Sök:

Sökresultat:

285 Uppsatser om Estetisk läroprocess - Sida 18 av 19

Alléer

Allén förklaras som en vÀg eller gata med planterade trÀd pÄ bÄda sidor, vanligen i enkla rader men Àven flerdubbla led. Allén Àr en anlÀggning som innehÄller minst 7 trÀd.?Alléerna anlades förr ofta för att genom hamling ge bonden djurfoder och brÀnsle?Alléerna anlades för att hindra jordflykt pÄ skÄnska slÀtten.?Alléerna anlades för att ge en park eller ett slott en gedigen och praktfull utsmyckning som i sin tur visade makt och rikedom pÄ 1600-1700-talet.?Alléerna anlades för att rama in vÀgen och ge resande en linje att hÄlla sig till vid dÄlig sikt men ocksÄ att ge skugga och ÄterhÀmtning för resande. Det kunde vara i en hÀlsopark pÄ 1800-talet eller dÄ man fÀrdades pÄ landsvÀgen med hÀst och vagn.?Alléerna anlades som en tydlig in/utfartslinje till en stad. Det har tydligt framkommit i litteraturen att allén delas upp i landsvÀgsalléer och parkalléer.

Mötet mellan dans och nordisk natur : en explorativ studie

Syftet har varit att utforska mötet mellan olika naturrums ?tilltal? och en dansares svar pÄ detta tilltal. Avsikten Àr mer preciserat att utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv, beskriva innehÄll och struktur pÄ subjektiva upplevelser och erfarenheter sÄsom de framtrÀder i mötet mellan naturen som fenomen och rörelse som improvisation och gestaltning. Syftet har lett fram till följande frÄgestÀllningar:Vad uppfattar jag av de utvalda naturrummen?Vad vÀcker de olika naturrummen för rörelser i mig som dansare?Hur framtrÀder dessa upplevelser för mig pÄ ett reflekterande plan? Metoden i denna studie har varit en explorativ studie dvs.

Tryggt och vackert? Hur behandlar kommunala belysningsprogram estetik och trygghet?

Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utstrÀckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur vÀljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgÄng av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att fÄ en överblick i hur vanligt förekommande det Àr att kommuner upprÀttar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram frÄn AlingsÄs kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och dÀrefter en analys och diskussion av dessa.

Energilösningar för Norra DjurgÄrdsstaden

MiljöfrÄgan har blivit mer och mer uppmÀrksammat i media och samhÀllet. Detta har lett att mer krav stÀlls pÄ att exempelvis minska energibehovet av flerbostadshus och dÀrmed minska koldioxidbelastningen.Syftet med denna rapport Àr att besvara frÄgestÀllningen ?Hur kan olika kombinationer av energilösningar i flerbostadshus bidra till att vision och energimÄlen för NDS uppnÄs??. För att kunna besvara huvudfrÄgan behövs data över modellfastigheters energibehov. Detta görs genom att fÄ data och fakta frÄn litteraturstudier och djupintervjuer.

Dagvattenhantering som arkitektur : det estetiska vÀrdet hos öppna dagvattenanlÀggningar

Vi stÄr inför stora klimatförÀndringar med bland annat en ökad nederbördsmÀngd som resultat. Baserat pÄ detta sÄ har effektiv dagvattenhantering blivit ett viktigt verktyg för hÄllbar stadsutveckling. Vatten bör i allt större utstrÀckning ses som en resurs och tillgÄng i staden och en tendens till detta ser man i att man allt oftare vÀljer att integrera öppna dagvattenanlÀggningar i urbana miljöer. I uppsatsen diskuteras olika aspekter som Àr viktiga att ta hÀnsyn till gÀllande dagvattenhantering, med ett fokus pÄ öppna dagvattenstrukturers estetiska vÀrde. Undersökningen baseras pÄ litteraturstudier samt en platsstudie.Metoderna för att hantera dagvatten har varierat med tiden och under större delen av 1900-talet har dagvattenavledningen skett i slutna system.

