Kommuner Àr en verksamhet som pÄverkar oss medborgare dagligen och finansieras av skatteintÀkter som vi betalar in. Under de senaste Ären har det rapporterats om skandaler inom kommunal verksamhet som har berott pÄ bristfÀlliga kontroller inom verksamheten och att rutiner inte har följts vilket har fÄtt konsekvenser. Det har Àven presenterats en rapport frÄn Europakommissionen om att mutor Àr förekommande inom kommunal verksamhet Àven i Sverige vilket kan leda till att den makt kommunerna har anvÀnds pÄ ett felaktigt sÀtt. Dessa problem kan anses vara risker för den kommunala verksamheten att nÄ sina mÄl och det kan dÀrför finnas ett behov förbÀttra ledningen av verksamheten för att ÄtgÀrda riskerna. Ett sÀtt att förbÀttra ledningen Àr att anvÀnda sig av riskhantering vilket Àr ett ledningsverktyg som har blivit allt mer förekommande för att hantera risker och effektivisera verksamheterna.

Att ha ett sÄr Àr en belastning och pÄverkar mÀnniskors vardag, oavsett om sÄret Àr akut efter ett olycksfall eller efter en operation, alternativt svÄrlÀkande som vid bensÄr, diabetesfotsÄr, trycksÄr eller maligna tumörsÄr. Syftet med studien var att undersöka kunskaper hos sjuksköterskor och undersköterskor om sÄrbehandling inom kirurgisk verksamhet. Metoden utgjordes av en enkÀtundersökning hos sjuksköterskor (n=56) och undersköterskor (n=38). Resultatet visar att sjuksköterskorna kÀnde sig mer osÀkra i sitt val av behandling av svÄrlÀkande sÄr jÀmfört med undersköterskorna. Kunskaperna om sÄrbehandling visar att skattade kunskaper inte motsvarar svaren pÄ kunskapsfrÄgorna.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur motiv, utformning och anvÀndning av BSC ser ut i kommuner, samt analysera eventuella samband mellan dessa omrÄden. Metod: För att uppfylla studiens syfte har författarna valt att göra en kvalitativ studie, dÀr vi undersöker 14 kommuner. Vi avser att skapa en bÀttre insikt i hur motiv, utformning och anvÀndning av en styrmodell överrensstÀmmer med varandra vilket innebÀr att studien Àr av deskriptiv karaktÀr, med explorativa inslag. IntervjufrÄgorna utformades med hjÀlp av den uppbyggda teorin. Empirin sammanstÀlldes sedan och analyserades med hjÀlp av kopplingar frÄn valda teoridelar.

Belöningssystem kan anvÀndas som ett verktyg för att styra organisationens anstÀllda mot mÄl som organisationen satt upp. Inom ett belöningssystem finns det flera typer av belöningar. Genom ett belöningssystem kan organisationen öka anstÀlldas motivation för sitt arbete vilket ses som det frÀmsta skÀlet till att anvÀnda ett belöningssystem. Det Àr viktigt att belöningssystem anpassas till den typ av verksamhet som bedrivs. En stor del av finansieringen i en kommun Àr finansierat utav skattemedel och dÀrför har skattebetalarna ett intresse av att kommunala förvaltningar hÄller sina kostnader nere.

Tidigare forskning har visat att barn har lÀttare att ta till sig ett nytt sprÄk nÀr de redan finner trygghet i sitt modersmÄl. Under vÄra verksamhetsförlagda utbildningsperioder har vi mött olika synsÀtt nÀr det gÀller huruvida barn ska eller inte ska ha modersmÄlsstöd i förskolan. DÀrav vÀcktes ett intresse för vÄr studie vilket mynnade ut i ett examensarbete. Enligt lÀroplanen skall alla barn erbjudas modersmÄlsstöd vilket vi lutar oss tillbaka pÄ i den hÀr studien, dÄ det Àr lÀroplanen vi arbetar efter som verksamma pedagoger.Genom att göra observationer dÀr vi tittade pÄ hur en verksamhet fungerar dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga har vi kunnat samla pÄ oss material för en analys kring modersmÄlsstöd i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att frÀmja barnens flera sprÄk. I analysen har vi framstÀllt den data vi har fÄtt fram och har sedan genom diverse tidigare forskning arbetat fram teorier kring vad vi har sett och vad det har för betydelse för förskolans verksamhet.

