Syfte Beskriva vad som menas med marknadsföring inom skolan och hur denna tillämpas. Vidare kommer vi att studera om det finns marknadsföringsmässiga skillnader mellan den kommunala skolan och friskolan.MetodVi använder oss av kvalitativ metod för att skapa förståelse för de studerande frågeställningarna. Vi har använt oss av intervjuer med rektorer på en kommunal skola, friskola och en skolområdeschef . SlutsatsDen kommunala och den fristående skolan skiljer sig inte nämnvärt, skolorna använder sig av traditionell marknadsföring, som foldrar, information via Internet, utskick till potentiella kunder. Skillnaden är att friskolorna använder sig av en mer frekvent marknadsföring än vad den kommunala skolan gör.

Det är viktigt att elever i skolan äter tillräckligt mycket mat under skoldagen så att de orkar hålla koncentrationen uppe och kan prestera bra i skolan. Syftet var att undersöka om innehållet av energi (kcal), protein, fett och kolhydrater är tillräckligt i maten som elever i årskurs 3, som är på fritidshem före och efter skolan, äter till frukost, lunch och mellanmål under en skoldag. En kartläggning gjordes över vad åtta elever åt under tre måltider under en skoldag och intaget energi- och näringsintag beräknades i relation till Livsmedelsverkets rekommendationer. Resultatet visade att elevernas energi- och näringsintag var bäst under frukosten, även om det var lågt hos de flesta. Under lunchen minskade energi- och näringsintaget och blev ännu sämre vid eftermiddagens mellanmål.

This essay studies stylistic differences as well as homage?s between four films produced in two different contexts, New Hollywood and alternative aesthetics today in America. This is done in order to answer the question how alternative Hollywood works against or with Classical Hollywood Cinema in cases like style and narrative. The Work is done by a theory of neoformalism and the definition made by them of Classical Hollywood Cinema. The essay finds small changes, although kind of important witch are mainly shown in editing and causal motivation.

Den här uppsatsen handlar om barn- och ungdomslitteratur. I bakgrunden ges en kortare historik om barnbokens historia i Sverige fram till och med år 1960. Syftet med uppsatsen är att se hur skolan gestaltas i barn- och ungdomsböcker från år 1955. Jag har i undersökningen valt att avgränsa mig till svenska barn- och ungdomsböcker som kom ut i tryck första gången 1955. Med hjälp tidigare forskning har jag analyserat de lästa barn- och ungdomsböckerna.

Vårt syfte var att undersöka vad de estetiska verktygen har att erbjuda eleverna. För att komma fram till resultaten av det utvecklingsarbete vi genomfört har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod som innefattade observationer, videofilmning, utvärderingssamtal samt våra egna loggböcker. Våra undersökningar genomfördes i en klass där det fanns elever från sex till tio år. Resultaten av våra undersökningar visade att de estetiska ämnena erbjuder barnen möjlighet att använda sina egna ursprungliga inlärningsmetoder. Det vi främst funnit är att de leker, imiterar, använder sig av rytm, sång och rörelse på ett spontant och naturligt sätt för att bearbeta och lära in nya färdigheter.

Mårtensson (2011) har på begäran av Naturvårdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hälsa. I rapporten hävdar Mårtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen håller på att förändras i takt med den växande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det är att barn är ute och leker då de samtidigt lär känna omgivningarna för att på så sätt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor är det ingen risk att barn blir stillasittande då de är ute så mycket och rör på sig..

Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmångkulturella skolan, med fokus på elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mångkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar där stora delar av befolkningen är mångkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lärare, barn och föräldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgången framgår det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstå då barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsätt och undervisning.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur nyanlända elever upplever mötet med den svenska skolan. Hur upplever de lärarna, skolsystemet, kamraterna och det nya samhället? Mycket spelar in när man är ny i ett land. För många av dessa elever har livet vänds upp och ner. De har kommit långt bort från det de kände till, och nu kommit till något helt nytt som de aldrig tidigare mött.

