The sun is an endless energy source and the heat it produces can be used to heatup our homes. This technology is relatively old and was introduced in the late70-s. There are two kinds of solar collectors that are most frequently used todayand these are plain solar collectors and vacuum solar collectors. The plain solarcollectors are the once that are used the most but the vacuum solar collectorshave increased more as a percentage the last couple of years.The biggest question asked regarding an investment in solar heating is if theplant is economically profitable. This question has no direct answer because itis dependent on a couple of prerequisites.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet på uppdrag av konsultbolaget Sustainia AB. Lean produktion, ofta benämnt Lean, har det senaste decenniet blivit en allt mer attraktiv produktionsfilosofi för att minska kostnader och öka kundnöjdhet genom förbättrad leveransservice och effektivare flöde. Ett flertal författare har påpekat att införandet av Lean direkt kan förbättra ett företags miljöprestanda, främst till följd av det minskade slöseri som Lean avser ge upphov till. Vidare finns studier som visar att vissa möjligheter till förbättringar och kostnadsbesparingar riskerar att gå oupptäckta om verksamheten ses ur ett strikt Lean-perspektiv. Med ett miljösynsätt finns dock chans att dessa blir upptäckta.

SyfteStudiens övergripande syfte var att studera friluftsundervisningen i utvalda grundskolor i Oslo och Stockholm och därvid jämföra möjligheter och inställningen till friluftsliv samt ställa detta i relation till hur friluftsliv behandlas i respektive lands styrdokument.MetodStudien tar sin utgång i den kvalitativa forskningstraditionen och består av en litteraturstudie, där bl. a. styrdokument för respektive land studerats för att kunna jämföra skillnader och utvecklingen i momentet friluftsliv. Därutöver genomfördes sex telefonintervjuer, tre i vardera stad, för att få en bild av dagens friluftundervisning. De intervjuade skolorna har slumpmässigt valts ut.

Min uppsats är en textanalytisk studie som undersöker och värderar de anspråk på det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hälft och i dokument som formulerats av aktörer på fältet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte är att ta fram och pröva begrepp med vars hjälp man kan undersöka och kvalificera en lärarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lärarutbildning. Jag använder mig av Bourdieus fältbegrepp. Det är min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fält under 90-talet. De två aktörer på fältet som jag särskilt fokuserar är Statens Kulturråd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lärande.

Syftet med denna uppsats är att visa hur några lärare i grundskolan tolkar sitt uppdrag att undervisa om energi. I bakgrunden beskrivs några faktorer som kan styra lärarnas tänkande om energiundervisningen och två olika synsätt, som lärare kan ha på hur energiundervisning bedrivs. De båda synsätten kallar jag naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt synsätt. Undersökningen består av en enkätdel och en intervjudel och dessa styrs av mina två forskningsfrågor: 1. Vilka syften har några lärare med sin energiundervisning? 2.

Att finna nya vägar för att reducera och effektivisera verksamheten blir allt vanligare bland dagens företag. Världen blir mindre och företag finner möjligheter att utveckla sin verksamhet med hjälp av andra företag. Detta innebär att de nationella gränserna alltmer börjar suddas ut, att söka internationella partners har därmed blivit allt vanligare för att integrera ny teknik och innovationer i verksamheten. Att välja att offshora delar av verksamheten till Indien innebär ofta nya utmaningar för företaget. I denna affärsrelation kommer företaget att möta kulturella, kommunikativa och organisatoriska skillnader.

Syfte: Denna studie syftar till att identifiera faktorer i pedagogers ledarskap, som främjar utveckling och lärande för barn med lindrig utvecklingsstörning.Teori: Studien utgår ifrån två lärteorier. Dessa är Jean Piaget som representerar stadieteorin och Lev Vygotskij som representerar det sociokulturella. Piaget anser att barnets tänkande är uppdelat i fyra stadier och att de byggs upp likt steg på en stege. Varje stadie bygger på varandra och det handlar främst om kunskapsutveckling genom barns görande. Vygotskij anser att barnet måste ingå i en social och kulturell kontext för att lära.

Syftet är att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mångfaldsplan i en organisation. För att uppnå detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar på hur världen presenteras, tolkas och konstrueras. Vi använder Michel Foucault som inspiratör vars åsikter tolkas och sammanlänkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas åsikter för att på bästa sätt uppfylla vårt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkätundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att få en bredare och även djupare insikt har vi även utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss på platsen.

Byggföretagen är intresserade av att hitta nya billigare metoder att bygga med. Idag diskuteras slitsmurar och sekantpålning sedan det har blivit tillåtet att integrera dessa i den permanenta konstruktionen och därmed vinna produktionsfördelar. Genom integrering i den permanenta konstruktionen utnyttjas stödkonstruktionen som permanent källarvägg. Syftet med arbetet är att se om det kan vara intressant att använda slitsmurar eller sekantpålar vid kommande byggnation vid kv. Heimdal i Uppsala.Utomlands används slitsmurar och sekantpålar i innerstadsmiljö.

