Det här arbetet är en studie om hur elever på det tredje året vid det musikestetiska programmet ser och upplever det musikaliska framträdandet. Vi har fördjupat oss i vad estetik, kommunikation, lärande, musikalitet, planering och framträdanden är. Det här är viktiga begrepp som redogörs i arbetet och de fungerar som en bakgrund för vårt syfte. Syftet med studien var att klargöra vilken roll planering och genomförande av musikaliska framträdanden har. Vad framträdanden bidrar till och om elever uppfattar framträdandet som ett mål eller medel i undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka kommunala skolpolitikers uppfattning om musikämnets betydelse i grundskolan. Studien har sin fokus på de första åren i grundskolan. Utifrån syftet har följande frågor ställts till fem olika respondenter i två kommuner. Vilken uppfattning har kommunala skolpolitiker om musikundervisningens främsta uppgift i skolan? Hur arbetar kommunen för att grundskolan ska nå läroplanens mål i musikämnet? Kvalitativa intervjuer har använts intervjutillfällena.Studien visar att de Kommunpolitiker som medverkat i undersökningen inte uppfattar musikämnet i skolan som ett svagt obetydligt ämne för eleverna.

Utifrån tidigare forskning om och utvärderingar av musikämnets ställning i lärarutbildningen är syftet med förestående uppsats att ytterligare belysa musikämnets situation i den svenska lärarutbildningen såsom den manifesterar sig i kursplanerna på högskolor och universitet. Föremål för analys är samtliga lärarutbildningars kursplaner i det allmänna utbildningsområdet (AUO), som tillsammans med den nationella kursplanen i musik (Kp2000) utgör underlag för besvarandet av forskningsfrågan ?På vilket sätt förbereds lärarstudenter för musikundervisning enligt Kp2000??. Ur ett hermeneutiskt perspektiv genomförs analysen baserad på fyra sökord; ?Musik?, ?Estetik?, ?Musisk? samt ?Konstnärlig?, ord hämtade ur den presenterade kontexten kring analysobjekten.

Vid va?rderingar anva?nds ofta den hedoniska prismodellen fo?r att ra?kna ut och uppskatta bostadspriser. Modellen bygger pa? en bostads egenskaper, sa? kallade va?rdepa?verkande faktorer direkt knutna till objektet, och det a?r en sammanva?gning av priserna pa? varje egenskap som sedan utgo?r det uppskattade priset pa? bostaden. Genom att granska tidigare forskning i form av litteratur och rapporter underso?kte vi dels hur den hedoniska modellen a?r uppbyggd, vilka faktorer som inkluderas samt varfo?r, men ocksa? hur psykologiska faktorer och mo?nster pa?verkar ma?nniskor och deras uppfattning av miljo?er.

Detta examensarbete i musikteori handlar om folkmusikteoretiska metoder och koncept för variation och improvisation av melodik i svensk folkmusik ur pedagogiskt och konstnärligt perspektiv. Fokus ligger särskilt på vallåtar och spelmansmusik och arbetet beskriver olika musikteoretiska verktyg för melodisk improvisation och variation inom dessa genrer och prövar hur de kan omsättas i musikalisk praktik. Som bakgrund till arbetet diskuteras olika synsätt på tradition, variation och improvisation inom folkmusik med några olika hänvisningar och forskningsreferenser. Arbetet är sedan tvådelat till sitt upplägg och sin metod:Den första delen är en beskrivning av metodik i undervisningen i folkmusikteori på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH), och särskilt den del som handlar om melodik, variation och improvisation. Beskrivningen utgår från lärarens perspektiv och syftar till att beskriva praktiken - att formulera, konkretisera och resonera kring undervisningens upplägg, innehåll, metoder och progression. Efter beskrivningen följer en sammanfattning och diskussion kring problem och möjligheter med metoderna.Den andra delen handlar om att pröva metodernas och konceptens giltighet och användbarhet genom att pröva dem i ett konstnärligt utforskande.

Berättandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, där etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. Berättande är etik, både som gestaltande handling, gestaltad handling och i läsningen återgestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berättelsen om Ester ses som en moralisk sådan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stämmer. Man skulle kunna sammanfatta berättelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ?Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag?.

Vi har valt att göra ett konstnärligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process.Vårt mål är att undersöka hur processen sätter igång olika förmågor för att inhämta kunskaper.Vår litteraturstudie baserar sig på olika områden inom vetenskap, konst och filosofi.Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemställning utan att få med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela människor.Vårt tillvägagångsätt för att nå målet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som är ett artisktiskt sätt att montera in olika föremål till en insiktsfull helhet.Vi har även sammankopplat vårt KU och vår utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv.Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper får ett större värde och att vi bättre minns relationerna till verkligheten genom att använda oss av estetiska verktyg..

The aims of the thesis are to describe ways to obtain information needed for teaching andlearning practical and artistic subjects at a folk high school, to look into which part the library plays in this search for information, and finally, to see what the library can do to meet the information needs existing arnong teachers and students of arts and craft.Qualitative interviews were made with four teachers, seven students and one librarian atone folk high school, providing data for the thesis. The results indicate five main ways to obtain information among the persons interviewed:through books, by their own work process, by sensuous experience, throughcommunication with other people, and by the master of the craft passing on his/herknowledge to the apprentice.In this thesis some suggestions are also given for helping the library to meet the information needs of people involved in arts and craft work..

