The aim of the study is to find out what pre-school teachers perceived of the curriculum, regarding esthetic subjects. The study is built on the teachers thoughts and ideas about the esthetic work, and how it is supposed to help all children develop. How the teachers has interpreted the curriculum points on how they have chosen to work with the esthetic subjects. The study is based on interviews with six teachers, from two pre-schools. The material from the interviews has then been analyzed with theories and earlier research.The result shows that the teachers think that the esthetic expressions are a language, and that the pre-school is supposed to give the children the opportunity to experience different types, for example dance, music, drama and art.

This exam paper has examined visual portrayals of overweight and fatness in two swedish upper secondary school textbooks, one in physical education and one in social science. The textbooks were analyzed in regard to numeral representation, interacting social categories such as gender and age, depiction in forms of activities and stereotypes and relation to context close to or far away from a swedish context. The analysis showed an underrepresentation of overweight and fat bodies in both textbooks, but the represention of overweight bodies in the textbook on physical education were nearly nil whereas in the textbook on social science there where representations of both overweight and fat bodies. Combined the both textbooks gave a representation of health and youth as not represented by overweight or fat bodies..

Syftet med uppsatsen var att klargöra olika typer av konflikter som kan uppstÄ under idrottslektionerna pÄ gymnasieskolan. Jag ville Àven undersöka hur idrottslÀrare arbetar förebyggande samt med hantering av konflikter pÄ idrottslektionerna.För att fÄ information i min studie genomförde jag en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer och observationer av sex gymnasielÀrare. Urvalet har bedrivits genom ett bekvÀmlighetsurval.De vanligaste konflikterna pÄ idrottslektionerna var smÄbrÄk, ej deltagande i undervisningen samt brist pÄ respekt för varandra. NÀr det gÀller förebyggande av konflikter ansÄg lÀrarna att det var viktigt att föra en dialog med eleverna om hur de skall behandla varandra, anvÀnda samarbetsövningar och skapa tillit mellan lÀrare och elev för en trygg och utvecklande skolmiljö. Hanteringen av konflikter var att lÀrarna skulle inta en auktoritativ ledarroll, föra diskussioner och inta en medlarroll..

Det finns omfattande forskning, som behandlar olika sidor av de fristÄende skolornas verksamhet. I uppsatsen presenteras en del av denna forskning översiktligt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka kommunikation och beslutsprocess vid etablering av fristÄende gymnasieskolor. Malmö har valts som lÀgeskommun och författaren Àr verksam som lÀrare dÀr. Genom sÄvÀl innehÄlls-som argumentationsanalyser av dokumenttexter i Skolverkets databas och i Utbildningsförvaltningens i Malmö arkiv skildras olika aktörers agerande.

Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om musikintegrering i barns sprÄkinlÀrning. Jag ville ta reda pÄ vilka metoder lÀrare idag anvÀnder för att lÀra ut sprÄk samt vilka hinder och möjligheter de anser finnas i arbetet med musik. Arbetet Àr byggt pÄ intervjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är och en musiklÀrare som arbetat som kompanjonlÀrare i grundskolan. Samtliga lÀrare sÄg musik som en viktig del i undervisningen, men hur de anvÀnde sig av musiken var olika. TvÄ lÀrare spelade sjÀlva instrument, medan övriga lÀrare anvÀnde sig av CD-skivor och kassettband.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka betygsskillnader mellan flickor och pojkar och vilka faktorer som kan pÄverka utgÄngen för betyg. Resultatet i denna litteraturstudie Àr baserat pÄ nationella och internationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Det Äterfinns olika förklaringar och synsÀtt gÀllande vilka faktorer som pÄverkar betygsutgÄngen; social bakgrund, kön, hjÀrnans funktion, elevens beteende och lÀrarens roll. Dessa faktorer har delats in i tre olika teman. Tre olika angreppssÀtt presenteras i teorikapitlet, dessa anvÀnds sedan som analytiska verktyg.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

I denna studie analyseras gymnasiekatalogers bilder som beskriver tre gymnasieprogram (Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet) ur ett genusperspektiv. Syftet Àr att undersöka huruvida bilderna ger uttryck för den könsuppdelade gymnasieskolan genom att visa det kön som Àr i majoritet pÄ programmet.Resultaten visar att representationen av det kön som Àr i minoritet Àr högre pÄ bilderna Àn den faktiska representationen pÄ programmen i stort. Dock syns en tydlig skillnad i hur tjejer respektive killar portrÀtteras och i vilken miljö de befinner sig. Budskapet katalogerna sÀnder ut Àr att tjejer och killar bör vÀlja, om inte olika program sÄ olika inriktningar. Ett exempel som visar detta Àr Barn- och fritidsprogrammet dÀr det nÀstan uteslutande Àr tjejer som visas med barn medan killar oftare befinner sig i utemiljöer dÀr sport och friskvÄrd Àr inblandat..

