Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer ta reda på hur musiken tillämpas i verksamheten på tre förskolor och vad förskollärarna anser vara dess syfte. Förskollärare intervjuades med öppna frågor för att få en mångfald samt personliga åsikter. Resultaten bearbetades och strukturerades upp efter olika kategorier. Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att musik var en självklar del i verksamheten som spred både glädje och gemenskap. Förskollärarna var även eniga om att barn tillägnade sig kunskap genom leken.

Denna studie syftar till att med en diskursanalystisk metod belysa synen på det estetiska programmets bild- och formgivningsinriktning och dess roll i gymnasieskolan. I uppsatsen undersöks programmets framväxt och belyses varför läroplan och kursplaner ser ut som de gör. Genom att studera hur bildlärare beskriver kvaliteter och problem med programmet och jämföra detta med skolverkets läroplans- och kursplaneformuleringar, har jag velat problematisera den kontext som Estetiska programmets bildinriktning utgör. Studiens huvudfråga är: Hur ser diskursen omkring det estetiska programmets Bild- och formgivningsinriktning ut idag? Vad berättar läroplan och kursplaner om bild- och kunskapssyn? Var utvecklas diskursen och var gör den det inte? Vem deltar i diskussionen och vem gör det inte? Det empiriska materialet utgörs av läroplan och kursplaner, men även av Skolverkets egna dokumentation och utvärdering av arbetet med läroplaner och kursplaner från 1991-2000.

I läroplanen för gymnasiet, Gy 2011, ingår grundläggande repertoar som centralt innehåll för kurserna Instrument eller sång 1 och 2. Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om hur sångpedagoger på gymnasiets estetiska program arbetar för att uppfylla styrdokumentens krav i dessa kurser. Studien utgår från sociokulturell lärandeteori, Hultbergs modell för musikaliskt lärande samt musikämnets utveckling ur historiskt och nutida perspektiv. Tidigare forskning visar att pop- och rockmusik idag dominerar grundskolans och gymnasiets musikundervisning. Snarare än att följa styrdokumentens intentioner utgår lärare och elever från sig själva när de väljer repertoar ? de är ?sin egen läroplan? och ?levande läromedel?.

The purpose of this study is to examine political crimes in and women?s political activity in 18th century Sweden. The cases of political crimes which has been used range from 1700- 1789 and they form an outline of the patterns of political crime in this century. These cases contain different types of political crimes, but most common ar defamation of the royal family, defamatory writings, rumor-spreading and treason. To study women?s political activity, seven cases ranging from 1749 to 1758 have been more closely studied.

The purpose of this thesis is to find how to work with pedagogical documentation with the aesthetic subjects of dance, music and visual arts. The study also aims to investigate how teachers themselves believe that documentation of these subjects make visible the children?s learning processes. Also to explore if there are any differences in how teachers document the various subjects, and if so, how they can learn from each other to develop the work with pedagogical documentation. I have chosen to use qualitative interviews with a selection of three pre-school teachers who have been working with either dance, music or visual arts.

Elever, dramapedagog, lärare och rektor berättar och reflekterar över hur pedagogiskt drama integreras i tematisk undervisning..

Arbetet behandlar frågeställningen: Kan man genom att studera klassresenärens värderingar till heminredning få syn på den kulturella resa som klassresenärens livshistoria präglas av, och vad kan tänkas påverkar deras estetiska preferenser?Syftet med undersökningen är främst att synliggöra klassresenärens unika situation, ett slags mellanrum mellan klasserna, mellan kulturer. Detta görs genom att undersöka hur mening skapas i förhållandet mellan inredningsobjekt, individen och dess kontext.De centrala begreppen i undersökningen är klassresenär, smak och kulturellt kapital. Undersökningens didaktiska syfte är att framhäva den demokratiska vikten av att låta människors röster göra sig hörda i så många olika situationer som möjligt, oavsett klass, kön eller etnicitet.Undersökningen visar också på den pedagogiska möjlighet som finns i att låta varje enskild individ få utgå ifrån sin egen komplexa livsberättelse i syfte att nå kunskaper. Genom kvalitativa intervjuer, med bilder av inredningsobjekt som stöd, undersöks två informanters livshistoria som har det gemensamt att de präglas av en klassresa via akademiska studier.Genom kopplingar till litteratur och den egna erfarenheten framkommer faktorer som kan tänkas påverka klassresenärens estetiska preferenser.

