The transition from having been under another country?s control to becoming a democratic country can, many times, pose difficulties, which has proven itself to be quite common. Estonia and Moldova?s processes towards a democratic regime are two examples of countries with varied success in the final transition phase.When the USSR (Soviet union) fell and collapsed in 1991 Estonia was well on their way from having a communistic ruling to a democratic one due to the fact that their democratic work had already begun a few years prior to 1991. After the collapse Estonia continued with their democratic work and in 2004 the country became a EU member state.

Jag har haft möjlighet att följa en HR- konsults (Human Resources) arbete med grupp långtidssjukskrivna under en bedömning av arbetsförmåga på ett stort företag i västra Skåne. Under dessa arbetstillfällen har gruppdeltagarna fått göra ett antal tester. Testerna har varit intresse och yrkestester samt personlighetstest. Då jag tidigare själv haft möjlighet att göra dessa tester har jag blivit nyfiken på andras upplevelser av att göra tester. Mitt syfte med detta examensarbete är att ta reda på en grupp långtidssjukskrivnas attityder till test och vilken betydelse dessa kan ha för individens återgång till arbete eller studier.

Föreliggande uppsats har som syfte att ta reda på vilken syn elgitarrlärare på estetiska gymnasieprogram har kring förmedling av sound och utrustning och vilka metoder de tillämpar för att lyfta fram dessa moment i sin undervisning. Sound kan definieras på många sätt, men i detta arbete har det en innebörd av vilka klanger som olika instrument, förstärkare och diverse hjälpmedel kan producera. Målet är att ge nuvarande och blivande instrumentpedagoger en inblick i hur elgitarrlärare arbetar med dessa moment i undervisningen idag. Förhoppningen är även att studien ska kunna ge inspiration till att utveckla metoder och finna redskap som hjälper elever att skapa ett eget sound. Datamaterialet består av intervjuer med fem elgitarrlärare samt observationer av tre av dessa lärares gitarrlektioner.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

SAMMANFATTNINGUnder kursen Estetiskt lärande har en ständig frågeställning varit: Hur kan man arbeta med estetiska ämnen och samtidigt kombinera dem med ett annat?Jag har gjort ett examensarbete i två delar, den första är en litteraturstudie där olika författares teorier om drama och amatörteater tas upp. Den andra är en undersökning av amatörteatrars bevarade material från Folkrörelsernas arkiv.Mina frågor i arbetet är:1. Till vilken nytta har elever och lärare i drama om kunskap i amatörteaterhistoria?2.

Syfte: Hur uppfattar elever att lärare använder datorn i undervisningen?Teori: Med en-till-en, den personliga datorn utmanas det traditionella lärandet. Ett digitaliserat lärande innebär att lärarna ska planera för lärande och inte för undervisning (Kroksmark, 2012).Metod: En kvalitativ intervjumetod, ostrukturerad intervju, användes för att samla in resultatet, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom: datorn i undervisningssammanhanget, instruktioner från lärare, elevernas interaktion med en-till-en och slutligen lärares bedömning av elevarbeten. Resultat: Studien visar att eleverna uppfattar att lärarna använder datorn till att visa film, visa Key-Notespresentationer vid genomgångar.

Dynamisk pedagogik är en metod där man utifrån en demokratisk värdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad självkännedom. Dynamisk pedagogik har funnits på Lärarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som ämnet skapande dramatik i förskollärarutbildningen. Dan Lipschütz är upphovsmannen till metoden.Uppsatsens syfte är att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 ? 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla året för den dynamiska pedagogikens utveckling.

Denna uppsats handlar om hur den särskilda tillåtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken tillämpas vid tillståndsprövning av vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en vattenverksamhet endast får bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten överväger de kostnader samt skador och olägenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen är att hindra vattenverksamheter som inte är samhällsekonomiskt motiverade samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver miljöbalkens generella miljökrav.Syftet med studien är undersöka hur denna paragraf tillämpas i praktiken ? både i rättspraxis och i ansökningsförfarandet.

