DÄ skolan, sedan Lpf -94 introducerades, fÄtt uppdraget att skola elever i kÀllkritiskt tÀnkande för att de ska fungera som demokratiska och reflekterande samhÀllsmedborgare, har syftet med denna uppsats varit att undersöka hur lÀromedel, för gymnasieskolans kurs i Historia A, förmedlar ett kÀllkritiskt tÀnkande till elever. Vi har genomfört en lÀromedelsanalys, av valda delar, av böckerna Alla tiders historia (1996), Epos (2002) samt Perspektiv pÄ historien A (2001) för att se hur dessa hanterar kÀllkritiska problem, som kvarlevor, tendenser och tolkningar, i sin framstÀllning av historiska hÀndelser. Vi har Àven genomfört en strukturerad intervju med fyra pedagoger i SkÄne för att pÄ sÄ sÀtt fÄ insyn i huruvida de anser att just dessa lÀroböcker kan anvÀndas i undervisningen med syfte att eleverna ska ha en möjlighet att nÄ betygen VÀl GodkÀnt samt Mycket VÀl GodkÀnt..

Syftet med studien Àr att undersöka hur mycket av problemet med bristande likvÀrdighet i betygsÀttningen som finns pÄ lÀrar- respektive skolnivÄ. Avvikelsen mellan slutbetyg i grundskolan och kursbetyg i gymnasieskolan anvÀnds som mÄtt pÄ bristande likvÀrdighet. Studien bygger pÄ betygen frÄn runt 1300 elever i Ätta skolor under sex Är i en mindre svensk kommun. FlernivÄanalys anvÀnds för att ta fram inomklass-korrelationskoefficienter. Resultaten Àr att lÀrarnivÄn dominerar skolnivÄn stort i de studerade Àmnena som Àr svenska, engelska, matematik, no-Àmnen samt idrott och hÀlsa.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad lÀroboken betyder för lÀrare som undervisar i Àmnet religionskunskap pÄ grundskolans senare Är och pÄ gymnasieskolan. AnvÀnds lÀroboken fortfarande i stor utstrÀckning eller har andra lÀromedel tagit över dess roll? Vilka lÀromedel anvÀnds förutom lÀroboken?Numera sker ingen granskning av lÀroböcker. Det Àr dock viktigt att lÀroböckerna uppfyller de mÄl och resultat som Skolverket vill uppnÄ med sin skolplan. Jag vill ta reda pÄ om lÀrarna uppfattar att lÀroböckerna de anvÀnder uppfyller de mÄlen.Mina frÄgestÀllningar Àr:AnvÀnder lÀraren religionslÀroboken i undervisningen och i sÄ fall hur mycket?Finns det nÄgon skillnad pÄ religionslÀrobokens anvÀndande beroende pÄ hur lÀnge man har undervisat i Àmnet?Uppfyller innehÄllet i den religionslÀroboken som lÀraren anvÀnder Skolverkets mÄl i kursplanen?.

Jag har i flera Är kÀnt mig missnöjd med resultaten av min undervisning pÄ gymnasiets A-kurs i matematik. Mötet med bedömningsmatriser blev den impuls som pÄ allvar fick mig att försöka, tillsammans med mina elever, skapa ett didaktiskt kontrakt med inslag av formativ bedömning. I ett aktionsforskningsprojekt har jag minskat andelen fÀrdighetstrÀning och i stÀllet lÄtit eleverna under lektionstid arbeta med lite större och öppnare inlÀmningsuppgifter med hjÀlp av bedömningsmatriser och kamratbedömning. EnkÀter, observationer och samtal visr att eleverna anser att de har nytta av matriser bÄde för att tolka uppgifterna och för att bedöma redovisningarnas kvalitet. InstÀllningen till kamratbedömning Àr mer varierande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förekomsten av de matematiska kompetenserna i lÀroböcker för Matematik A. Centralt i studien Àr de sex matematiska kompetenser, som Palm et al. (2004) analyserat fram ur de nationella styrdokumenten. Dessa kompetenser Àr: kommunikationskompetens, modelleringskompetens, resonemangskompetens, begreppskompetens, problemlösningskompetens och algoritmkompetens. För att nÄ syftet genomfördes en analys av uppgifter i tvÄ lÀroböcker för Matematik A.Undersökningens resultat visar att alla sex matematiska kompetenser finns representerade i lÀroböckernas uppgifter.