Detta examensarbete utgör en del av Enabygdens Naturskoleverksamhets (ENV) utvecklingsarbete av lärarfortbildning i utomhuspedagogik. I syfte att inspirera lärare till att använda mer utomhuspedagogik i undervisningen har ENV påbörjat ett samarbetsprojekt mellan naturskolan och ett lärararbetslag. Detta examensarbete utgör en bakgrund för utvärdering av detta projekt. Genom kvalitativa intervjuer undersöktes de förväntningar, svårigheter och möjligheter som lärare respektive utomhuspedagoger upplever inom projektet. Resultaten visar att lärarna är positiva till utomhuspedagogik och att de regelbundet använder utomhuspedagogik i sin undervisning.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka bildämnets potential som integreringsämne och studera hur estetiska lärprocesser som kunskapsform kan ta sig uttryck i gymnasieskolan. Undersökningen bygger på ett intervjumaterial där elever, lärare och skolledare från en gymnasieskola i Storstockholmsområdet berättar om sina erfarenheter kring ämnesintegrering med bildrelaterade kurser. Utgångspunkten för undersökningen är tvåämnesintegrerade arbeten som handlar om sociala samhällsfrågor med elever på Medieprogrammet. Elevernas praktiska bildarbete består av att gestalta tankar, känslor och erfarenheter utifrån faktakunskaper från bland annat ämnena samhällskunskap, religion ochsvenska. Titeln ?Jag tänker mycket när jag ritar, faktiskt?? är ett elevcitat från intervjuernaoch formulerar att det är elevernas lärande som står i centrum i undersökningen.

Med denna uppsats vill jag komma till någon slutsats om vad meningsfull bildundervisning är. Jag menar att detta bör diskuteras i förhållande till skolans demokratiuppdrag. Genom skrivprocessen har jag gjort vägningar mellan olika perspektiv, men velat lägga eftertrycket på elevperspektivet.Via en litteraturstudie undersöker jag tre olika forskningsperspektiv på bildkommunikation. Bildsemiotiken, som studerar bilden som tecken, fokuserar därmed på bilden i sig. Inom visuell kultur ägnar man sig åt hur det visuella formar vår förståelse av oss själva och världen.

Ian Thompson menar att man, vid gestaltning, bör ha som mål att slutresultatet ska inneha höga värden av ekologiska, sociala och estetiska kvaliteteter. Detta benämner han som trivalent design, något som han menar att generellt innebär bättre design än uni- eller bivalent design där endast en respektive två av dimensionerna ovan tas i beaktande. I detta arbete är syftet att ta fram ett programförslag för ett bostadsområde i Södra Lillängen i Mariehamn och samtidigt undersöka trivalent design som hjälpmedel för landskapsarkitekten. Frågeställningen som använts är hur ekologiska, sociala och estetiska dimensioner kan bevaras och gestaltas vid en exploatering av Södra Lillängen. Arbetet har delats upp i en förstudie och en programförslagsdel. Förstudien bestod av en inventering, en art- och habitatsundersökning och en analys. Under inventeringen studerades området och omgivningen för att ta reda på vad som fanns på och omkring platsen idag.

Människans nära relation till träd genom historien har medfört att träd kan ha stor symbolisk betydelse och ofta tillskrivas emotionella värden. Enstaka träd kan framkalla en känsla av tillhörighet och identitet. Denna sociala aspekt på träd är i ljuset av tätare städer och ökande exploatering värd att ta till vara på och utveckla. Ett sätt att göra det på är att använda sig av ett konstnärligt angreppssätt i arbetet med träd och konstformen trädskulptering är ett sådant. Den utövas genom att stammar och grenar formas på träd för estetiska eller praktiska syften och förenar ekologi och konst på ett unikt sätt. Skräddarsydda träd kan tillföra offentliga miljöer estetiska och sociala kvalitéer som inte går att uppnå på annat sätt.

Syftet med vår studie var att undersöka hur elever i skolår 1, 2 och 3 kommunicerar i grupp vid matematisk problemlösning samt utifrån detta se om det fanns några likheter och skillnader i elevernas kommunikation, tillvägagångssätt och strategier. Undersökningen skedde med hjälp av tre matematiska problem. Vi använde oss av ostrukturerade observationer som metod. Genom observationerna utifrån vår huvudfråga kom vi fram till att elevernas kommunikation visade sig i olika uttrycksformer, detta beroende på problemlösningarnas utformande och innehåll. Elevernas kommunikation uttryckte sig i formerna språk, bild och tal..

Sammanfattning Zavgorodni, Nikolai (2008). Titel: Rock- och popmusik i undervisningen. En studie om betydelsen av musicerande på gymnasiets estetiska program (Rock and pop music in music education. Investigating the importance of music creation in high school?s aesthetic program). Syfte med denna studie är att undersöka vilken betydelse musicerandet har i elevernas musikaliska utveckling.

Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarrespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .