritidsintressen, utbildningens utbud av praktiska kurser samt att utbildningen är högskoleförberedande.

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Syftet med studien var att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka nio förskollärares syn på estetik i förskolan. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer ville vi ta del av förskollärarnas personliga tankar om och erfarenheter av estetik. Vi ämnade undersöka hur de beskriver den estetiska verksamheten, deras roll och förhållnings-sätt till området. Resultatet visade att förskollärarna framhåller estetik som betydelsefullt, men att begreppet är svårtolkat. Förskollärarna redogjorde för att estetiska aktiviteter sker dagligen, då främst via musik och bild.

På senare år har intresset för att föra in estetik i MDI-teorin ökat kraftigt. Insikten om att användares känslor inför interaktiva artefakter spelar stor roll för tillfredställelsen och användarupplevelsen har medfört ett fokusskifte inom området och flertalet teorier om användares estetiska upplevelser av interaktion har framkommit. Detta arbete har tagit som utgångspunkt de teorier som siktar på att stödja designers arbete med att utforma estetiska interaktioner genom att identifiera manipulerbara attribut i artefakters interaktionsestetiska gestalt. En explorativ användarstudie har genomförts med målet att belysa hur upplevelsen av hastighet och tempo förändras genom införandet av animationer i ett gränssnitt. Resultaten visar på att toningsanimationer i övergångar i ett interaktivt system kan leda till ett långsammare och mjukare intryck av systemet men även att långsamma animationer i vissa fall kan leda till att systemet upplevs som snabbare.

Med utgångspunkt från ett befintligt gestaltningsförslag och en tillhörande växtlista har jag i det här arbetet undersökt de aspekter som kan beaktas för en plantering med estetiska värden under hela året. Syftet med arbetet är att lyfta betydelsen för landskapsarkitekter men även andra läsare att lära känna sitt växtmaterial för att kunna göra dynamiska växtkompositioner. Detta kandidatexamensarbete är uppdelat i tre delar. Den första delen av arbetet består av en litteraturstudie där läsaren får insyn i aspekterna form, färg och komposition. Studien visade på att växtdynamik är mest intressant att ta hänsyn till då en komposition med estetiska värden under hela året eftersträvas. Med planering och förståelse för växterna kan växtsäsongen förlängas och de estetiska värdena i offentliga rum och privata trädgårdar förhöjas.

Vårt syfte var att undersöka vad de estetiska verktygen har att erbjuda eleverna. För att komma fram till resultaten av det utvecklingsarbete vi genomfört har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod som innefattade observationer, videofilmning, utvärderingssamtal samt våra egna loggböcker. Våra undersökningar genomfördes i en klass där det fanns elever från sex till tio år. Resultaten av våra undersökningar visade att de estetiska ämnena erbjuder barnen möjlighet att använda sina egna ursprungliga inlärningsmetoder. Det vi främst funnit är att de leker, imiterar, använder sig av rytm, sång och rörelse på ett spontant och naturligt sätt för att bearbeta och lära in nya färdigheter.

I förskolans läroplan, Lpfö 98, framgår det att pedagogerna ska ha som mål att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmåga att samtala om bilder som de ser samt att använda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska också sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar, upplevelser och känslor på flera olika sätt till exempel genom dans, drama, bild eller sång.Syftet med studien är att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens språkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som är verksamma inom förskolan. De arbetade på fyra olika avdelningar på två förskolor i Blekinge.På samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill säga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete är roligt och på så vis blir det extra givande för barnens språkutveckling. Vidare påpekade de också att det är viktigt att man att använder ett korrekt språk i arbetet med barn.

Det övergripande syftet med min uppsats är att visa på faktorer som bidrar till att elever väljer att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på gymnasiet. Elevernas valsituation har jag valt att sätta i relation till vår tids ökade avtraditionalisering och utökade valmöjligheter. Dessa levnadsvillkor belyser jag främst genom att använda mig av Thomas Ziehes teorier, men även resonemang hämtade från Andy Hargreaves, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu förekommer i uppsatsen. För att undersöka elevernas egna uppfattningar har jag i den empiriska studien valt att använda mig av en kvalitativ metod; enskilda intervjuer med tio elever på det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på två olika gymnasieskolor. Mina övergripande frågeställningar är följande: Vad anser eleverna att de grundat sitt beslut att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på? Hur upplevde de valprocessen? samt Hur ser de på sin framtid? Resultatet från min undersökning visar bland annat att det är elevernas estetiska intresse samt upplevelsen av lust och glädje som varit avgörande för deras val att gå det estetiska programmet.

Syftet med mitt examensarbete är att göra en ABC-bok, ett läromedel för skriftspråkslärande och bokstavsbearbetning. Bokstavsbearbetningen är en del av skriftspråkslärandet och ska vara en del i elevernas vardag. Genom ABC-boken vill jag åskådliggöra hur man kan integrera olika uttrycksformer i undervisningen. Jag har studerat olika teorier om skriftspråkslärande, bokstavsbearbetning och estetiska läroprocesser. Tillsammans med teorier, samtal med lärare och med bakgrund i Lpo 94 har jag gjort en ABC-bok där jag har författat övningar, fotograferat föremål och gjort layouten.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vår studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde när de fick välja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör även vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer.

Syftet med detta examensarbete är att försöka att ta reda på om motoriken har någon avgörande betydelse för lärandet och utvecklingen av de estetiska språken. Vi ville genom enkät och intervju få tydliggjort föräldrars och pedagogers tankar kring just detta. För att förankra vår idé och vårt syfte vände vi oss till tidigare forskning och litteratur som berör ämnet. Vi ville genomföra ett examensarbete som vi kan ha nytta av i framtiden och som har betydelse för oss i vår roll som pedagoger. Med detta som utgångspunkt genomförde vi intervjuer med två pedagoger.

Syftet med denna studie är att undersöka olika grundskolors resursfördelning till de praktiskt-estetiska ämnena i förhållande till NO-ämnena, samt diskutera vilka kunskapsvärderingar detta återspeglar. Studien jämför förutsättningar kopplade till ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler och utbildning/behörighet hos lärare mellan praktiskt-estetiska ämnen och NO-ämnen. Frågeställningarna som använts för att studera detta är följande: Vilka skillnader finns mellan praktiskt-estetiska ämnens och naturorienterade ämnens villkor vad gäller ramfaktorerna: ekonomi, tid, lokaler samt lärares utbildning och behörighet? samt Vilka kunskapsvärderingar återspeglas i ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler, och lärares utbildning och behörighet? Ambitionen har varit att identifiera eventuella skillnader mellan ämnesgrupperna inom ovan nämnda ramfaktorer för att kunna diskutera kunskapshierarki mellan de studerade ämnesgrupperna. I undersökningen har en enkätstudie med kvalitativa och kvantitativa frågor samt en kvalitativ intervjustudie genomförts.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare undervisar nyanlända elever i de praktiskt- estetiska ämnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska ämnet svenska som andraspråk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska ämnena ses som lämpliga att använda som sluss då nyanlända elever ska övergå till reguljära klasser.  Studiens frågeställningar ämnar undersöka huruvida och i vilken grad lärarna i de olika ämnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlända elever. Studien tar avstamp i en tro om att språkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lärosituationer. Frågeställningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv där Jim Cummins modell för andraspråkselever används som analysverktyg. Modellen utgörs av två nivåer, kognitiv nivå och graden av situationsberoende/kontextualisering och syftar till att hjälpa lärare att lägga undervisningen på en nivå där eleven får stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad. För att besvara studiens syfte och frågeställningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lärare på två skolor i olika kommuner i Mellansverige, där samtliga lärare undervisade nyanlända elever i ett eller flera ämnen. Resultatet visar att lärarna oberoende av ämne anpassar undervisningen på ett likartat sätt genom förenklingar. Lärarna i svenska som andraspråk anpassar dock undervisningen i större omfattning än lärarna i de praktiskt- estetiska ämnena.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur dans kan ta plats i estetiska lärprocesser igrundskolan. Vidare är syftet att undersöka hur danspedagoger/danslärare talar om dans som potential i ett sammanhang av elevers utveckling och lärande. En empirisk undersökning i kvalitativintervjuform har genomförts med tre danspedagoger, en är danslärare och en fritidspedagog. Tre av danspedagogerna och en danslärare är anställda via Kulturskolan och arbetar med dans i grundskolan. Danspedagogerna, Dansläraren och Fritidspedagogen har alla en högre utbildning inom dans.