Inverkan av vÀrmepressning pÄ mögelbestÀndighet hos granpanel

Mögel- och blÄnadsangrepp har blivit ett vÀxande problem inom byggnadsindustrin. Angreppen ger problem av varierande slag. Om de förekommer inomhus kan de orsaka hÀlsoproblem och i de fall dÀr svampangreppen Àr utomhus och fullt synliga blir problemen frÀmst av estetisk art. Föreliggande examensarbete ingÄr i ett TCN-projekt (Processanpassning för funktionsbestÀndiga trÀprodukter II) som genomfördes under 2009 vid LTU SkellefteÄ och SP TrÀtek. Ett av mÄlen i TCN-projektet var att reducera mögelrisken pÄ rÄspont genom temperaturbehandling.

Externhandel : Abborravikens handelscentra - ett projekt utifrÄn fysiska planeringsförutsÀttningar samt andra kommuners erfarenhet pÄ omrÄdet.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser Àven hur ett externt handelsomrÄde kan bli ett fungerande komplement till stadskÀrnan nÀr den inte har möjligheter till att vÀxa sig till det som dagens invÄnare krÀver och förvÀntar sig att den ska innehÄlla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lÀgen utanför staden.Konkurrensmedlet som anvÀndes var stor sÀljyta och voym. Butikerna sÄlde inte lÀngre enbart livsmedel - stormarknaden var hÀr.

Bygga ett torn : en undersökning av gymnasieelevers upplevelse av ett lÀrande

I svensk gymnasieskola genomfördes 2011 en omfattande reform som innehöll stora förÀndringar. En av dessa förÀndringar var ett minskat utrymme för estetiska kurser. MÄnga gymnasieelever genomgÄr numera en hel utbildning utan att ha mött nÄgon estetisk uttrycksform. I skolans styrdokument Äterkommer begrepp som kreativitet, förmÄga att lösa problem och förmÄga att ta initiativ. I ett modernt samhÀlle uttrycks en efterfrÄgan pÄ ovanstÄende kompetenser. Skolans lÀroplaner beskriver elevers rÀtt till lÀrande genom flera olika uttrycksformer.

Framtagning av ekodesignat produktförslag för Ekdahls möbler

En balans mellan hÄllbar utveckling, klassisk design och unikitet kan bidra till att minska dagens konsumtion. Begreppet ekodesign innefattar en produkts miljöpÄverkan genom dess livscykel utan att Àventyra med andra komponenter som kvalité, kostnad och formgivning. Att skapa en innovativ ekodesignad produkt utan att kompromissa skapar en hög attraktionsnivÄ och gör det enklare för kund att vÀlja rÀtt, vilket medför ett högt kundvÀrde dÀr produkten fÄr leva genom generationer.Syftet med studien var att ta fram ett unikt ekodesignat produktförslag för uppdragsgivaren Ekdahls möbler som skall kunna brukas och uppskattas genom flera generationer dÀr följande frÄgestÀllningar besvarats;[1] Vilka gemensamma framgÄngsfaktorer utgör en klassiskt designad sittmöbel?[2] Hur kan man utveckla en unik ekodesignad sittmöbel?För att besvara studiens första frÄgestÀllning genomfördes en dokumentundersökning som följts av en sambandsmatris för att konstatera de gemensamma framgÄngsfaktorerna hos klassiskt designade stolar. En intervju genomfördes för att analysera och stÀrka framgÄngsfaktorerna.

Logotypens pÄverkan : Hur bidrar flitigt exponerade logotyper till uppfattningen om företaget,nÀr förvÀntningarna och kraven Àr höga ? ur ett konsumentperspektiv

Syfte: Vi mÀnniskor möts dagligen av hundratals olika logotyper och skapar oss en uppfattning kring dessa. Tidigare forskning har visat att konsumenters förvÀntningar pÄ företaget ökar efter hur stora affÀrer det handlar om. Tidigare forskningen har inriktat sig pÄ hur konsumenter uppfattar logotyper i flertalet olika studier, utifrÄn t.ex. estetisk utformning, identifiering och om konsumenten kÀnner lojalitet till företaget.? Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur konsumenters uppfattning om företaget pÄverkas av en logotyp, pÄ en marknad dÀr dessa exponeras flitigt och en affÀr har stora ekonomiska konsekvenser. Metod: Studien har genomförts med experimentella studier, med en kontrollgrupp och tvÄ experimentgrupper.

Externhandel - Abborravikens handelscentra - ett projekt utifrÄn fysiska planeringsförutsÀttningar samt andra kommuners erfarenhet pÄ omrÄdet.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser Ă€ven hur ett externt handelsomrĂ„de kan bli ett fungerande komplement till stadskĂ€rnan nĂ€r den inte har möjligheter till att vĂ€xa sig till det som dagens invĂ„nare krĂ€ver och förvĂ€ntar sig att den ska innehĂ„lla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lĂ€gen utanför staden.Konkurrensmedlet som anvĂ€ndes var stor sĂ€ljyta och voym. Butikerna sĂ„lde inte lĂ€ngre enbart livsmedel - stormarknaden var hĂ€r. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i Ă€ldre industriomrĂ„den, i bilorienterade lĂ€gen. ÖverskĂ„dligheten har gĂ„tt förlorad i de svenska stĂ€derna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre omrĂ„den som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceomrĂ„den.

Omega - En passiv och vacker tillvaro : Ett passivt bostadshus

Idag projekteras byggnader för att spara energi och minimera vÀrmeförluster som sker genom klimatskal. För att kunna minska behovet av aktiv uppvÀrmning för de boende utvecklades en idé om att byggnaden skulle uppvÀrmas med hjÀlp av passivvÀrme. Detta ledde till skapandet av passiv och lÄgenergihus.Det har funnits passivhus i mer Àn 20 Är och vanligen anvÀnds denna princip av privatvillor. PÄ senare tid har dock passivhustekniken börjat integreras vid uppförandet av flerbostadshus. Syftet Àr naturligtvis att minska Ärsbehovet av aktiv uppvÀrmning för byggnader och samtidigt minska vÀrmeeffektbehovet.

Visual merchandise online

Syfte: Studiens syfte Àr att presentera en struktur för online-baserade modeföretags visuellakommunikation. UtgÄngspunkten Àr den fysiska butikens visual merchandise-strategier, sommodifieras för att skapa en modell anpassad till online-perspektiv.Metod: För att besvara vÄrt syfte undersöktes hur webbshoppar arbetar med sin visuellakommunikation genom en kvalitativ observationsstudie. Fyra webbshoppar observeradesunder en period pÄ tvÄ veckor, vid tre olika tillfÀllen. Observationen utgick frÄn studiens egenmodell dÀr visual merchandise-strategier frÄn den fysiska butiken kodats till ett onlinesammanhang.Ett observations-schema med öppna frÄgor arbetades fram för att praktisktkunna genomföra observationen pÄ ett strukturerat sÀtt. Arbetet med observationen skeddeparallellt med analysen som kunde anpassas och pÄverka varandra.

Bilderbokens betydelse : en intervjustudie om pedagogers instÀllning till bilderboksanvÀndning i förskolan

Studiens syfte var att undersöka vad verksamma förskollÀrare har för instÀllning till bilderboken samt dess kopplingar till förskolan, lÀroplan och mÄngfald. Det empiriska resultatet föregÄs av en forskningsbakgrund som berör bilderboken, dess roll i förskolan samt kopplingar till lÀroplanen och mÄngfaldsperspektiv.Studien var av kvalitativ karaktÀr bestÄende av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska resultatet bestÄr av intervjuer med sju verksamma förskollÀrare. I resultatet redogörs för vad de har berÀttat om gÀllande bilderbokens roll pÄ respektive förskola samt vad för tankar de har kring urval av bilderböcker. Vidare berörs Àven deras tankar kring kopplingar till lÀroplanen och mÄngfaldsperspektivet, utifrÄn bilderboken.Resultatet visade att samtliga förskollÀrare anser att bilderboken har en viktig roll i förskolan.

Rumsskapande faktorer : utformningsförslag till liten trÀdgÄrd för en rumslig kÀnsla

TrÀdgÄrdar kan ibland verka kala och stela samt sakna element som erbjuder avskildhet. Min Äsikt Àr att en trÀdgÄrd ska erbjuda Àgaren en egen privat sfÀr Àven om den ligger tÀtt inklÀmd bland annan bebyggelse. Det pratas mycket om rumsskapande i trÀdgÄrdssammanhang. Rumslighet Àr ett positivt laddat begrepp och nÄgonting man ofta strÀvar efter att fÄ fram i en anlÀggning. Men vad Àr det och hur Ästadkommer man det i praktiken? Syftet med detta arbete var att jag skulle framstÀlla ett utformningsförslag till en kolonitrÀdgÄrd belÀgen pÄ AlmÄsa fritidsby.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->