Att vÄrdas pÄ sjukhus kan vara en svÄr upplevelse för mÄnga Àldre mÀnni- skor, men kan Àven upplevas som en befrielse. Syftet med denna litteratur- studie var att beskriva Àldre mÀnniskors upplevelse av att vÄrdas pÄ sjukhus. Elva vetenskapliga artiklar har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Personalens bemötande Àr avgörande för att upprÀtthÄlla vÀrdigheten: Samtal och infor-mation medför en kÀnsla av kontroll: Sjukdomsupplevelsen pÄverkas av omvÄrdnadshandlingar: Oro att mista kontroll och vÀrdighet och miljön speglar omvÄrdnadskvalitén. VÄrdpersonalens bemötande och attityder Àr avgörande för Àldre mÀnniskors vÀlbefinnande.

Min tidigare studie om Svenska Mongolmissionens pionjÀrtid 1897-1925, behandlade de mÄl, motiv och vÀrderingar som lÄg till grund för missionens bedrivande, samt under vilka förhÄllanden och ekonomiska förutsÀttningar missionsarbetet bedrevs i Mongoliet. Studien behandlade ocksÄ Svenska Mongolmissionens verksamhet frÄn ett genusperspektiv och vilken roll kvinnorna hade i missionsarbetet. UtgÄngspunkten i denna kvalitativa studie av Svenska Mongolmissionens verksamhet 1925-1945 Àr att belysa förutsÀttningarna för den fortsatta civiliserings- och missionsverksamheten i Inre Mongoliet i norra Kina, och vilka resultat missionen kom att uppnÄ. Studien behandlar ocksÄ den civiliseringsaspekt som Svenska Mongolmissionen bedrev genom sin skol- och barnhemsverksamhet, och hur dessa verksamheter kom att utvecklas, samt anledningen till att vissa missionsmetoder var mera framgÄngsrika Àn andra. Studien belyser ocksÄ pÄ vilket sÀtt Svenska Mongolmissionens verksamhet i Inre Mongoliet i hög grad kom att pÄverkas av inbördeskriget i Kina, svÄra nödÄr och av den japanska ockupationsmaktens maktutövning.

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, förÀldra- samt skolledarperspektiv, det vill sÀga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvÀndande i förskolan Àr marginell, varför ambitionen med studien Àr att i nÄgon mÄn bidra till kunskap inom omrÄdet. Ljung-DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan har anvÀnts som inspirationskÀlla dÄ delar av hennes resultat har legat till grund för vÄra frÄgestÀllningar: Vilken syn har aktörerna pÄ datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna pÄ datorns tillgÀnglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts pÄ en förskola i Mellansverige med hjÀlp av intervjuer, enkÀter samt observationer. Resultatet pekar pÄ tre synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lÀrande.

En viktig del i den svenska vÀlfÀrden Àr kommunernas verksamhet. Kommunerna ska tillhandahÄlla en bra verksamhet och genom det uppfylla sina vÀlfÀrdspolitiska mÄl. Styrning inom den kommunala verksamheten handlar bÄde om att uppnÄ ekonomiska mÄl men ocksÄ om att uppnÄ verksamhetsmÄl eller politiska mÄl. Syftet med vÄr uppsats har varit att studera om ekonomistyrning, strategier och mÄlstyrning har nÄgon pÄverkan vid fördelning av föreningsbidrag samt om och i sÄ fall hur de förÀndrats inom ramen av en tio Ärs period i Kiruna kommun. Studien Àr en fallstudie som genomförts genom personliga intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i förskolan tÀnker kring att arbeta med utvÀrderingsinstrumentet individuell utvecklingsplan, IUP. Studien utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: Varför vÀljer lÀraren att anvÀnda IUP som bedömningsverktyg? Varför vÀljer lÀraren att avstÄ frÄn arbete med IUP? samt Hur tÀnker pedagogerna kring möjligheten att utveckla verksamheten vidare utefter varje enskild IUP? För att vinna kunskap om lÀrarnas tankar vilar studien pÄ ett kvalitativt perspektiv dÀr enkÀtfrÄgor legat till grund för insamlingen av empirin.Resultatet av lÀrarnas tankar analyserades utifrÄn de relationella och punktuella perspektiven som beskrivs av Wright. Vad som framkommer av resultatet Àr att lÀrarna i studien har olika syn pÄ att anvÀnda IUP som bedömningsverktyg i sin verksamhet. De olika tankarna kring materialet Àr beroende av om lÀraren vÀljer att inta ett relationellt eller punktuellt perspektiv.

Det kommunala sjÀlvstyret stÄr under svenskt grundlagsskydd och har historiskt blivit allt starkare. Sveriges kommuner Àr idag fria att sjÀlva besluta om den största delen av statsbidragets fördelning pÄ kommunal verksamhet. Statsbidragens syfte Àr att utjÀmna strukturella skillnader mellan kommunerna och uppfylla principen om ?likvÀrdig service? för alla invÄnare oavsett i vilken kommun man bor. I denna uppsats undersöker vi hur den genomsnittliga kommunen vÀljer att fördela det kostnadsutjÀmnande statsbidraget pÄ olika kommunala verksamheter.

Vi har studerat hur budget anvÀnds för planering och styrning vid en offentlig verksamhet, LuleÄ tekniska universitet. Syftet var att studera hur synen pÄ budgeten varierar mellan strategisk-taktisk respektive operativ nivÄ. Genom en fallstudie har intervjuer genomförts med totalt sex personer pÄ olika nivÄer i organisationen för att uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att upplevda skillnader pÄ budgetens vÀrde varierar mer med typ av verksamhet Àn mellan olika nivÄer i organisationen. Samtliga Àr eniga om att budgeten har ett stort vÀrde för planering av verksamheten och Àven att den Àr viktig för den löpande dialogen och uppföljningen mot budget.