I denna uppsats tar jag upp hur man kan inspirera och skapa lust till slöjdande för eleverna i skolan. Jag tycker att det Àr betydelsefullt att man som lÀrare vet vad som skapar lust hos eleverna och att man kan sporra alla i skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur jag som lÀrare ska inspirera och fÄ eleverna intresserade av slöjd. För att fÄ fram information har jag intervjuat hemslöjdskonsulenten i SkellefteÄ samt lÀst pedagogiska böcker, styrdokumenten och sökt information pÄ Internet. Jag har funnit att det Àr leken och fantasin som inspirerar barn och ungdomar till slöjdande, samt att jag som lÀrare mÄste skapa förutsÀttningar för att slöjden ska vara lustfylld för alla.

The Individual Program (within the continuation school) in Sweden is the third largest. Its purpose is that the students, who for some reason haven?t been able to be admitted to a National Program, shall get the chance to improve their possibilities to attend one. The difficulties the students, who are admitted to the Individual Program are carriers of, have a wide range. The purpose of the Individual Program is that no one should be excluded from any continuation school.

Uppsatsen Àr en reflekterande och behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket bestÄr av en datoranimerad sekvens med rytmisk sportgymnastik. Texten inleds med idén bakom verket och de mÄl som har satts upp för arbetet.Efter det ges en kort introduktion till rotoscoping och varför de vanliga metoderna inte fungerar i just detta fall. DÀrefter följer hur jag anpassat den traditionella rotoscoping-metoden till 3D-verktyget Maya och utvunnet rörelsedata för att vidare förÀdla rörelsen med hjÀlp av nÄgra av Disneys 12 animationsprinciper.Sedan tillkommer en redovisning av de estetiska moment som har ingÄtt i framstÀllandet av min animation och klarlÀgger den tekniska och kreativa processen bakom verket. Den centrala slutsatsen som presenteras i rapporten Àr att en utvecklad form av traditionell rotoscoping kombinerad med ett par av Disneys 12 animationsprinciper har anvÀnts och fungerat för att avbilda rytmisk sportgymnastik med band med hjÀlp av tekniskt lÄg kvalitativ referensmaterial..

Arbetet undersöker prestanda och estetik hos A*PS och Theta* inom olika miljötyper, dÀr miljötyper Àr ett generaliserat begrepp för spelmiljöer och innefattar en struktur samt ett antal blockerande objekt. BÄda teknikerna Àr varianter av A*-algoritmen och anvÀnds för att Ästadkomma estetisk vÀgplanering. VÀgplanering innebÀr att finna en kortaste vÀg frÄn en punkt A till en punkt B i en graf. En populÀr grafrepresentation i spel Àr rutnÀt med blockerande och icke-blockerande noder. Ett problem med rutnÀt Àr att algoritmerna tenderar att planera sina vÀgar lÀngst med kanterna och dÀrav resultera i sicksackformade vÀgar.

Syftet med detta arbete Àr att bidra till en ökad kunskap om den ökande frÄnvaron hos eleverna i dagens gymnasieskola. MÄlet med detta arbete Àr att försöka förstÄ varför en grupp elever med dÄlig nÀrvaro inte fÄr sin skolgÄng att fungera. Eleven ska frÄn sin synpunkt fÄ berÀtta hur denne ser pÄ sin situation i skolan och i hemmet. Resultatet tyder pÄ att elever kan ha varit studiemotiverade och haft lÀtt för sig i grundskolan, men redan hÀr har understimulans mÀrkts av och i gymnasiets Är 1 har sedan kÀrnÀmnena kommit som ytterligare repetition. Gymnasieskolan Àr inte lika snabb att ringa hem vid frÄnvaro som grundskolan och den dÄliga vanan att skolka har blivit slentrian.

Syftet med studien vara att jÀmföra formuleringar frÄn kursplanen i DanstrÀning (Lpf 94) med Àmnesplanen i Dansteknik (Gy 11) ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har tidigare studerat Lpf 94:as kursplaner, och i och med införandet av den nya gymnasieskolan ville jag fördjupa mig Àven i de nya styrdokumenten. Inför studien har jag tagit del av litteratur och forskning som Àr relevanta för studiens syfte, bland annat i omrÄden som; gymnasiereformen 2011, didaktik, lÀroplansteori, diskursanalys och hermeneutik. Jag har anvÀnt mig av diskursanalys som metod, dÄ fyra styrdokument frÄn gymnasieskolan har analyserats. Under analysens gÄng har jag tagit hÀnsyn till det hermeneutiska förhÄllningssÀttet som handlar om att varje person tolkar en text utifrÄn sina tidigare erfarenheter, samt vikten av att jag som forskare under analysen sÀtter mina tidigare antaganden eller hypoteser Ät sidan för att öka studiens validitet.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.