I detta examensarbete undersöker jag hur det gÄr att arbeta tematiskt i samhÀllskunskap i gymnasieskolan, vilken lÀrarroll som förknippas med tematiskt arbete och vilken kunskapssyn som prÀglar arbetssÀttet. För att besvara dessa frÄgor har jag genomfört en kvalitativ studie som grundar sig pÄ intervjuer med pedagoger vid skolor som arbetar tematiskt. I teoridelen redogör jag för bakgrunden till det tematiska arbetssÀttet och hur det kan anvÀndas i skolan. Vidare redogör jag för olika kunskapssyner och den förÀndrade lÀrarrollen vid ett tematiskt arbetssÀtt. Slutligen sammanfattar jag innehÄllet i vÄra styrdokument och redogör för den tidigare forskningen.

Varför Àr det sÄ fÄ kvinnliga lastbilsförare? Denna frÄga stÀllde jag mig sjÀlv, nÀr jag konstatera att det inte fanns nÄgra kvinnliga elever pÄ transportgrenen i den gymnasieskola som jag arbetar pÄ. Vi kanske gör fel pÄ transportskolorna, eftersom inte de kvinnliga eleverna hittar till oss. För att skaffa mig en bild av hur det har gÄtt för andra kvinnor som arbetar inom Äkeribranschen, sökte jag hjÀlp av företaget UVS AB. Ett företag som bl.a.

I detta arbete undersöks det ideologiska meningserbjudandet inom temat samhÀllsekonomi i samhÀllskunskapsböcker för gymnasieskolan. Syftet Àr att ta reda pÄ om det finns en ideologireproduktion i lÀromedel och i sÄ fall vilka ideologier som företrÀds, samt att jÀmföra dessa perspektiv i en internationell kontext mellan tyska och svenska lÀroböcker. Undersökningen sker genom ideologianalys och en kvalitativ textanalys genomförs med hjÀlp av idealtypskonstruktioner av de tre klassiska ideologierna konservatism, liberalism och socialism. Resultatet visar att lÀroböckerna innehÄller ideologifragment dÀr de liberala och socialistiska perspektiven dominerar. Det finns fler likheter Àn olikheter mellan de tyska och svenska lÀroböckerna, men de svenska lÀroböckerna har en nÄgot mer socialistisk ideologireproduktion och de tyska en mer liberal.

Elevinflytande betraktas pÄ mÄnga skolor ofta som nÄgonting nytt som ska in i undervisningen. PÄ andra skolor Àr det en sjÀlvklarhet som redan finns dÀr. Att man har olika uppfattningar om elevinflytande och dess betydelse i skolan har enligt tidigare undersökningar visat sig vara vanligt, men hur skiljer sig dessa uppfattningar Ät mellan lÀrare och elever? Har de samma syn pÄ inflytande? För att fÄ fram ett resultat har vi anvÀnt oss av elevenkÀter och lÀrarintervjuer i Är 4 och 9. LÀroplanen skriver i sina mÄl att elevinflytande ska finnas pÄ alla ÄldersnivÄer i skolan, att man redan i förskolan ska ha möjlighet till inflytande, som sedan succesivt ska öka fram till gymnasieskolan.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.

Sammanfattning I vÄrt examensarbete Àr syftet att belysa hur yrkeslÀrare pÄ Fordonsprogrammet och Fordontransportprogrammet i gymnasieskolan ser pÄ sin egen kompetensutveckling och kompetens i karaktÀrsÀmnet de undervisar i. Vi ville i studien fÄ svar pÄ frÄgorna om; vilken syn har yrkeslÀrare pÄ hur de underhÄller och utvecklar sin yrkeskompetens i karaktÀrsÀmnet, hur ser yrkeslÀrarna pÄ den kompetensutvecklingen/fortbildning de fÄr idag och vilken kÀnnedom menar yrkeslÀrarna de har om branschens önskemÄl nÀr det gÀller elevens kunskaper? Vi har skickat ut enkÀter till tjugofem yrkeslÀrare pÄ Fordon- och Fordontransportprogrammet pÄ tre gymnasieskolor. Resultatet visade att yrkeslÀrarna inte ansÄg sig fÄ tillrÀckligt med kompetensutveckling, vare sig i karaktÀrsÀmnet eller allmÀnpedagogiskt. YrkeslÀrarna beskrev att de tillskansar sig kunskaper och kompetenser pÄ skiftande arenor, men att mer utbyte med branschen var önskvÀrd och det var just kontakt med branschen, som gjorde att de visste vilka kunskaper som eleven behövde ha med sig ut i arbetslivet. Sökord: fordonslÀrare, kompetens, kompetensutveckling, yrkeskompetens, yrkeslÀrare.

