Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här.

I svensk gymnasieskola genomfördes 2011 en omfattande reform som innehöll stora förändringar. En av dessa förändringar var ett minskat utrymme för estetiska kurser. Många gymnasieelever genomgår numera en hel utbildning utan att ha mött någon estetisk uttrycksform. I skolans styrdokument återkommer begrepp som kreativitet, förmåga att lösa problem och förmåga att ta initiativ. I ett modernt samhälle uttrycks en efterfrågan på ovanstående kompetenser. Skolans läroplaner beskriver elevers rätt till lärande genom flera olika uttrycksformer.

En balans mellan hållbar utveckling, klassisk design och unikitet kan bidra till att minska dagens konsumtion. Begreppet ekodesign innefattar en produkts miljöpåverkan genom dess livscykel utan att äventyra med andra komponenter som kvalité, kostnad och formgivning. Att skapa en innovativ ekodesignad produkt utan att kompromissa skapar en hög attraktionsnivå och gör det enklare för kund att välja rätt, vilket medför ett högt kundvärde där produkten får leva genom generationer.Syftet med studien var att ta fram ett unikt ekodesignat produktförslag för uppdragsgivaren Ekdahls möbler som skall kunna brukas och uppskattas genom flera generationer där följande frågeställningar besvarats;[1] Vilka gemensamma framgångsfaktorer utgör en klassiskt designad sittmöbel?[2] Hur kan man utveckla en unik ekodesignad sittmöbel?För att besvara studiens första frågeställning genomfördes en dokumentundersökning som följts av en sambandsmatris för att konstatera de gemensamma framgångsfaktorerna hos klassiskt designade stolar. En intervju genomfördes för att analysera och stärka framgångsfaktorerna.

Syfte: Vi människor möts dagligen av hundratals olika logotyper och skapar oss en uppfattning kring dessa. Tidigare forskning har visat att konsumenters förväntningar på företaget ökar efter hur stora affärer det handlar om. Tidigare forskningen har inriktat sig på hur konsumenter uppfattar logotyper i flertalet olika studier, utifrån t.ex. estetisk utformning, identifiering och om konsumenten känner lojalitet till företaget.? Syftet med denna uppsats är att analysera hur konsumenters uppfattning om företaget påverkas av en logotyp, på en marknad där dessa exponeras flitigt och en affär har stora ekonomiska konsekvenser. Metod: Studien har genomförts med experimentella studier, med en kontrollgrupp och två experimentgrupper.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i äldre industriområden, i bilorienterade lägen. Överskådligheten har gått förlorad i de svenska städerna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre områden som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceområden.

Idag projekteras byggnader för att spara energi och minimera värmeförluster som sker genom klimatskal. För att kunna minska behovet av aktiv uppvärmning för de boende utvecklades en idé om att byggnaden skulle uppvärmas med hjälp av passivvärme. Detta ledde till skapandet av passiv och lågenergihus.Det har funnits passivhus i mer än 20 år och vanligen används denna princip av privatvillor. På senare tid har dock passivhustekniken börjat integreras vid uppförandet av flerbostadshus. Syftet är naturligtvis att minska årsbehovet av aktiv uppvärmning för byggnader och samtidigt minska värmeeffektbehovet.

Syfte: Studiens syfte är att presentera en struktur för online-baserade modeföretags visuellakommunikation. Utgångspunkten är den fysiska butikens visual merchandise-strategier, sommodifieras för att skapa en modell anpassad till online-perspektiv.Metod: För att besvara vårt syfte undersöktes hur webbshoppar arbetar med sin visuellakommunikation genom en kvalitativ observationsstudie. Fyra webbshoppar observeradesunder en period på två veckor, vid tre olika tillfällen. Observationen utgick från studiens egenmodell där visual merchandise-strategier från den fysiska butiken kodats till ett onlinesammanhang.Ett observations-schema med öppna frågor arbetades fram för att praktisktkunna genomföra observationen på ett strukturerat sätt. Arbetet med observationen skeddeparallellt med analysen som kunde anpassas och påverka varandra.

Studiens syfte var att undersöka vad verksamma förskollärare har för inställning till bilderboken samt dess kopplingar till förskolan, läroplan och mångfald. Det empiriska resultatet föregås av en forskningsbakgrund som berör bilderboken, dess roll i förskolan samt kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektiv.Studien var av kvalitativ karaktär bestående av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska resultatet består av intervjuer med sju verksamma förskollärare. I resultatet redogörs för vad de har berättat om gällande bilderbokens roll på respektive förskola samt vad för tankar de har kring urval av bilderböcker. Vidare berörs även deras tankar kring kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektivet, utifrån bilderboken.Resultatet visade att samtliga förskollärare anser att bilderboken har en viktig roll i förskolan.

