Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger som arbetar i Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattar sin pedagogroll. De frågeställningar som ingår i studien är: Hur beskriver några Reggio Emilia-inspirerade pedagoger sin roll i arbetet med barnen? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna kan förekomma i deras arbete för att förverkliga inspirationen från Reggio Emilia-filosofin i sina arbeten? På vilket sätt kopplar de läroplanen till denna filosofi? De teorier som behandlas i studien är Reggio Emilia-filosofin med betoning på pedagogens roll och begreppet ?scaffoldning? eller stötta av Bruner. Pedagogens roll utifrån läroplanen för förskolan (Lpfö98) presenteras i sammandraget. Undersökningen genomfördes vid fyra förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i fyra olika stadsdelar i en stor stad i Skåne. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra Reggio Emilia inspirerade pedagoger.

Titel: ?En stad ? ett ansikte?? ? en undersökning om Göteborgs Stads grafiska profil.Författare: William BengtssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2014Handledare: Jan StridSidantal: 40, inklusive bilagaAntal ord: 12 802Syfte: Syftet med undersökningen är 1: Att undersöka hur Göteborgs Stads kommunikationsmaterial stämmer med de regler; med den grafiska manual som gäller för kommunen. Syftet är dessutom 2: Att undersöka hur anställda inom Göteborgs Stad, särskilt de med kommunikation som ansvarsområde, använder och förstår den grafiska manualen när de producerar kommunikationsmaterial. Slutligen är syftet också 3: Att se om Göteborgs Stad kan använda design management i ledning och styrning av kommunikationsarbetet, för att på så sätt använda design som en strategisk resurs i identitets- och organisationsfrågor.Metod: Innehållsanalys samt intervjuer.Material: 130 visuella enheter (broschyrer m.m.) från Göteborgs Stad för innehållsanalysen.

The strategy when you change the visual part of the brand identity is often referred to as Corporate rebranding and is seen as a good way to show that a company has undergone a change. Despite high risks and high costs, this strategy has become more common and there are companies today who make the choice to change an already well-known graphic profile. This phenomenon is what underlies this essay?s problem statement: Why does a company with an already well-known graphic profile choose to change it and how does the process behind the change occur? In what way have the company?s customers recognized the change and how has the company?s image changed in this context? The purpose of this essay is therefore to explore the process that occurs when a company in the sport and fashion industry changes its visual identity and to explore how the company?s customers have perceived the change.To fulfil the purpose of the essay a case study was carried out on a company?s Corporate rebranding process. The company that was chosen was the Swedish sports retail chain Stadium Sweden AB who decided to change its graphic profile even though their logo was one of the two most recognized in their field.

Denna rapport redovisar utvecklingen av grafiskt material som skapades åt Thomasgymnasiet i Strängnäs kommun i ett försök att uppdatera deras image om att dem är en modern skola. Under utvecklingen så skapades det ett flertal olika skisser, en moodboard och slutligen nio flyers och två olika affischer. Jag använde mig av Strängnäs kommuns officiella grafiska profil för att ledsaga utvecklingen, men försökte ändå att introducera nya element som kunde anses som acceptabelt av skolans ledning. Slutresultatet blev godkänt av skolans rektor, däremot så hann dem inte skrivas ut och skickas iväg till potentiella elever..

Dagens samhälle brukar betecknas som en upplevelseindustri där kundens drömmar, fantasier och upplevelser står i fokus. I flertalet turism- och resetidningar syns reportage där unika koncept ökat för att uppfylla den efterfrågan som råder på upplevelser. Idag krävs något utöver det vanliga för att utmärka sig på marknaden och de senaste tio åren har begreppet storytelling intagit folks medvetande och beskrivs som ett effektivt marknadsföringsverktyg, vilket handlar om att berätta en historia kring sin verksamhet. Då konkurrensen ständigt hårdnar är det viktigt att hitta en speciell inriktning som får folk att komma tillbaka samt prata om verksamheten. Storytelling är en differentieringsstrategi inom marknadsföring som fler och fler verksamheter anammar då de inser hur berättandets kraft kan skapa starka varumärken.Syftet med denna studie är att beskriva och undersöka begreppet storytelling genom att se hur tre gotländska hotell väljer att arbeta med detta, samt undersöka vilka eventuella effekter storytelling har gett verksamheterna.

Syfte: Studiens syfte är att presentera en struktur för online-baserade modeföretags visuellakommunikation. Utgångspunkten är den fysiska butikens visual merchandise-strategier, sommodifieras för att skapa en modell anpassad till online-perspektiv.Metod: För att besvara vårt syfte undersöktes hur webbshoppar arbetar med sin visuellakommunikation genom en kvalitativ observationsstudie. Fyra webbshoppar observeradesunder en period på två veckor, vid tre olika tillfällen. Observationen utgick från studiens egenmodell där visual merchandise-strategier från den fysiska butiken kodats till ett onlinesammanhang.Ett observations-schema med öppna frågor arbetades fram för att praktisktkunna genomföra observationen på ett strukturerat sätt. Arbetet med observationen skeddeparallellt med analysen som kunde anpassas och påverka varandra.

