Vårdmiljöer som patienter möter kan upplevas välkomnande och trivsamma eller kala och sterila och ge en känsla av institution. Patienter upplever och tolkar omgivningen på olika sätt och vårdmiljöns utformning kan ha betydelse för känslan av välbefinnande. Syftet med denna studie var att granska faktorer i vårdmiljön på sjukhus som kan påverka patienters upplevelse av välbefinnande. Vi har använt oss av kvalitativa och kvantitativa artiklar som analyserats enligt Fribergs (2006) modell för forskningsöversikt. Totalt har nio artiklar använts som svarar på syftet och fokus har varit ett patientperspektiv.

Denna uppsats undersöker vilka litterära gotiska motiv och begrepp som rockbandet The Cure använder sig av i sin visuella Estetik, närmare bestämt i tre av deras musikvideor: "Charlotte Sometimes (1981), "The Lovecats" (1983) och "Lullaby" (1989). Analysen och undersökningen utgår från teorier kring semiotisk bildanalys samt ett intermedialt perspektiv där det tidigare skrivna ordet transformeras till visuella bilder. Andra teoretiska inriktningar som används i denna text är bland annat genusteorier kring receptionen av bilder samt ett psykoanalytiskt perspektiv där främst det undermedvetnas funktion inom den litterära texten granskas. Undersökningen kring och om gotiken utgår ifrån Mattias Fyhr definition av den litterära gotikens kännetecken. Undersökningen visar att The Cure använder sig av typiska gotiska motiv och könsstereotyper i sin visuella Estetik men anpassar samt omvandlar gotikens uttryckssätt till att fungera i en postmodern kontext.

I ett försök av mig att ge spelmediet samma sorts behandling som många andra medier före det har jag valt ut fyra spel inom två olika genrer för en analys av deras handling, karaktärer, Estetik och gameplay. Handlingen summeras enligt reglerna för narrativt berättande och en semiotisk infallsvinkel används sedan för att leta efter saker, tecken, som är värda att tas upp för analys i alla fyra kategorierna. Vissa jämförelser görs mellan spelen, främst inom kategorierna Estetik och gameplay, först inom samma genre och sedan genrerna emellan för hitta likheter och skillnader i sättet spelutvecklarna har valt att utmana spelaren och göra spelen roliga att spela och hur de har valt att förmedla spelens handling. De utvalda spelen är Capcoms Devil May Cry 3: Dante?s Awakening, Sony Computer Entertainment Americas God of War, Konamis Metal Gear Solid 2: Sons of Liberty och Ubisofts Splinter Cell: Chaos Theory.

Min uppsats är en textanalytisk studie som undersöker och värderar de anspråk på det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hälft och i dokument som formulerats av aktörer på fältet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte är att ta fram och pröva begrepp med vars hjälp man kan undersöka och kvalificera en lärarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lärarutbildning. Jag använder mig av Bourdieus fältbegrepp. Det är min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fält under 90-talet. De två aktörer på fältet som jag särskilt fokuserar är Statens Kulturråd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lärande.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att undersöka regeringens kultursatsning, Skapande Skola där en kulturinstitution har initierat ett externt kulturprojekt som ingår i denna satsning. Studien syftar till att beskriva och analysera denna kulturinstitutions uttalade intention samt sätt att arbeta med Skapande Skola. För att uppnå syftet avser jag att besvara följande frågor: 1. Vad består regeringsuppdraget Skapande Skola av för innehåll? 2.

Projektet Norse, som den här rapporten diskuterar, är en mod till spelet The Elder Scrolls IV: Oblivion. Temat i Norse är nordisk mytologi med inslag av vikingatid. Den här rapporten beskriver arbetets tillvägagångssätt under utvecklingen av projektet Norse. Den tar upp fördelar och nackdelar med valet att mod:a spelet The Elder Scrolls IV: Oblivion. Den tar upp de problem jag stött på under projektets gång, både med mjukvaran och skapandet av miljön, samt hur jag löst dem.Analysen av spelet kom fram till att majoriteten av speltestarna upplevde Norse natur som mysig och trevlig, samt att det var nordisk eller svensk skog spelaren rörde sig genom.

Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lärandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger använder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I läroplanen för förskolan (Lpfö98) står det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sång ska utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmåga. Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska ämnena, om det finns några likheter och skillnader beroende på inriktning.

Landskapsarkitekter har möjlighet att genom gestaltning främja estetiska värden i tekniska anläggningar och kan på så vis ge dessa anläggningar mervärden utöver deras tekniska funktion. Detta kandidatarbete omfattar ett gestaltningsförslag för en planerad dagvattendammsanläggning i Hudiksvall. Vi ville med gestaltningen skapa en plats som inte bara uppfyller tekniska behov utan också blir attraktiv för människor att besöka genom att erbjuda estetiska värden och upplevelser. Metoden för vårt arbete innefattade platsbesök, inventering, möten med representanter från Hudiksvalls kommun, analys, gestaltningsarbete samt litteraturundersökningar. Genom litteraturen undersökte vi betydelsen av begreppet Estetik utifrån Simon Bell och Ian H. Thompsons teorier. Under arbetet läste vi också Patrik Grahn för att få inblick i hans teorier kring naturens förmåga att ge rekreation.

Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lärprocesser i skolans verksamhet? Likaså är syftet att få en djupare insikt om vad estetiska lärprocesser är i skolans kontext.Studien bygger på intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lärprocesser, där modest och radikal Estetik är två begrepp som är centrala i studien. Det empiriska materialet består av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lärprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan.

Målet med denna studie var att skapa förståelse för hur barn lär sig ett naturvetenskapligt kunskapsinnehåll om en mjölbagges livscykel, när den naturvetenskapliga aktiviteten integreras med Estetik. De generella frågorna var: Hur uttrycker barnen sin förståelse under lärandeprocessen om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehåll med estetiska uttrycksformer? Hur visar barnen sin förståelse om naturvetenskapligt kunskapsinnehåll? Hur påverkar barnens känslor lärande om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehåll? Studien genomfördes som en observationsstudie med datainsamling genom deltagande observation. Analysmetoden genomfördes som innehållsanalys. Insamlad data bestod av ljud- och videoinspelning av barn (4-5 år) i för-skolan Spira.

The purpose of this study is to examine political crimes in and women?s political activity in 18th century Sweden. The cases of political crimes which has been used range from 1700- 1789 and they form an outline of the patterns of political crime in this century. These cases contain different types of political crimes, but most common ar defamation of the royal family, defamatory writings, rumor-spreading and treason. To study women?s political activity, seven cases ranging from 1749 to 1758 have been more closely studied.

Elever, dramapedagog, lärare och rektor berättar och reflekterar över hur pedagogiskt drama integreras i tematisk undervisning..

Syftet med detta arbete är att få syn på och försöka förstå elevers perspektiv gällande ett skolprojekt som de varit delaktiga i under höstterminen 2011. Skolprojektets tema var ?Människan och samhället? och dess syfte var att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig med hjälp av och prova på olika estetiska gestaltningsformer. Skolprojektet avslutades i en hybridutställning. Vår emperi består av material insamlat under skolprojektets gång, så som filmade klassrumssituationer, elevers loggboksanteckningar och elevutvärderingar.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur fem lärare i svenska och engelska verksamma i gymnasieskolan uttrycker sig om bedömning av estetiska lärprocesser. Metoden tar sin utgångspunkt inom ramen för diskursanalys. Materialet består av fem halvstrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt. Resultatet visar på att det finns en skiljelinje mellan de lärare som bedömer den estetiska dimensionen och de som inte gör det..

Att ge utan att vilja ha någonting tillbaka, hur ser vi på detta i vårt vardagsliv? I mitt arbete använder jag relationell och dialogisk Estetik som ett verktyg för att förstå sociala strukturer. Det innebär att jag medvetet påbörjar en social förändrings- process och vinner insikt om den genom att själv driva processen. Den metod jag använder främst är dialogen. De frågeställningar jag arbetat med är: På vilka sätt kan jag begripa/tolka relationell/dialogisk Estetik med mina arbetsmetoder/sociala experiment? Hur skapas dialoger och samtal genom icke-provokativa handlingar? Tyngdpunkten i undersökningen ligger i att pröva hur människor reagerar på min gestaltning på offentliga platser.