Trädgårdar kan ibland verka kala och stela samt sakna element som erbjuder avskildhet. Min åsikt är att en trädgård ska erbjuda ägaren en egen privat sfär även om den ligger tätt inklämd bland annan bebyggelse. Det pratas mycket om rumsskapande i trädgårdssammanhang. Rumslighet är ett positivt laddat begrepp och någonting man ofta strävar efter att få fram i en anläggning. Men vad är det och hur åstadkommer man det i praktiken? Syftet med detta arbete var att jag skulle framställa ett utformningsförslag till en koloniträdgård belägen på Almåsa fritidsby.

Min uppsats är en textanalytisk studie som undersöker och värderar de anspråk på det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hälft och i dokument som formulerats av aktörer på fältet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte är att ta fram och pröva begrepp med vars hjälp man kan undersöka och kvalificera en lärarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lärarutbildning. Jag använder mig av Bourdieus fältbegrepp. Det är min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fält under 90-talet. De två aktörer på fältet som jag särskilt fokuserar är Statens Kulturråd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lärande.

Alléer har sedan länge varit ett ofta förekommande element längs med vägarna i Skåne och ger ett mycket karakteristiskt inslag i landskapsbilden. De har med tiden och samhällets utveckling dock blivit färre. Deras status kan i många fall vara dålig på grund av ålder, sjukdomar, stressiga miljöer och utbyggnad av vägnätet. Detta i sin tur kan göra träden försvagade och riskabla för trafikanter. Trots den dåliga statusen de kan ha är träden mycket värdefulla ur flera synvinklar.

Alla människor har ett fundamentalt behov av att få uttrycka sig och föra en dialog med sin omvärld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning är under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta många skilda kommunikativa uttrycksformer. Bildspråk som kommunikativt verktyg är en uttrycksform innan skriftspråkets fulla inträde. Hur påverkas förskolebarns språkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildspråket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte är att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lärprocesser kopplat till yngre barns språkutveckling inom förskolan.

`Stort landskap på liten yta` är ett gestaltningsförslag till en askgravplats för Korsbackakyrka i Kävlinge. Låga former blev en givande lösning för att inte påverka kyrkogårdens hela samanhållna karaktär och för att inte skapa obalans i kyrkogårdsrummet. Med ett vattenarrangemang och prasslande bambu, vill jag kamouflera yttre ljud och aktivitet och bidra till en mer meditativ plats. Jag ville inte bara skapa en gravplats åt de avlidna utan ett landskap för de efterlevande. Med inspiration hämtat från den japanska stenträdgårdana fick små gravstenar bli till klippor och öar. Och istället för polerade stenar uppradade i kvarter, en del av en helhet i ett stenlandskap. ur dagboken den 10,13 april, 2012 Askgravplatser ligger ofta samlade i mindre områden eller kvarter på kyrkogården och upplåts med gravrätt. Dessa platser markeras med en sten och det finns ofta strikta regler om hur pyntning och plantering får ske. Oftast kan två eller flera urnor begravas under samma sten och det ska finnas möjlighet till att tända ett ljus vid graven. Efter platsbesök och öppet samtal med kyrkogårdsvaktmästare Johan Solstad och mailkorrespondens med Kyrkoherde Mats Andersson-Risberg togs den här behovslistan fram. ? Askgravplatsen ska hålla cirka 40 gravplatsen och cirka 26-27 gravstenar (Äkta makar ska kunna begravas under samma sten.

Syftet är att identifiera vilka problem som försvårar skötseln på kyrkogårdar, särskilt de som har uppstått på grund av projekteringsmissar men även de som uppstått på grund av felaktig skötsel samt att undersöka möjligheten att utveckla lösningar som kan minska/lösa problemen. Målet är att presentera lösningar på de vanligaste och samtidigt de allvarligaste utformningsrelaterade problemen på de utvalda kyrkogårdarna. För att nå målen ska följande frågor besvaras: ? Vilka är de mest förekommande skötselförsvårande problem som finns på de aktuella kyrkogårdarna? ? Vilka av dessa kan relateras till misstag i projekterings- och anläggningsskeden? ? Hur kan problem lösas/minskas utan betydande negativ inverkan på estetisk, kulturhistoriska och ekologiska värden? För att besvara frågorna ovan inventerades tre kyrkogårdar, Lomma kyrkogård, Silvåkra kyrkogård och Toarps kyrkogård. Genom intervjuer av förvaltningspersonal och inventering av kyrkogårdarna upptäcktes skötselförsvårande problem. Dessa sammanställdes och analyserades.

Slow Food-rörelsen tror på sitt gastronomiska koncept att nöjet av god mat inte bara är en grundläggande rättighet utan en viktig länk mellan platser, människor och kulturer. Att kunna skydda maten som kulturarv, tradition och kultur är vårt gemensamma ansvar som gör nöjet möjligt. Maten är inkluderad i många aspekter av livet som till exempel kultur, politik, natur, miljö, jordbruk och inte minst turism. Den är inte bara näring, rättighet och medel att mätta hunger utan en attraktion som lockar och skapar upplevelse. Maten var tidigare inte en huvudanledning att boka en resa utan den var en biprodukt och ett basalt behov som måste tillfredställas under vistelsen på en plats.