Arbetet kretsar kring tre huvudkategorier. Hållbarhet, designprocess och kriminalvård. Första delen innehåller informationssökning för att skapa en stabil grund till arbetet. Efterhand övertar ett parallellt arbete med de tre huvudkategorierna som till sist utmynnar i en produktionsfas där tillverkning på Industritextil Job sker för att ta fram en skiljevägg i skala 1:1. Stor vikt läggs vid att sätta sig in i vilka behov som bör lösas på anstalten.

Det är med utgångspunkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har väckts och bidrar till ett allmängiltigt intresse då läroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien är att få kunskap om hur dans som estetisk lärprocess kan uttryckas och stärkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare år, F-3. Studien bygger på kvalitativ metod där intervjuer med danspedagoger har genomförts samt två experimentella lektioner med dans i svenska som utgångspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas på intervjuunderlaget där dataproduktionen analyserats med hjälp av de tre utgångspunkterna från teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

Vindkraften står inför en omfattande utbyggnad de närmaste åren och dess visuella påverkan i landskapet kommer att bli påtaglig. Ämnet är intressant att ta upp eftersom landskapets utformning är landskapsarkitekters arbetsområde. Uppsatsen undersöker de förutsättningar och möjligheter som föreligger att arbeta med estetik kring utformningen av vindkraftverk och vindkraftparker. Här studeras vilka estiska förebilder som finns vid etablering av vindkraft idag samt hur exploatörer prioriterar det visuella i resursfördelningen. Landskapsarkitekters roll och deltagande i processen kring etablering av vindkraft samt vindkraftens nationella utveckling har också berörts utifrån två platsspecifika studier..

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Jag är bland de första studenterna som genomgått en utbildning med huvudämnet Kultur Medier och Estetiska uttrycksformer. Syftet är att undersöka hur relevanta mina mediekunskaper är för verksamheten ute på skolorna. Jag har gjort ett medieprojket i en åk 2-3. Min frågeställning är: Hur kan styrdokumentens direktiv om medieundervisning omsättas i praktiken? Jag har använt mig av enkät, video, intervju och dagboksanteckningar som metodunderlag.

Stämmer det att ?ett gott skratt förlänger livet?? Påverkar individens positiva känslor så som glädje individens hälsa?Syftet med studien var att undersöka om det fanns samband mellan individens förmåga av resilience (motståndskraft), upplevelser av arbetsstress samt affekt och om det fanns skillnader mellan affektiva profiler i individens förmåga av resilience och upplevelser av arbetsstress.Tidigare forskningar visar att positiva känslor har ett samband med individens bemästrings strategier i samband med upplevelser av stress. Forskningen visar också att individer med en personlighet som karaktäriseras av optimism har en förmåga att bredda sitt kognitiva spektrum av lösningar i samband med utsatthet för negativ stimuli. Vilket gör det möjligt för individen att hantera kraven som ställs idag på arbetsmarknaden. Individer däremot med en hög neurotisk personlighet har mindre förmåga av resilience vilket innebär att de får större svårigheter att hantera negativa stimuli som exempelvis kommer ifrån en kravfylldarbetssituation.

Resultatet av vår undersökning visar att föräldrar med en högre utbildning i större utsträckning deltog mer aktivt i valet samt i högre grad påverkade sina barn i deras val än föräldrar med en lägre utbildning. En tendens som vi kan se är att en majoritet av barnen själva letade upp den skola som de ville gå på. Det som var viktigast i valet till gymnasieskola var att skolan hade det önskade programmet och en speciell profil som bidrog till barnets utveckling. Att gymnasiet var centralt beläget och att det var en mindre skola med god skolmiljö upplevdes även det som viktigt..

När en kock komponerar en maträtt som skall fotograferas kommer han behöva göra en medveten estetisk bedömning innan maträtten tillagas, för att sedan analysera och förstå hur betraktaren uppfattar matfotografi.I denna litteraturstudie är syftet att undersöka hur estetiska begrepp och bildanalysmetoder tillämpas inom matfotografi.Uppsatsen bygger på en litteraturstudie, där fyra vetenskapliga artiklar har tillämpats för att besvara syftet.Resultatet i litteraturstudien visar att det är svårt att finna en metod att applicera på matfotografi, men om det går att skapa ett språk med flera metoder tillsammans finns det stora fördelar ur ett analytiskt perspektiv.Tillämpningen av estetiska begrepp tillsammans med bildanalyser är komplicerat och forskningen som gjorts är inte tillräcklig.

In my project I have collaborated with Linda Larson, who is the creator behind the fashion brand Elveel. The goal was to produce an identity and a graphic profile for Elveel. The aim was that the graphic profile would act as an extension of the clothes aesthetics. I wanted to explore if I by different folding and cutting techniques, in tags and packaging, could reflect the details of the clothes expression. But also how different design elements can reflect the story behind the clothes.