VÄr uppsats handlar om tre pedagogers arbetssÀtt att integrera drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda pÄ hur lÀrare och drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det pÄverkar eleverna. Vi har intervjuat en lÀrare i grundskolan som arbetar med att integrera drama i sin svenskundervisning, en drama-/teaterpedagog som hjÀlper lÀrare med att integrera drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. UtifrÄn dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jÀmfört det med tidigare forskning inom omrÄdet.Vi mÀrkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssÀtt. LÀraren arbetar med drama för att underlÀtta sin undervisning i svenska som andra sprÄk, drama-/teaterpedagogen samarbetar med lÀrare för att utveckla dramaövningar i relation med lÀroplanen och kulturpedagogen har teater som hjÀlpmedel, dÄ detta frÀmjar bland annat gruppdynamiken.Deras förhÄllningssÀtt till Àmnesintegrering Àr i grunden lika.

Att lÀrare utför merparten av arbetet i relation till andra mÀnniskor kan tÀnkas skapa sÀrskilda villkor för arbetet. Artikeln avses att belysa anvÀndbarheten hos artikelns fyra empiriska material vid studier av relationsarbetets villkor. SÀrskilt intresse Àgnas Ät organiseringen av de delar av arbetet som innefattar en lÀrare-elev-relation. Materialen omfattar tretton lÀrare inom specialpedagogisk verksamhet frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasieskolan. Analysbegreppen Àr kommunikation, notistagande samt aspekterna avsikt, tid och rum.

VÄrt syfte har varit att undersöka hur fyra lÀrare i trÀ- och metallslöjd ser pÄ Àmnesövergripande arbete och hur de arbetar Àmnesövergripande i praktiken. Vi har genom vÄra frÄgestÀllningar tagit reda pÄ hur de intervjuade trÀslöjdslÀrarna resonerar kring möjligheten att ingÄ i ett samarbete med andra Àmnen, samt hur detta yttrar sig i deras undervisning och vilka anledningar som ligger till grund. Vi har dels anvÀnt forskning som berör slöjdÀmnet men ocksÄ anvÀnt oss av forskning kring det praktiskt/estetiska fÀltet i stort. Utöver detta har vi lutat oss mot Deweys teorier kring samspelet mellan praktik och teori. Vi har valt att enbart anvÀnda oss utav kvalitativa intervjuer av ostrukturerad karaktÀr som metod för att nÄ fram till vÄrt resultat.

I vÄr tid dÄ diverse kritiska rapporter om matematikundervisningen pÄ gymnasieskolan dykerupp och förstÀrker kÀnslan av att undervisningen inte kunskapsmÀssigt verkar fungera pÄ etttillfredstÀllande sÀtt inför arbetslivet och för fortsatta studier, Àr det avgörande att stanna uppoch kolla vad som egentligen pÄgÄr och varför.För att göra analysen sÄ enkel som möjlig uppmÀrksammas matematikundervisningensbestÄndsdelar planering, organisering och genomförande. Begreppen arbetsform ocharbetssÀtt blir centrala moment. Undervisningssituationen fokuseras. En del av den relevantadidaktik- och undervisningsteorin stÀlls mot skolverkligheten genom aktionslÀrandetsprinciper. Tre aktioner pÄgÄr.Det visar sig möjligt att berika variationen i matematikundervisningen genom ett mergenomtÀnkt samarbete mellan lÀrarna samt lÀraren/lÀrarna och eleverna.