Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om musikintegrering i barns språkinlärning. Jag ville ta reda på vilka metoder lärare idag använder för att lära ut språk samt vilka hinder och möjligheter de anser finnas i arbetet med musik. Arbetet är byggt på intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år och en musiklärare som arbetat som kompanjonlärare i grundskolan. Samtliga lärare såg musik som en viktig del i undervisningen, men hur de använde sig av musiken var olika. Två lärare spelade själva instrument, medan övriga lärare använde sig av CD-skivor och kassettband.

Det finns omfattande forskning, som behandlar olika sidor av de fristående skolornas verksamhet. I uppsatsen presenteras en del av denna forskning översiktligt. Syftet med uppsatsen är att undersöka kommunikation och beslutsprocess vid etablering av fristående gymnasieskolor. Malmö har valts som lägeskommun och författaren är verksam som lärare där. Genom såväl innehålls-som argumentationsanalyser av dokumenttexter i Skolverkets databas och i Utbildningsförvaltningens i Malmö arkiv skildras olika aktörers agerande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka betygsskillnader mellan flickor och pojkar och vilka faktorer som kan påverka utgången för betyg. Resultatet i denna litteraturstudie är baserat på nationella och internationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Det återfinns olika förklaringar och synsätt gällande vilka faktorer som påverkar betygsutgången; social bakgrund, kön, hjärnans funktion, elevens beteende och lärarens roll. Dessa faktorer har delats in i tre olika teman. Tre olika angreppssätt presenteras i teorikapitlet, dessa används sedan som analytiska verktyg.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

I denna uppsats tar jag upp hur man kan inspirera och skapa lust till slöjdande för eleverna i skolan. Jag tycker att det är betydelsefullt att man som lärare vet vad som skapar lust hos eleverna och att man kan sporra alla i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur jag som lärare ska inspirera och få eleverna intresserade av slöjd. För att få fram information har jag intervjuat hemslöjdskonsulenten i Skellefteå samt läst pedagogiska böcker, styrdokumenten och sökt information på Internet. Jag har funnit att det är leken och fantasin som inspirerar barn och ungdomar till slöjdande, samt att jag som lärare måste skapa förutsättningar för att slöjden ska vara lustfylld för alla.

I denna studie analyseras gymnasiekatalogers bilder som beskriver tre gymnasieprogram (Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet) ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka huruvida bilderna ger uttryck för den könsuppdelade gymnasieskolan genom att visa det kön som är i majoritet på programmet.Resultaten visar att representationen av det kön som är i minoritet är högre på bilderna än den faktiska representationen på programmen i stort. Dock syns en tydlig skillnad i hur tjejer respektive killar porträtteras och i vilken miljö de befinner sig. Budskapet katalogerna sänder ut är att tjejer och killar bör välja, om inte olika program så olika inriktningar. Ett exempel som visar detta är Barn- och fritidsprogrammet där det nästan uteslutande är tjejer som visas med barn medan killar oftare befinner sig i utemiljöer där sport och friskvård är inblandat..

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Uppsatsen är en reflekterande och behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av en datoranimerad sekvens med rytmisk sportgymnastik. Texten inleds med idén bakom verket och de mål som har satts upp för arbetet.Efter det ges en kort introduktion till rotoscoping och varför de vanliga metoderna inte fungerar i just detta fall. Därefter följer hur jag anpassat den traditionella rotoscoping-metoden till 3D-verktyget Maya och utvunnet rörelsedata för att vidare förädla rörelsen med hjälp av några av Disneys 12 animationsprinciper.Sedan tillkommer en redovisning av de estetiska moment som har ingått i framställandet av min animation och klarlägger den tekniska och kreativa processen bakom verket. Den centrala slutsatsen som presenteras i rapporten är att en utvecklad form av traditionell rotoscoping kombinerad med ett par av Disneys 12 animationsprinciper har använts och fungerat för att avbilda rytmisk sportgymnastik med band med hjälp av tekniskt låg kvalitativ referensmaterial..

The Individual Program (within the continuation school) in Sweden is the third largest. Its purpose is that the students, who for some reason haven?t been able to be admitted to a National Program, shall get the chance to improve their possibilities to attend one. The difficulties the students, who are admitted to the Individual Program are carriers of, have a wide range. The purpose of the Individual Program is that no one should be excluded from any continuation school.