BakgrundÄnda sedan fritidspedagogutbildningen startade 1964 har fritidspedagoger haft svårt att definiera vad deras kompetens innehåller. Fritidspedagogens yrkesroll upplevs som luddig och diffus, fritidspedagogerna är bättre på att beskriva vad de inte är, till exempel inte lärare. I och med SIA-utredningen 1974 fastslog regeringen vikten av samverkan mellan fritidspedagoger och lärare för att skapa en skolverksamhet som gynnar eleverna. En av faktorerna som påverkar hur samverkan tar form är hur lärare och fritidspedagoger ser på varandra och varandras kompetens.  SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur grundskollärare, som undervisar i årskurs 1-3, uppfattar fritidspedagogernas kompetens och hur denna kompetens visar sig.  MetodVi har i vår studie valt att använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen, vilken har syftet att undersöka hur människor uppfattar ett visst fenomen.

Landskaparkitekturen kan beskrivas som ett brett och tvärvetenskapligt område. Det går dock ändå att tala om specifika landskapsarkitektoniska förhållningssätt, något som formuleras inom utbildningarna, olika debattforum, genom facklitteratur, facktidskrifter och genom praktiken självt. Någonstans börjar och slutar landskapsarkitektonisk kunskap. Någonstans börjar och slutar det landskapsarkitektoniska fältet. Hur beskrivs då landskapsarkitektens kontext i ett urval samtida arkitekturperiodika? I denna uppsats har ett antal artiklar publicerade mellan 2008 och 2011 analyserats. Beskrivningarna av landskapsarkitektens kontext i artiklarna har sedan fördjupats och breddats med hjälp av fyra teoretiska perspektiv.

Denna studie genomfördes på gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlärares grundläggande ställningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. Två huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlärare balansen mellan konstnärliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlärare balansen mellan lärares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till självständigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlärare.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Syftet med denna examensuppsats, Balloon Wars & snapphanarna ? lärdomar av narrativt filmskapande i skolan, är att undersöka vad och hur eleverna (en årskurs 3-5) som deltog i skapandet av en narrativ, berättande spelfilm om snapphanetiden kan tänkas ha lärt sig av filmprojektet, och vilka tänkbara utvecklingsmöjligheter filmmetoden har i framtiden. Studien förankras i Vygotskijs tankar om den närmaste utvecklingszonen och att barn lär sig bäst tillsammans, i ett socialt samspel. Pedagogiskt drama och utvecklande rollekar är en stomme i uppsatsen, eftersom eleverna var aktiva som barnskådespelare i inspelningsfasen. Metoden faller inom ramen för aktionsforskning.

Examensarbetet undersöker hur ett antal lärare har valt att förverkliga kursplanen för gymnasieskolans kurs Svenska A ute i klassrummen. Följande frågor har fungerat som utgångspunkt för arbetet: ? Vilka arbetsområden tas upp vid olika kurstillfällen och hur stort utrymme ges de? ? Hur stora är skillnaderna mellan olika lärares planeringar vad gäller kursinnehåll och vilka är dessa skillnader? Som arbetsmetod valdes en enkätundersökning, riktad till svensklärare på gymnasieskolans estetiska program på skolor i Norrbottens län. En beskrivning av skolans styrsystem och en analys av den aktuella kursplanen tjänar som bakgrund till undersökningen och diskussionen. Resultatet av enkäten visar att de sex lärarna i undersökningen utnyttjat tolkningsutrymmet i kursplanens formuleringar på ett sådant sätt att de genomfört kurser som sinsemellan ser helt olika ut.

The globalization of political and economic processes is a growing moral concern for theologians and political philosophers alike. My thesis aims to outline, analyze, and compare church studies of globalization with global theories of justice.To do this, I draw upon recent studies of globalization made by the World Council of Churches (WCC) and the Lutheran World Federation (LWF). The WCC and LWF are two global reaching church organizations. They have a common aim of uniting churches for ecumenical dialogue and are involved in social, economic, political, and ecological questions. The WCC and LWF analyze globalization by applying biblical and theological principles from the Christian tradition.