Previsualisation är en arbetsprocess som i ett tidigt stadie ger oss preliminära versioner av bilder eller sekvenser. Den är till för att kunna uppskatta produktionskraven, visualisera ideér och en gemensam vision. En teknisk previsualisation är en mer specifik term där teknisk exakthet är avgörande. En teknisk previs kan skapas i programmet FrameForge Pré-viz Studio som denna text redogör för. Previsualisationen som beskrivs i denna text lägger grund för diskussioner kring hur den kan användas på en filminspelning.

Syftet med denna uppsats är att få en ökad kännedom kring hur musikundervisning på gymnasiesärskola kan se ut och hur musiklärare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklärare som arbetar på programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda på vad lärarna har för mål med sin undervisning och hur de ser på sin verksamhet.Resultatet visar på att målet med musikundervisningen kan ses som både musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende på vilka elever man undervisar då gymnasiesärskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lärarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lärare är den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers perspektiv på barns bildskapande i förskolan och om bildskapande används som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en är inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att bildskapande används som ett medvetet redskap både som ett lärande i ett annat ämne och som ett estetiskt mål. Vidare visar resultatet att bildskapande är viktigt för barns utveckling, däremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gäller fritt skapande och mallanvändning.

?Dalens Ande? är ett kommunalt konstprojekt i Säter. Enligt den ursprungliga planeringen skulle det pågå under tre somrar. Det ingår i hela Säterdalsprojektet, vilket syftar till att lyfta fram en säregen miljö och natur.Konstutställningen Dalens Ande var redan den första sommaren (1998) mycket uppmärksammad, inte minst i lokalpressen.Efterhand följde den affekterade insändardebatt som lett till den ?etiska vändning? som denna uppsats huvudsakligen avser att belysa och analysera.De tolv berörda konstnärerna har beslutat att avsäga sig vidare samarbete med Säters kommun sedan den insändarskribent som de sett sig kränkande behandlade av utsetts till kommunens kulturpristagare.Här presenteras förutom ett urval av nämnda skriverier även som referenser en kort sammanfattning av Kants sedelära samt övrigt artikelmaterial som behandlar problemställningens delfrågor; yttrandefrihet kontra ärekränkning, pressetik och begreppet ?konstskandal?..

Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus.

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhållningssätt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestått av tre sammanhängande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlärare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser på Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. Utvärderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lärare.Resultatet av studien påvisar variationer i bildlärares syn och tillvägagångssätt på arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

"The Value of Knowledge - Towards a Virtue Epistemological Position" The classical question, first posed in Plato's Meno, concerning the value of knowledge constitutes the starting point of this essay. Value analysis has long been neglected in epistemologist's accounts until its re-emergence with the tradition called ?virtue epistemology?, in particular with scholars following Ernest Sosa. Like virtue ethics virtue epistemological accounts changes the focus from the object to the agent, i.e. from knowledge to intellectual virtue.

Skolämnet idrott och hälsa ska ge eleverna ett bestående intresse för fysisk aktivitet. Av undervisningen krävs då att den är varierad och har intellektuella, praktiska, sinnliga, estetiska och fysiska perspektiv på lärandet. Både för flickor och pojkar. Studier har visat att pojkar och flickor behandlas olika i undervisningen i idrott och hälsa. Syftet var att med kvalitativa intervjuer undersöka hur 12 flickor i årskurs 5 och 9 ser på skolämnet idrott och hälsa.

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlärare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I målen för kursen Bild står det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit någon tidigare forskning om hur bildlärare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur målen realiseras ute på skolorna. De metoder som används är litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlärare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar på att det finns såväl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att närläsa några appar på ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se närmare på ABC-appar utifrån att de är designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, på ett av många sätt, att se på och förhålla sig till appar. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak påverkar förväntningen och därmed upplevelsen. Min strävan är att hålla ett kritiskt barnperspektiv, det vill säga att genomlysa de föreställningar om barndom som tas för giv, eftersom barn är en målgrupp för kommersiella intressen..

En central tanke i ett tematiskt arbetssätt är att alla ämnen integreras till en helhet, där barnen tillåts att inhämta kunskap med alla sina sinnen. I inriktningen Språk- och skapande på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad används ett tematiskt arbetssätt för att inspirera studenterna till att efter studietiden arbeta på detta sätt i sin yrkesverksamhet. Syftet var att undersöka hur pedagoger som har läst inriktningen Språk- och Skapande i lärarutbildningen på Högskolan i Kristianstad beskriver arbetet med ett tematiskt arbetssätt i sin yrkesverksamhet. Vi ville också få fram vad pedagogerna anser att de som pedagoger har för roll och vad de tycker att barnen får för roll i det tematiska arbetssättet. Utskrifter från kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare utgjorde utgångspunkt för en explorativ bearbetning och analys.

By studying literature concerning design, didactics and reflection, and complementing those explorations with interviews with experienced design educators, this thesis challenges the idea of aesthetic media education being purely aesthetic in its characteristics. Drawing from their own experiences as a media aesthetics educator and an industrial designer, the two authors argue that the work flow used within most fields of design, commonly known as the design process, might provide a suitable didactic alternative to a field of education lacking relevant methodology. The literature study offers a better understanding of the design process and how it may be defined and viewed within an educational context. The interviews provide a more practical insight into the world of design education. The result shows that the design process as a didactical method theoretically offers both elements of critical thinking as well as direction and frames for students lacking aesthetic and artistic experience.

Av tradition prioriteras trafiksäkerheten vid gestaltningen av vägens grönytor, men ytorna kan fylla fler funktioner än så. De perspektiv som det här arbetet belyser är trafiksäkerhet, skötsel, förhindrande av föroreningar, ekologi, trafikantupplevelse och estetik, rekreation och rörelse längs vägen samt produktion. Vägen har en fragmenterande effekt på landskapet, vilket påverkar växter, djur och kulturvärden, men rätt utformning och skötsel av vägkanterna kan minska vägarnas negativa effekter. Sveriges vägkanter omfattar idag långt över 200 000 ha, så det är inte svårt att se att förändring kan göra skillnad. Utformad och skött på rätt sätt kan dessa vägkanter ex.

Mitt ma?l har varit att skapa ett koncept fo?r en modulsoffa fo?r offentlig miljo? som i sa? stor utstra?ckning som mo?jligt a?r ekologiskt ha?llbar. Jag har samarbetat med mo?belproducenten Lammhults mo?bel AB. Utifra?n min egen ide? om vad som utma?rker en ekologiskt ha?llbar mo?bel har jag lyssnat in mig pa? producentens o?nskema?l och da?refter fo?rdjupat mig i kravspecifikationen genom att underso?ka olika materialalternativ, funktion och form.

I Förskolans miljö ? Sju förskolepedagogers uppfattningar om inomhusmiljöns påverkan på barns utveckling och lärande, författad av Emma Broberg och Anna Wallén, studeras barns miljö på två förskolor. Intervjuer med sju pedagoger och observationer på de båda förskolorna har legat till grund för denna studie. Syftet med studien är att synliggöra hur de sju pedagogerna tänker kring utformandet av den fysiska inomhusmiljön och dess påverkan på barnens utveckling och lärande. Den frågeställning som har varit utgångspunkt för denna studie är: Hur tänker pedagogerna kring inomhusmiljöns utformning och påverkan på barnens utveckling och lärande i förskolan? Den pedagogsiska verksamhetens utformning har en stor betydelse för barns lärande och den pedagogiska miljön ska vara utformad så att barns lärande underlättas, stimuleras och utmanas.