Arbetet undersöker prestanda och estetik hos A*PS och Theta* inom olika miljötyper, där miljötyper är ett generaliserat begrepp för spelmiljöer och innefattar en struktur samt ett antal blockerande objekt. Båda teknikerna är varianter av A*-algoritmen och används för att åstadkomma estetisk vägplanering. Vägplanering innebär att finna en kortaste väg från en punkt A till en punkt B i en graf. En populär grafrepresentation i spel är rutnät med blockerande och icke-blockerande noder. Ett problem med rutnät är att algoritmerna tenderar att planera sina vägar längst med kanterna och därav resultera i sicksackformade vägar.

Syftet med detta arbete är att bidra till en ökad kunskap om den ökande frånvaron hos eleverna i dagens gymnasieskola. Målet med detta arbete är att försöka förstå varför en grupp elever med dålig närvaro inte får sin skolgång att fungera. Eleven ska från sin synpunkt få berätta hur denne ser på sin situation i skolan och i hemmet. Resultatet tyder på att elever kan ha varit studiemotiverade och haft lätt för sig i grundskolan, men redan här har understimulans märkts av och i gymnasiets år 1 har sedan kärnämnena kommit som ytterligare repetition. Gymnasieskolan är inte lika snabb att ringa hem vid frånvaro som grundskolan och den dåliga vanan att skolka har blivit slentrian.

Syftet med studien vara att jämföra formuleringar från kursplanen i Dansträning (Lpf 94) med ämnesplanen i Dansteknik (Gy 11) ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har tidigare studerat Lpf 94:as kursplaner, och i och med införandet av den nya gymnasieskolan ville jag fördjupa mig även i de nya styrdokumenten. Inför studien har jag tagit del av litteratur och forskning som är relevanta för studiens syfte, bland annat i områden som; gymnasiereformen 2011, didaktik, läroplansteori, diskursanalys och hermeneutik. Jag har använt mig av diskursanalys som metod, då fyra styrdokument från gymnasieskolan har analyserats. Under analysens gång har jag tagit hänsyn till det hermeneutiska förhållningssättet som handlar om att varje person tolkar en text utifrån sina tidigare erfarenheter, samt vikten av att jag som forskare under analysen sätter mina tidigare antaganden eller hypoteser åt sidan för att öka studiens validitet.

Föreliggande studie baseras på intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lärare i en kommun i Stockholms län. Eleverna är alla i koncentrationssvårigheter och syftet med studien är att undersöka hur elever i koncentrationnsvårigheter och deras lärare upplever lärare-elev relationen i fråga om elevens lärande. Centrala frågeställningar i studien är vad som är framträdande för lärarna i deras undervisning med hänsyn till elever i koncentrationssvårigheter, hur eleven i koncentrationssvårigheter upplever lärarens undervisning samt vilka upplevelser som är framträdande för lärare och för elever i koncentrationssvårigheter i fråga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet..

Syftet med examensarbetet är att hitta elevers svårigheter med ekvationslösning i kursen Matematik B på gymnasieskolan samt att granska elevers lösningsmetod i syfte att se om eleverna använder den effektiva lösningsmetoden vid ekvationslöningen. För att belysa problem omkring ekvationslösning och elevernaslösningsmetod utförs ett test med uppgifter av gymnasieelever. Undersökningen har genomförts i fyra gymnasieskolor. Resultatet av testundersökning visar att elever har ett betydligt antal svårigheter vid ekvationslösningen, bland annat tillämpning av räkneregler och räknelagar. Svårigheterna beror på att elevers uppfattning och tolkning av algebraiska uttryck är begränsad eller bristande.

Uppsatsen behandlar hur en läsares genrekunskap påverkar dennes tolkning av en serie. Som projektarbete har jag producerat en kortare episod på fyra sidor, ur en längre serie som jag själv skapat, inom genrerna science-fiction och action. I bakgrunden går jag igenom Scott McClouds syn på serier, Bordwell och Thompssons syn på genrer, samt viss bakgrund och förutsättningar för min series mytologi, berättande och estetiska uttryck.Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag låtit fokusgrupper med olika förutsättningar vad gäller förkunskaper och bakgrundsinformation läsa och diskutera serien.För att skapa serie-episoden har jag studerat andra seriers layout, tecknarstil och berättande. Serien bygger på ett tydligt symbolspråk med förankring i verkligheten.De slutsatser jag kunnat dra av undersökningen är att mycket bakgrundsinformation hämmar nyfikenhet och spekulationsvilja och att en hög kunnighet kring de berörda genrerna leder till en modernare syn på könsroller..