This study has been conducted with the purpose to examine the marketing effects of waiting lines on the customer- and brand experience. Our ambition has been to describe how the waiting line can be used to heighten the positive experiences. The study has had a qualitative, as well as an inductive approach towards the subject. The study is mainly based on nine interviews with a total of ten respondents employed at nine different companies relevant to the subject. In the final chapter of this study we present our results and conclusions..

Denna studie fokuserar det nya huvudämnet Kultur, medier och estetiska uttrycksformer(KME) vid lärarutbildningen i Malmö. Syftet med denna studie är att synliggöra olika möjligheter och hinder för studenternas konstruktion av sig själva som blivande KME ? lärare, dels i förhållande till verksamheterna i förskola, skola och fritidshem och deras rådande yrkes- och ämnestraditioner och dels i förhållande till lärarutbildningens visioner med det nya huvudämnet KME.  Studien utgår från frågeställningarna: Vilka traditioner och synsätt på läraryrket och skolan som kulturinstitution bär de studerande med sin in i huvudämnet KME? Vilken process vad gäller läraridentiteten genomgår de studerande under utbildningstiden? I vad mån och på vilket sätt förändras de studerandes syn på att vara KME - lärare? Vilka faktorer har betydelse för hur de studerande konstruerar sig själva som lärare? Blir lärarutbildningens visioner med huvudämnet KME synliga i KME -studenternas konstruktion av sina läraridentiteter? Vilka hinder och möjligheter framträder för de blivande pedagogerna i ett brett kulturpedagogiskt ämne som inte har en självklar ämnestillhörighet i dagens skola?Frågeställningarna behandlas i två undersökningar: Intervjuer med nio KME ? studenter där intervjusvaren har sorterats tematiskt, analyserats och tolkats samt analyser av två studentfoldrar - ett gruppvis framförhandlat diskussionsmaterial: Vad är KME? Undersökningarna har jämförts och tolkats utifrån studiens frågeställningar.Resultatet visar att ämnestraditionerna dominerar men att även yrkestraditionerna har betydelse för hur studenterna konstruerar sig som KME ? lärare. Betydande är också skolans vilja att bevara sina traditioner och därmed syn på lärandet. Det är utifrån dessa föreställningar och referensramar som studenterna försöker förstå och tolka det nya huvudämnet.Den avslutande diskussionen tar upp hur resultatet i undersökningen kan vara en del i det ständigt pågående konstruktionsarbetet av huvudämnet KME och vad KME kan komma att betyda för skolan som kulturinstitution..

Studiens syfte var att undersöka hur lärare lär elever att läsa. Vilka metoder de använder och om det finns skillnader mellan deras arbetssätt. Jag har använt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lärare och även två observationer i en årskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara så stora och lärarna lägger tyndpunkten på samma faktorer vid arbetssättet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rätt metod att använda när man lär elever att läsa.

Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, Gubbängsbadet, Årstagårdens bollplan. Många arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete är inte utmärkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förväntas finnas där, fungera och vara estetiska men de flesta människor tänker sällan på de skapande krafter som står bakom den byggda miljön.Den ?osynliga? arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades.

BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framväxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregångsgestalter och deras pedagogiska synsätt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, där idén om att använda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. Några av Loris Malaguzzis tankegångar kommer även synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lärprocesser och läroplaner. Vår teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att få en ökad förståelse för några ateljeristors förhållningssätt till barns bildskapande.MetodVår studie har en hermaneutisk ansats.

Den konstnärliga verksamheten i den svenska gymnasieskolan har förändrats i och med GY 2011 (Skolverket, 2011). Den största förändringen rör kursen estetisk verksamhet som har tagits bort som gymnasiegemensamt ämne och ersatts med historia. Föreliggande studie försöker besvara hur lärare i de estetiska ämnena, bild och musik, ser på sina ämnen samt roll och funktion i skolverksamheten. Studien försöker även utröna hur lärarna ser på ämnesintegrering och hur de upplever borttagandet av estetisk verksamhet. Frågeställningarna besvaras genom att anlägga ett kunskapssociologiskt perspektiv där begreppet kunskapskultur används som undersökningsverktyg.

 Målet med examensarbetet har varit att formge en produkt för en tågstation. Tre viktiga ledord har följt mig genom projektets gång; hållbarhet, användning och vardagens estetik. Jag har med hjälp av observationer, intervjuer med tågresenärer och användarstudier kommit fram till ett produktkoncept för kontexten tågstation; möbeln Find Your Place, som består av komfortabla kuddar uppsatta på en vägg som är till för att stå och luta sig mot medan man väntar på tåget.  Samtidigt med researchen skissade jag både i 2- och i 3D under arbetsprocessens gång. Som ett stöd i min designprocess gjorde jag i ett tidigt skede en ITK (Identity Tool Kit). Arbetet har gått ut på att utnyttja de lediga väggarna på en tågstation. Genom att montera upp kuddar på som en vägg blir den mer tillgänglig på ett dynamiskt sätt. Kuddarna är asymmetriska och påminner om soffdynor i gatstensliknande former.