Sammandrag I detta examensarbete har vi gjort en jämförelse mellan två skolor. Den ena är en etniskt mångkulturell skola vilket innebär att övervägande del av eleverna har annat modersmål än svenska. Den andra skolan har enbart elever med svenska som modersmål. Vi har fokuserat på hur pedagoger arbetar med att främja elevernas förståelse för det mångkulturella samhället. Vi har tagit reda på hur de använder värdegrunden utifrån ett etniskt perspektiv framför allt i svenskämnet.

I skolans styrdokument står att skolan ska gestalta och förmedla jämställdhet, attundervisningen ska ha ett jämställdhetsperspektiv, att killar och tjejer ska ha sammamöjligheter och rättigheter i skolan, att det hör till skolans uppdrag att uppmuntraelever att våga bryta könsnormer samt att det är förbjudet att elever diskrimineras pågrund av kön i skolan. Därför är syftet med denna studie att undersöka tjejers ochkillars upplevelser av huruvida gymnasieskolan uppfyller styrdokumentensföreskrifter: huruvida de upplever att skolan är jämställd. Studiens resultat tyder på attkillar upplever att skolan är jämställd i större utsträckning än tjejer. Detta eftersom enstörre del av killarna än tjejerna upplever att lärare talar likadant till killar och tjejer,att lärare tillåter killar och tjejer talar lika mycket i klassrummet, att tjejer och killarhar lika stor möjlighet att få höga betyg, att jämställdhet ingår i undervisningen samtatt risken att bli diskriminerad och kränkt inte finns. Dessutom har killarna i störreutsträckning än tjejerna svarat ja på frågan om de anser att skolan är jämställd.Således upplever tjejerna i mindre utsträckning att skolan är jämställd.

Syftet med studien är att undersöka kommunala skolpolitikers uppfattning om musikämnets betydelse i grundskolan. Studien har sin fokus på de första åren i grundskolan. Utifrån syftet har följande frågor ställts till fem olika respondenter i två kommuner. Vilken uppfattning har kommunala skolpolitiker om musikundervisningens främsta uppgift i skolan? Hur arbetar kommunen för att grundskolan ska nå läroplanens mål i musikämnet? Kvalitativa intervjuer har använts intervjutillfällena.Studien visar att de Kommunpolitiker som medverkat i undersökningen inte uppfattar musikämnet i skolan som ett svagt obetydligt ämne för eleverna.

Arbetet beskriver den mediebild som finns av den svenska skolan. Det presenterar även teorier som visar att media vinklar sina rapporteringar. Begreppet respekt definieras i syftet att få en klarare bild av vad det innebär. Dion Sommers och Jesper Juul & Helle Jensens teorier användas för att analysera vårt empiriska material. Deras teorier säger bl.a.

Vi har undersökt hur elevers frukost-, lunch-, sömnvanor påverkar inlärningen i skolan. Undersökningen är gjord bland barn i åldern åtta till nio år. Resultatet av studien visar att både kost och sömnvanor påverkar elevers inlärning. En bra frukost, lunch och tillräckligt med sömn gör att eleverna orkar hänga med i skolan vilket främjar inlärningen. Vår studie visar att de elever som slarvat med frukost och lunch samt sovit lite tappar lättare fokus på skolarbetet, kan inte sitta still och lyssna på lärarens instruktioner..

John Rawls rättviseteori har tagit stor plats i den filosofiska argumentationen de senaste trettio åren. Den teori han presenterade i A Theory of Justice 1971, innebar ett brott mot den rådande moralfilosofiska diskussionen som var starkt utilitaristiskt präglad. Den allmänna uppfattningen var att utilitarismen helt enkelt måste vara den riktiga teorin, om man bara kunde komma ifrån de kontraintuitiva inslagen som utilitarismen hade och fortfarande har..