SammanfattningSyftet med föreliggande arbete är att utifrån en fenomenologisk ansats visa en bild av hur livet i grundskolan, vid olika tidpunkter, kan te sig för en elev med högfungerande autism. Hur upplever hon sig själv och sin situation i skolan vid de olika tillfällena och hur förändras hennes upplevelse i ett longitudinellt perspektiv?    Hur förstår och uttrycker Alice sig själv och sin identitet?   Hur hanterar och förstår Alice sin situation i skolan?   Hur relaterar hon till och kommunicerar med andra?   Hur förstår och förklarar hon sina problem?   Hur förstår och påverkas hon av skolans berättelse om henne?För att besvara syftets frågeställningar har jag utfört ostrukturerade observationer samt informella samtal med eleven vid tre olika tillfällen under hennes grundskoletid. Observationer och samtal analyseras och diskuteras sedan i ett longitudinellt perspektiv utifrån aktuell forskning, litteratur om autism och fenomenologiska teorier.      Sammanfattningsvis framträder några generella drag och aspekter särskilt under Alices skoltid.   För det första syns en skillnad i hur hon hanterar sin annorlunda perception och utrycker sin vilja. Under årskurs två tar hon initiativ till att kommunicera sin vilja och sina känslor medan hon under senare år strävar efter att dölja sina reaktioner och drar sig undan.       För det andra hur den strävan efter att ta kontakt och kommunicera med andra, både fysiskt och verbalt som syns under tidigare år senare näst intill försvunnit.

De nyttor som människan får direkt och indirekt från ekosystemen kallas ekosystemtjänster. Mänsklighetens påverkan på ekosystemen idag leder till degradering av tjänsterna och då mänskligheten ytterst är beroende av vad de tillför, är bevarandet av dessa tjänster viktig. Livscykelanalys, LCA, är ett väletablerat verktyg som används för att fastställa miljöpåverkan från olika produktprocesser men få ekosystemtjänster beaktas i LCA. Det finns därför ett behov av att vidare undersöka och utveckla möjligheterna att med livscykelbaserade metoder analysera påverkan på ekosystemtjänster.Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka om det är möjligt att integrera ekosystemtjänstbegreppet i LCA-metodik. Detta har kartlagts med hjälp av en fallstudie på pelletsproduktion, som bl.a.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete inom Industriell Produktion vid KTH, utfört vid Avalon PLM AB. Syftet har varit att grundligt utreda vad som krävs för att sätta upp en "first line"-support för användare till Siemens Industry Softwares produktportfölj. Målet med examensarbetet var att ta fram en kravspecifikation för det system som ska hantera kundernas supportärenden, samt hitta och utvärdera ett befintligt system som lever upp till kraven. Vidare togs också en support- och ärendehanteringsprocess fram, vilken beskriver hur ärenden ska skötas.Inledande frågeställningar för examensarbetet var frågor som; Hur hanteras ett ärende? Hur många ärenden kommer supporten hantera per dag? Hur kan supportingenjören få hjälp om ärendena är för avancerade? Är kundsupport bara en kostnad för företaget eller vilka bieffekter kan det medföra?En litteraturstudie gjordes för att få grundläggande förståelse för olika typer av supportkällor, CRM, kunskapsförmedling, syftet med kundsupport och supportingenjörens roll.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete inom Industriell Produktion vid KTH, utfört vid Avalon PLM AB. Syftet har varit att grundligt utreda vad som krävs för att sätta upp en "first line"-support för användare till Siemens Industry Softwares produktportfölj. Målet med examensarbetet var att ta fram en kravspecifikation för det system som ska hantera kundernas supportärenden, samt hitta och utvärdera ett befintligt system som lever upp till kraven. Vidare togs också en support- och ärendehanteringsprocess fram, vilken beskriver hur ärenden ska skötas.Inledande frågeställningar för examensarbetet var frågor som; Hur hanteras ett ärende? Hur många ärenden kommer supporten hantera per dag? Hur kan supportingenjören få hjälp om ärendena är för avancerade? Är kundsupport bara en kostnad för företaget eller vilka bieffekter kan det medföra?En litteraturstudie gjordes för att få grundläggande förståelse för olika typer av supportkällor, CRM, kunskapsförmedling, syftet med kundsupport och supportingenjörens roll.

Syftet med arbetet är att undersöka hur trafiken idag påverkar och styr vårt sätt att planera städer. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som är ett nybyggt bostadsområde i Kungsbacka kommun, där trafikens påverkan undersöks. Historiskt sett har våra dominerande transportmedel haft stor påverkan på våra samhällens uppkomster. Handeln har varit beroende av den tidens effektivaste transporter, då sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur våra städer lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig avsevärt.

Alléer har sedan länge varit ett ofta förekommande element längs med vägarna i Skåne och ger ett mycket karakteristiskt inslag i landskapsbilden. De har med tiden och samhällets utveckling dock blivit färre. Deras status kan i många fall vara dålig på grund av ålder, sjukdomar, stressiga miljöer och utbyggnad av vägnätet. Detta i sin tur kan göra träden försvagade och riskabla för trafikanter. Trots den dåliga statusen de kan ha är träden mycket värdefulla ur flera synvinklar.