Ett arbete om olika ljudnivÄer i kycklingstallar under en uppfödningsperiod. Hur ljudet förandras inne i stallet i tackt med att djur och ströbÀdd vÀxer.

En uppfattning som rÄder pÄ Kvarnsvedens Pappersbruk, hÀdanefter förkortat KP, Àr att nyckeltalen som finns idag Àr för mÄnga, för svÄra att sÀtta in i ett större sammanhang och att de dessutom inte har en helt tillfredsstÀllande struktur. Detta bidrar till svÄrigheter med att förankra nyckeltalen i verksamheten och fÄ nödvÀndiga kopplingar mellan nyckeltal och verksamhet. Balanserade styrkort (BSC), utvecklat av Robert S. Kaplan och David P. Norton, Àr ett ledningsverktyg för strategisk styrning som gÄr ut pÄ att redovisa företagets verksamhet i fyra perspektiv.

Jag har hÀr försökt göra en projektredogörelse med utgÄngspunkt i en socialkonstruktionistisk diskussion om genus i förhÄllande till Àmnet slöjd. Syftet var att undersöka huruvida grundskolans gÀngse uppdelning mellan trÀ- och metallslöjd respektive textilslöjd har förutsÀttning att fungera som feministisk strategi. Undersökningen utfördes - medelst ett diskursteoretiskt angreppssÀtt ? genom litteraturstudier, elevintervjuer och praktisk-estetisk gestaltning. I denna undersökning fann jag tre teman, vilka blev grundbultarna i resonemanget.

Syftet med föreliggande uppsats var att belysa hur tre utvalda kommuner, Helsingborg, Vellinge och Klippan, har tolkat styrmodellen Balanced Scorecard (BSC) i kommunal verksamhet. Uppsatsen baseras i huvudsak pÄ intervjuer med tjÀnstemÀn pÄ ledande nivÄ inom de tre kommunerna. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit Kaplan & Nortons Balanced Scorecard, dÀr teorin jÀmförts med hur ledningen inom kommunerna tolkat modellen frÄn den privata sektorn. BSC Àr ett flerdimensionellt styrverktyg, bestÄende av fyra perspektiv; finansiellt, kund-, process- och lÀrandeperspektivet. Modellen Àr ursprungligen gjord för att anvÀndas inom vinstdrivande företag, och mÄste sÄledes omarbetas för att anvÀndas inom kommuner.

I takt med den ökade uppmÀrksamheten för vÀrdegrundsfrÄgor i samhÀllet har ocksÄ förskolan och skolan skyldighet att utveckla arbetsplaner och ÄtgÀrdsprogram för att motverka mobbning, utanförskap och diskriminering. I styrdokumenten för förskola och skola stÄr att det Àr en viktig uppgift att till barn/elever förmedla och förankra de grundlÀggande vÀrden som vÄrt samhÀllsliv vilar pÄ. UtifrÄn dessa aspekter har studiens syfte varit att försöka definiera specifika vÀrdegrundsfrÄgor som rör bemötande och fördomar. Genom observation och intervjuer har undersökningen genomförts utifrÄn frÄgestÀllningar om hur barnen kunde relatera den egna verkligheten och sitt agerande till det som skedde i en berÀttelse, och hur barnen förstÄtt bokens budskap samt om de kunnat formulera vÀrdegrunden dÀri. Vidare beskrevs ett exempel pÄ en arbetsmodell om hur pedagoger i förskolan/skolan skulle kunna arbeta med dessa frÄgor utifrÄn barnlitteratur genom en estetisk praktisk metod.