SammanfattningTitel:Att styra med företagskultur ? ur ett dagligt perspektivNivÄ:C- uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Therese Grannas & Linda JonssonHandledare:Stig Sörling & Tomas KÀllquistDatum:2013 ? juniSyfte och problemformulering:I litteraturen finns ett starkt löfte om hur starka företagskulturer kan bidra till företags framgÄngar. Det finns en brist pÄ empirisk forskning som pÄvisar hur styrmedlet kan anvÀndas för att styra en daglig verksamhet. ForskningsfrÄgor:Hur anvÀnds stark företagskultur för att pÄverka medarbetare i en daglig verksamhet? Hur kan pÄverkan med starka företagskulturer yttra sig i en daglig verksamhet?Syfte:Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse kring hur starka företagskulturer kan anvÀndas för att styra medarbetare i en daglig verksamhet.Metod:Det vetenskapliga teoretiska synsÀttet som vi utgÄr ifrÄn i denna studie Àr det hermeneutiskt perspektivet.

Syftet med vÄr studie var att beskriva och analysera hur en grupp specialpedagoger arbetar med formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter pÄ svagpresterande elevers lÀrande. Vi har observerat sex specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har ocksÄ sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolÄren 6-9.

E-commerce is becoming more common in Sweden and many Swedes buy clothing and sporting goods online. Online fashion retailers offer a visually pleasing range of products, which places greater emphasis on the aesthetic design of the online retailer. This paper examines how the perceived credibility of an online fashion retailer is influenced by the aesthetic design through a first impression. This study was conducted through ten interviews where the informants observed, assessed, and then discussed the online fashion retailers that were used in this study. Results show that recognition of an aesthetic design and a perception of usability and professionalism affects the perceived credibility in a positive way.

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Syftet med studien var att utifrÄn ett vÄrdtagarperspektiv nÄ ökad kunskap om och förstÄelse för hur Àldre personer uppfattar och upplever sjukgymnastik inom kommunal verksamhet. Studien baseras pÄ Ätta intervjuer med Àldre vÄrdtagare mellan 67 och 89 Är, fyra mÀn och fyra kvinnor, med olika grader av erfarenhet av sjukgymnastisk behandling utförd pÄ olika enheter i kommunal verksamhet.Under analysen framkom tre kategorier;?Den Àldre som individ - förutsÀttningar och förvÀntningar?Yttre pÄverkande faktorer ? rehaborganisation, miljö och bemötande?Sjukgymnastinsatsernas innehÄll och karaktÀrResultatet visar att de intervjuade med en övergÄende funktionsnedsÀttning, t.ex. efter höft-fraktur, som fÄtt sjukgymnastik under en kort, intensiv behandlingsperiod pÄ en rehabenhet eller i ett hemrehabteam, vÀsentligen var nöjda med den behandling de fÄtt. DÀremot beskri-ver de intervjuade med en kronisk funktionsnedsÀttning, t.ex.

Demens Àr en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem pÄ sÄ vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen Àr Ànnu okÀnd, men det finns kunskap om hur vÄrden av dessa mÀnniskor kan bli sÄ lÀmplig som möjligt. SÀmre minne, aggressivt beteende och Ängest Àr nÄgra av de sÀtt som sjukdomen yttrar sig pÄ. Sjukdomen kan medföra svÄrigheter för vÄrdtagaren att fungera sjÀlvstÀndigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vÄrd ofta behövs. Tidigare studier har pÄvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten.

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrd i tvÄ lÀn upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet pÄverkar deras hÀlsa. En kvantitativ enkÀt har legat till grund för den analys som gjorts utifrÄn skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primÀrvÄrd samt utifrÄn ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohÀlsa pÄ grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer Àr; liten tid för reflektion och ÄterhÀmtning, smÄ pÄverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stÀmmer vÀl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna uppfattar begreppet barns inflytande och hur de resonerar kring barns inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning visar att det Àr fortfarande oklart var och i vilka sammanhang barn ges inflytande och hur pedagogerna kan arbeta i förskolan pÄ ett demokratiskt sÀtt.Som anstÀlld inom förskoleverksamheten kÀnner jag ofta osÀkerhet nÀr det gÀller vissa situationer. Pedagogerna upplever att de har övergripande kunskaper om ett demokratiskt förhÄllningsÀtt emot barnen men saknar krokar att hÀnga kunskapen i, det vill sÀga konkreta förslag pÄ hur man ska arbeta i möte med barnen.Begreppet barns inflytande Àr ett stort omrÄde i den reviderade lÀroplanen för förskolan, dÀrför anser jag att pedagogerna bör öka medvetenheten om styrdokumentens intentioner angÄende detta. Det Àr viktigt att pedagogerna gör barnen medvetna om att de faktiskt har rÀtt till eget inflytande och möjlighet att pÄverka sin situation.Resultatet jag fick fram i min studie visar att det har skett en förÀndring och att pedagogerna idag Àr mer medvetna om att barn har rÀtt till inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Samtidigt, i min undersökning, har jag kommit fram till att pedagogerna anser att barn bör ha mindre inflytande nÀr det gÀller existentiella frÄgor som sÀkerhet och omsorg, som ocksÄ Àr en stor del av förskolans verksamhet. .