Budget anvÀnds av bÄde den kommunala och den privata verksamheten som prognos, kontroll, planering, samordning, Ätagande och till viss del Àven som kommunikation och motivation. De skillnader som finns Àr relativt smÄ. Detta anser vi beror pÄ att bÄda verksamheterna Àr budgetkopplade.

Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att se hur campingsituationen ser ut i Tanums kommun idag och analysera denna för att ge exempel pÄ hur campingverksamheten kan utvecklas Ät ett hÄll som ger en lÄngsiktigt hÄllbar verksamhet, och som om det Àr möjligt tillgodoser de behov som olika intressenter har..

Syfte: Syftet Ă€r att beskriva och analysera budgetprocessen i en kommun indelad i stadsdelsnĂ€mnder och speciellt diskutera budgetprocessen internt inom en stadsdelsnĂ€mnd. Metod: VĂ„r studie av budgetprocessen i Stadsdel Centrum Ă€r att karaktĂ€risera som en fallstudie. Teoretiska perspektiv: Litteraturen behandlar budgetprocessens olika delar. I huvudsak anvĂ€nds litteratur inriktad pĂ„ offentlig verksamhet. Även allmĂ€n företagsekonomisk litteratur anvĂ€nds dock för att visa pĂ„ skillnader mellan offentlig och privat verksamhet.

Denna studie har haft syftet att undersöka hur pedagoger som arbetar pÄ förskolor med genuspedagogisk inriktning och pedagoger som arbetar pÄ förskolor utan uttalad genusinriktning ser pÄ genuspedagogik, samt pÄ vilka sÀtt dessa olika verksamheter kunde pÄverka pedagogernas genuspedagogiska arbete. Tidigare forskning har visat att det under olika omstÀndigheter finns svÄrigheter att genomföra ett genuspedagogiskt arbete. Ett feministiskt synsÀtt och feministisk poststrukturalism var studiens teoretiska perspektiv. Grundtanken inom detta perspektiv bygger pÄ ett ifrÄgasÀttande av rÄdande normer och en syn pÄ kön/genus som konstruerat och dÀrmed nÄgot förÀnderligt. Inom feminismen efterstrÀvas en bredare syn pÄ genusfrÄgorna, nÄgot som den hÀr studien stÄr bakom.

Bakgrund Till grund för detta arbete ligger ett forskningsprojekt om mÄltidens estetiska rörelseschema, som syftar till att ta fram idéer för Àtredskap som kan förÀndra en mÄltidsupplevelse. Ett sÀtt som effektivt skapar förutsÀttningar för ett öppnare sinne, och dÀrmed kreativa idéer, Àr att arbeta med provokationer.Syfte Att undersöka vilken effekt provokativa Àtredskap har pÄ mÄltidupplevelsen, samt att integrera estetiska och sensoriska metoder för att belysa estetikens betydelse för mÄltidskunskapen.Metod/material Arbetet bygger pÄ tvÄ typer av laborationer, en sensorisk och en estetisk, som dokumenterades genom frÄgeformulÀr och filmning. I de sensoriska laborationerna fick deltagarna sÀtta ord pÄ vad de upplevde dÄ de Ät mat med olika konsistens endast med hjÀlp av tre redskap som i normala fall ej förknippas med mÄltid. I de estetiska laborationerna skapades en mÄltidssituation dÀr bÄde maten och Àtredskapen var en del av gestaltningen.Resultat Den sensoriska laborationen gav upphov till bÄde kÀnslomÀssiga och funktionsrelaterade ord som beskrev deltagarnas upplevelse. En splittring fanns i deltagarnas instÀllning till Àtredskapen, dÀr vissa blev positivt överraskade och andra skeptiska.